I Järva i nordvästra Stockholm, dit utsatta förorter som Rinkeby, Tensta, Kista, Husby och Hjulsta hör, sattes upprinnelsen till ett blodigt gängkrig mellan de två grupperingarna Dödspatrullen och Shottaz i rullning 2015. Men i år har antalet skjutningar sjunkit rejält.

Lokalpolisområdeschefen Anders Djurestad har varit med och vänt den tidigare så pass blodiga utvecklingen i Stockholmsförorterna där allting tog sin början.

– 2015 såg vi att det började bli konflikter mellan de här olika gängen. Narkotikahandeln blev mer tydlig samt de geografiska platserna som den kretsade kring, berättar han för Dagens ETC.

De gängrelaterade uppgörelserna eskalerade med en topp omkring 2017, då medierna började rapportera mer frekvent om konflikten mellan Dödspatrullen och Shottaz, för att sedan ligga kvar där fram till nån gång under förra året, menar han.

– 2021 hade vi tjugo skjutningar här i Järva. Nio mord och fyra mordförsök, som alla var gängrelaterade.

Jobbar bara med gängen

Hösten 2020 myntade regionen uttrycket ”Lokalpolisområdet i förarsätet”, som då kom att börja användas internt inom polisen, berättar Anders Djurestad. Samtidigt startades insatsen Portia, som kortfattat gick ut på att kraftsamla polisregionens resurser till Järva under styrning av lokalpolisområdet. En insats som innebar startskottet för vändningen, menar Djurestad.

– När jag klev på som polis­områdeschef i januari 2021, tillsammans med Maria Sundström, såg vi ganska omgående att vi behövde strukturera om ledningen.

Det man ville komma åt var att organisationen i lokalpolisområdet inte skulle bli stressad varje gång det inträffade en skjutning – istället skulle varje enskild polis känna ett lugn genom att veta vilken uppgift hen hade och därför kunna hantera det som hände mer metodiskt, rationellt och strukturerat.

– Så vi startade ett operativt center med fasta funktioner, som ska jobba på heltid med problematiken. Bara med gängproblematiken, ingenting annat, säger Anders Djurestad.

Han beskriver det som att man införde två rör för inkommande ärenden.

– Vi har ett inflöde av nya ärenden varje dygn, ett ganska stort inflöde. Det kan handla om allt från källarinbrott till grova våldsbrott. Det vi såg när vi tillträdde det var att alla ärenden gick in i samma tratt, varefter de skulle prioriteras. Det betydde att alla skjutningar hamnade som prio ett, samtidigt som de andra delarna, som också påverkar människor, blev nedprioriterade.

Vem kommer skjutas?

Inkommande ärenden som skjutningar och sprängningar med kopplingar till den kriminella nätverksproblematiken gavs ett eget ”rör”, alltså ett eget operativt center med fasta funktioner. Samtidigt finns den stora ”intratten” med ärenden som inte är skjutningar eller sprängningar kvar.

– Så vi har två prioriteringsordningar idag, två rör, och de här står inte i konkurrens med varandra. Det gör att vi kan jobba med vardagsbrotten och prioritera den problematiken, för vi vet att stölder är en inkörsport för nyrekrytering till gängen. Samtidigt som vi med lokal kunskap om platser och individer har blivit otroligt starka vad gäller att utreda skjutningarna, säger Anders Djurestad.

Han menar att den omorganisationen är en av nycklarna till framgången – hittills i år har man bara haft två skjutningar i Järvaområdet. Ett mord och ett mordförsök, att jämföra med tjugo skjutningar i fjol.

Den andra nyckeln till framgången är det operativa systemet Trefas, som lokalpolisområdet Järva var först i Stockholms stad med att införa. Under 2022 körs pilotprojekt även i lokalpolisområde Farsta-Vantör, Globen-Bandhagen samt Hässelby-Vällingby, med inspirationsföreläsningar och ledsagande rådgivning från polisledningen i Järva.

– Trefas betyder att kriminalvården, socialtjänsten och polisen möts på tvåveckorsbasis. Vi träffas och sätter oss ned och tittar – vilka kommer att skjuta eller skjutas under de kommande två veckorna. Och så hittar vi aktiviteter kring dem, säger Anders Djurestad.

Och hur vet ni det?

– Ja, det handlar ju om informationsinhämtning. Vi har hela tiden poliser ute, och andra i det här bygget som jobbar tajt med de här gängen, som kartlägger och pumpar in information hit som sedan analyseras. Socialtjänsten likaså, de jobbar tajt med familjer, och så Kriminalvården utifrån deras perspektiv. Så vi får ju in väldigt mycket information.

Med ”aktiviteter” åsyftar han någon form av ingripanden som får bort antingen skjutaren eller den hotade individen från gatan. Syftet är snarare att rädda människoliv än att bura in buset, poängterar Anders Djurestad. Han tror att den linjen är en stor del av orsaken till att man lyckats så väl med att hejda skjutvapenvåldet i Järva.

– Det blir ju ett mindset för oss som organisation. Vi vill inte bara kontrollera folk, utan måste se till att vi har långsiktiga åtgärder som fungerar.

