Ilskan över att det är krig i Europa driver honom att fylla lastbilen med förnödenheter och styra söderut. På Facebook välkomnar Take Aanstoot swishbidrag och efterlyser strumpor, elverk, motorsågar och frystorkad mat. Han har skaffat sig kontakter i det ukrainska hemvärnet och vet vad som behövs.

För logistikens skull tänker Take Aanstoot lämna över hela lastbilen till en militärdepå i Kievs län. Gula faran, omdöpt till TA1, får tio anmärkningar vid besiktningen. Innan den beläggs med körförbud står den redan på en färja till Polen, på väg mot ukrainska gränsen.

Lastbilen från 1991 uppskattas av ukrainsk militär. Depån, som ombesörjer leveranser till fronten, behöver 20 lastbilar till – och Take Aanstoot vill åka igen. Han vänder sig till sina sociala medier där han efterfrågar samarbeten, sponsring och lastbilar.

När han är tillbaka i Sverige har 70 000 kronor swishats till hans privata konto.  

– Det började som ett privat initiativ som blev orimligt stort så jävla fort, säger Take Aanstoot till Dagens ETC.

Startar upp hemsida

För pengarna köper han in fler lastbilar som han döper efter sina initialer: TA2, TA3 och TA4. Take Aanstoot berättar för följarna att varje resa kostar runt 60 000 kronor, inklusive lastbil, och delar med sig av sitt swishnummer på Twitter och Facebook. 

Efter att lastbilstrojkan är levererad har han samlat in 150 000 kronor till.

Den 48-åriga Linköpingsbon, som håller sina följare uppdaterade från förarsätet under turerna till Ukraina, hyllas i kommentarsfälten. På bild poserar han bredvid företrädare för Edelweissbrigaden som tackar för insatsen.

I mitten av maj 2022 har projektet, nu döpt till Blågula bilen, en hemsida där konceptet beskrivs:

”Vi köper gamla lastbilar, sätter de i bra skick, fyller de med utrustning och förnödenheter och donerar till Ukrainas försvar. Behovsdrivet och konkret.”

Medierna hänger på

Till sommaren kommer det mediala genombrottet. I juli besöker TV4 Take Aanstoot i Linköping och ett par veckor senare benämner Dagens Nyheter honom som ett “proffs på logistik”. Blågula bilen marknadsförs på Lars Wilderängs blogg där författaren går i god för Take Aanstoot i egenskap av “en gammal avlägsen bekant”. 

I slutet av augusti 2022 blir Blågula bilen ett bolag. Trots att organisationen kallar sig för en ideell organisation på sina sociala medier väljer Take Aanstoot att registrera Blågula bilen AB som ett aktiebolag i branschen Handel med lastbilar, bussar och specialfordon.

Samtidigt har formuleringen på hemsidan ändrats: Blågula bilen lämnar över fordon snarare än att donera dem. 

På uppslagsplats i Dagens Nyheter berättar Take Aanstoot att han tror att swisharna uppskattar att de kan se var pengarna hamnar. Donationer på 2,3 miljoner har trillat in under bolagets första två verksamhetsmånader.

”Han är inte ärlig”

Men flera personer som har arbetat för Blågula bilen menar att fordonen inte doneras.

– Take Aanstoot tror att att han kommit på ett smart upplägg där han kan bygga upp ett företag och samtidigt göra det för en god sak. Men han är inte ärlig, säger en tidigare volontär.

– När ledningen lämnar över bilarna till ukrainska militärförband och andra så tar de betalt kontant. I interna chattgrupper diskuterar de hur mycket de olika förbanden har råd med och hur mycket pengar de kan pressa ur dem. Det är “hur desperata är de?” och “hur mycket pengar skulle de kunna betala i sådana fall?”, säger ytterligare en volontär.

Varför vill de pressa förbanden på pengar?

– För att tillskansa sig pengar, antar jag. Exakt vad de gör med de där kontanterna är fullständigt höljt i dunkel och det är nog bara Take Aanstoot som vet. Men anledningen till att de vill ha just kontanter är för att de inte går att spåra. Det här är inte en välgörenhetsorganisation. Det är en gravt korrupt organisation som är djupt rutten.

Rädsla för att berätta

Dagens ETC har bland annat tagit del av bolagets kommunikation med representanter för ukrainska hjälporganisationer. Deras skärmdumpar stödjer volontärernas påståenden. I en chatt efterfrågar Blågula bilen 30 till 40 procent av fordonets inköpsvärde för leverans till Ukraina. I en annan ger en representant ett kostnadsförslag på 1 000-1 500 euro för en pickup. Ytterligare en organisation säger sig ha betalat runt 30 000 kronor för en lastbil som var obrukbar vid leverans. 

Ingen vill ställa upp på en intervju. Ett par är rädda för att behovet av evakueringsfordon ska bli så akut att samarbetet behövs. En tredje är rädd att avslöjandet ska skada förtroendet för andra hjälporganisationer.

De volontärer Dagens ETC har varit i kontakt med beskriver rädsla för Blågula bilens ledning som ett av skälen till att de vill vara anonyma. Alla skärmdumpar kan inte publiceras. Det blir för utpekande.

— Take Aanstoot är snabb på att bli väldigt aggressiv. Dessutom består Blågula bilen av väldigt mycket officerare och före detta militärer. Jag har inget intresse av att stöta mig med de här människorna, säger en av dem.

Kan handla om miljoner

Skulle prisexemplen gälla samtliga fordon som Blågula bilen säger sig ha levererat, i skrivande stund 145 stycken, rör det sig om intäkter på flera miljoner kronor i kontanter som ska ha förts tillbaka till Sverige. En källa med insyn i bolagets redovisning menar att några inkomster från försäljningen inte har synts i bokföringen:

– Alla som skänkt pengar kommer nog bli förbannade när det kommer fram hur det verkligen går till, säger volontären.

