Hon nämnde facket – då blev hon utan jobb

Restaurang Saravanaa Bhavan stoltserar med att tillhöra ”världens indiska vegetariska restaurangkedja nummer ett,” med franchisetagare över hela världen. En dekal på dörren till den svenska restaurangen i centrala Stockholm bär fackets logga och utlovar ”schysta villkor” enligt kollektivavtal. Men för Yat Fei Chang rämnade den bilden efter bara två dagar. När hon efter andra arbetsdagen bad om sitt anställningsavtal blev det nej. När hon hänvisade till facket och arbetsrätten fanns det inte längre jobb för henne.

– Jag hoppades att jobbet skulle vara en dörr in i det svenska samhället. De hade kollektivavtal. Jag skulle kunna bli som alla andra här, bli en del av samhället. Men jag blev lurad. Det gjorde mig rasande, säger hon.

En dag i september satt hon och åt på restaurangen, som gäst, när restaurangchefen kom fram och frågade om hon ville ha ett jobb där, berättar hon. Hon blev förvånad och tackade för erbjudandet. Ett par veckor senare gjorde hon sin första arbetsdag, och sedan en till. Sedan blev det tyst. Hon blev orolig, bad om ett schema och ett anställningsavtal. Men där tog det stopp, något avtal kunde hon inte få. Order från ägaren, säger chefen. Ett brott mot åtskilliga bestämmelser i Lagen om anställningsskydd. Med hjälp av chatloggar, ljudinspelningar och mejl kan Dagens ETC följa fortsättningen steg för steg.

”Vi har många anställda här och vi har inte anställningsavtal med dem. De jobbar bara här, vi skickar deras lön och när de lämnar så lämnar de. Jag har inte heller något anställningsavtal,” säger chefen i ett röstmeddelande.

Betalar inte enligt avtal

Men det var ett besked som Yat Fei Chang inte låter sig nöjas med. Hon svarar att hon i så fall måste prata med facket. Då ändras chefens ton drastiskt.

”När du går till facket på det här sättet ger jag dig inget jobb. Då är det slut. Du kan gå och göra vad du vill,” säger han på inspelningen.

Chefen meddelar nu att hon bara ska få lön för en av de två arbetsdagarna. Den ena var ”provjobb”, skriver han i chatten. Dessutom är lönen bara 100 kronor i timmen, 33 kronor lägre än lägsta tillåtna nivå enligt avtalet. I chatten skriver chefen rakt ut att avtalet med HRF inte gäller:

”Vadå avtalat. Aldrig. Alla anställda har 100 kronor i timmen. Jag kommer aldrig betala 132,99 kr per timme.”

– Jag blev riktigt arg. Jag tog kontakt med Hotell- och restaurangfacket, men det var som att prata med en vägg. De sade att de inte kunde hjälpa mig förrän jag varit med i tre månader. Istället sade de att jag skulle anlita en advokat på egen hand.

”De flesta har blivit blåsta”

Hon skrattar mycket när hon berättar sin historia, men bakom skrattet döljer sig en frustration och ilska över den rättslösa situation som hon och många migranter upplever i Sverige. Hur de jobb som erbjuds är inom delar av arbetsmarknaden som förslummats, där kollektivavtal inte längre är en garant för lagstadgade arbetsvillkor och anställningstrygghet, eller att ens få ut sin lön.

– De flesta av mina vänner har blivit blåsta av sina chefer. Det gör mig arg, säger hon.

Dagens ETC har tidigare granskat den parallella restaurangbransch som vuxit fram i skuggan av kollektivavtalen. Bland annat restaurangen Indian Garden, där anställda fått jobba 300 timmar i månaden för 36 kronor i timmen, trots kollektivavtal, och sedan fått sparken när facket kommit på tal.

Yat Fei Chang vände sig till syndikalistiska fackförbundet SAC, som kallade till förhandling. När förhandlingen var över hade företaget backat. Enligt överenskommelsen lovar företaget att betala henne en hel månadslön med motiveringen att ”hon fick inget anställningsavtal och avskedades med omedelbar verkan”. Som kompensation får hon också skadestånd för föreningsrättskränkning.

Det stämmer att restaurangchefen på Saravanaa Bhavan stoppade Yat Fei Chang från att få arbete efter att hon hotat med facket. Det bekräftar ägaren Jim Philip. Det stämmer också att hon nekats anställningsavtal, delar av lönen och att den var lägre än restaurangens kollektivavtal tillåter. Men det stämmer inte att villkoren skulle gälla för alla, säger han.

– Det har skett ett missförstånd mellan ledningen och restaurangchefen. Jag var inte informerad om vad som hände. Det här är inte vårt sätt att agera. Vi har varnat chefen.

Har du som ägare inte ansvar för att se till att cheferna känner till avtal och lagar?

– Han känner till de här sakerna. Det är bara i det här fallet han gjort fel. Men vi tar ett kollektivt ansvar, det är därför vi har kommit överens med facket och kompenserat henne, säger Jim Philip.

Ingen slutgiltig seger

Enligt Emil Boss, förhandlare på Stockholms LS av SAC, är historien ett exempel på hur ett segment av restaurangbranschen har lämnat den svenska modellen.

– Eftersom fusket är så normaliserat berättade chefen öppet hur de struntar i lagar och regler. Men de gjorde det för fel person.

Men även om hon fick rätt mot företaget kan Yat Fei Chang ändå inte helt känna att hennes kamp är slutligt vunnen.

– Det är ingen riktig seger förrän det här orättvisa systemet är nedmonterat. Innan det sker har ingen vunnit. För mig utgör det här ett apartheidsystem som ingen talar om.

Dagens ETC har sökt ansvarig ombudsman på HRF, som nekade Yat Fei Chang hjälp, utan framgång.