Vad en ”aktivitet” rent konkret kan innebära, där menar han att fantasin får flöda under Trefasmötena.

– Från vår sida är det allt ifrån att vi stärker en utredning för att någon ska hamna bakom lås och bom, till att någon får hjälp med ett avhopp, en ny adress och en skyddad ­identitet.

Funderade på att flytta

Förutom omorganiseringen av det operativa polisarbetet samt den pedagogiska modellen med Trefas, framhåller Anders Djurestad vikten av att civilsamhället i Järva har gått samman för att få slut på skjutningarna. Varje fredag träffas polisen, socialtjänsten, ungdomar och vuxna från olika ideella organisationer samt boende i området för så kallade utsättningsmöten i polisens lokaler i Rinkeby. Där delar de den aktuella lägesbilden innan de går ut och nattvandrar fredagar och lördagar.

– Det är också ett jätteviktigt arbete där alla talar med alla. Man delar information och man har samma riktning. Man vill göra området tryggt helt enkelt, och det är verkligen jättemånga som engagerar sig.

På Rinkeby torg möter Dagens ETC barnskötaren Ali Abdirzak, 35, som själv har två barn och har engagerat sig i nattvandringar och läxhjälp.

– Det märks definitivt att området har blivit lugnare och tryggare senaste tiden. Det har varit mindre skjutningar och oroligheter.

Tidigare funderade han på om han skulle våga bo kvar i området med sina barn, trots alla skjutningar. Men den oron har planat ut något.

– Man funderade i banor som – kan jag gå och hämta mina barn på förskolan utan att det händer något på vägen? Mycket skit har ju hänt här runt torget, säger Ali Abdirzak.

En av de främsta orsakerna till det nya lugnet som lagt sig över området tror han är att Rinkeby har fått ett eget lokalpoliskontor, vilket gör att ordningsmaktens närvaro märks av mer påtagligt.

– Jag har fått en bild av att polisen är mer inkopplade och har mer kunskap om de lokala kriminella elementen nu. Tidigare kom polisen från stationerna i Solna och Sollentuna, men de kände ju inte till området så mycket.

Skolans betydelse

En annan avgörande faktor, förutom polisnärvaron och det lokala föräldraengagemanget, är utan tvekan skolresultaten. Från 2019 fram till våren 2022 har tidigare eftersatta grundskolor i Rinkeby och Hjulsta gått från 36 procent avgångselever med behörighet till gymnasiet till 80 – vilket är utbildningsförvaltningens målsättning för hela Stockholms stad. Enligt grundskolechefen Happy Hilmarsdottir har man satsat mycket på undervisningsutveckling och att alla skolor ska vara välskötta.

– Vi har låtit samtliga skolor göra analyser av vilka behov de har. Sedan har alla fått ett riktat stöd utifrån dem. Vissa har inte haft något behov av ett extra stöd alls, medan andra har behövt mycket. Det har sett väldigt olika ut, säger hon.

Happy Hilmarsdottir ser också själv att satsningen på skolan och kunskapsutvecklingen har gjort skillnad för tryggheten i området.

– Skolresultaten är ytterst utbildningsförvaltningens ansvar och kopplingen mellan dem och ungdomars livschanser finns ju där. Har man inte godkända avgångsbetyg så ökar riskfaktorerna betydligt för att hamna i utanförskap, säger hon.

Anders Djurestad betonar hur avgörande skollyftet har varit även för polisens arbete.

– Det har betytt jättemycket för hela Järva.

Men han vill också betona att man trots framgångarna är långt ifrån i mål än.

– Imorgon kan vi ha en skjutning, eller ikväll kan vi ha ett mord. Konflikten ligger runt hörnet och det är vi medvetna om. Det som är skillnaden, det är att vi är snabbare på fötter eftersom vi har lokal styrning och lokal kunskap, vilket gör att vi ganska snabbt når framgång i de här ärendena. Så även om vi har ett par skjutningar i närtid, kommer vi inte att ge upp den här modellen.

Enkät: Har du märkt att det blivit lugnare i Rinkeby? På vilket sätt?

Anne Aldiwani

55, lokalvårdare

”Nej, jag har aldrig haft några problem med Rinkeby. Jag tycker det är en väldigt lugn och trevlig förort. Jag har aldrig varit rädd här. Det är ju mycket mindre ­oroligheter här än inne i Stockholm city”.

Ali Abdirzak

35, barnskötare

”Ja, det känns lugnare och tryggare. Man hör inte heller talas om så många skjutningar längre. Jag tror det beror på att polisen är mer närvarande, att lokalsamhället har gått ihop och engagerat sig och att många kriminella från de här gängen sitter inne nu. Det har man ju läst om”.

Huda Azaroni

30, mammaledig

”Ja, man har inte märkt av så mycket oroligheter senaste tiden. Jag tror det beror på att polisen kämpar på och är ute på gatorna mer nu”.

Abdulah Aziz

37, försäljare

”Ja, jag har absolut märkt av skillnaden, förut var det mer stök här omkring torget, och man såg narkotikaförsäljningen ganska öppet. Jag tror den ökade polisnärvaron har gjort stor skillnad”.