Volontären berättar vidare att lastbilarna som levereras till Ukraina ofta är i uselt skick. När Dagens ETC går igenom fordonen bolaget har exporterat återfinns en tippbil som har varit belagd med körförbud sedan 2018. Senast den gick igenom en besiktning var i januari 2017. En vit lastbil, som har varit avställd i nära åtta år, klarade inte besiktningen i januari 2023 men kördes ändå ner till Ukraina.

– Det har hänt flera gånger att vi får höra om bilar som havererar under resan ner. Eller går sönder efter en vecka där nere. Ingen ser på bilderna att fyrhjulsdriften inte funkar.

Volontären tillskriver Take Aanstoots vilja att maximera uppmärksamheten kring honom själv och organisationen som drivande för inköpen av dåliga fordon.

–  Det viktigaste för Take Aanstoot  är att de köper billigt. Ju fler bilar de kör ner desto fler diplom från ukrainska armén får han att visa upp på Facebook så att folk donerar mer pengar. De letar upp så billiga fordon som möjligt för att kunna köpa så många som möjligt. 

Även andra biståndsaktörer har reagerat på Take Aanstoots metoder.

”Fanns ingen överenskommelse”

I början av oktober förra året öppnade Blågula bilen ett nytt bankgirokonto och Twitterkontot SWE4UKR. Enligt beskrivningen var det namnet på en “paraplyorganisation för flera svenska hjälporganisationer som jobbar för Ukraina”. Nu ville den så kallade paraplyorganisationen samla in pengar till vinterutrustning till militären. 

Men alla organisationer som SWE4UKR sa sig representera var inte införstådda med att Blågula bilen samlade in pengar i deras namn. 

För Kateryna Blagodyr, som grundat hjälporganisationen Help Ukraine in Gothenburg, kommer “samarbetet” som en överraskning. 

– En annan organisation uppmärksammade oss på att vårt namn var med när insamlingen redan hade pågått i en och en halv månad. Det fanns ingen överenskommelse kring insamling av pengar, säger Kateryna Blagodyr.

Efter ett krismöte mellan flera organisationer som Blågula bilen felaktigt uppgett sig representera raderades Twitterkontot. Take Aanstoot ursäktade sig senare för vad han menade var en kommunikationsmiss.

Intäkterna från insamlingen redovisades senare på Blågula bilens Facebooksida: nära 1,6 miljoner kronor som bland annat gick till generatorer, strumpor och underställ. Men Blågula bilens bokföring går inte alltid ihop.

Oklarheter i bokföringen

I ett internt dokument som Dagens ETC har tagit del av framgår det att bolaget i oktober 2022, bara ett par månader efter att det registrerats, saknade kvitton och fakturor för ett 40-tal poster. Sammantaget gäller det 1 018 810 kronor vars kostnadsställe inte kunde styrkas, bland annat sex lastbilsköp.

I en chattgrupp vittnar en representant om hur insamlade pengar flyttas fram och tillbaka från privata konton:

“Jag skulle kolla min privatekonomi idag… Den största utgiftsposten var ‘Okategoriserad utgift’ till en summa av 1,4 miljoner kronor. Jag förväntar mig ett jobbigt samtal från Swedbank snart.”

Medarbetarna svarar med gråtande skrattemojis och en tumme upp.

Källa: Mycket mer pengar

Sedan bolaget grundades uppger sig Blågula bilen ha samlat in över 10,6 miljoner kronor; en summa som redovisades i början av februari 2023. Men en tidigare volontär menar att den siffran bara motsvarar en bråkdel av de pengar som faktiskt har skänks till organisationen.

– Jag blev förvånad när du sa att det skulle röra sig om tio miljoner. Herregud, det måste vara betydligt mer än så. Ibland kommer skärmdumpar om att folk har satt in 500 000-700 000 kronor. Vissa veckor doneras flera miljoner. Jag hade satt på en nolla till. Det är min uppfattning.

Volontären lyfter också en oro över att den utrustning som skänks till bolaget inte diarieförs. Det gäller ofta värdefulla saker: elverk, datorer, drönare och mobiltelefoner.

Sedan starten har grundaren Take Aanstoot hyllats i många forum. I december valdes han till “Årets östgöte” av P4 Östergötland och han har tagit emot flera diplom från ukrainsk militär. På Folk och försvars rikskonferens lyftes hans insatser i försvarsminister Pål Jonsons (M) tal. Nyligen delade tv-profilen Kalle Zackari Wahlström med sig av bolagets swishnummer till sina 143 000 Instagram-följare. Blågula bilen har exponerats i både lokala och nationella medier utan att Take Aanstoot har behövt besvara en kritisk fråga. 

Svarar skriftligt: ”Söker delfinansiering”

När vi når honom säger han sig först ha tid att prata och försvarar bolagsformen.

– Det är på väg att bli en stiftelse som kan äga aktiebolaget, men vi behövde få in det i en ordnad form där man kunde sköta tulldeklarationer, moms och så vidare. Jag anser att jag har varit tydlig med att vi är ett aktiebolag.

Hur mycket tar ni betalt för fordonen?

– Alltså, vi får ju donationer för fordonen som vi avräknar dem mot... Kan jag ringa tillbaka lite senare?

Kort efter samtalet författar Take Aanstoot ett meddelande i Blågula bilens interna chatt. Han skriver att Dagens ETC är ”på krigsstigen” och uppmanar sina medarbetare att vara försiktiga.

Men han återkommer inte på avtalad tid. Istället ber han om att få frågorna per mejl för att sedan avgöra om det blir något samtal. Vi föreslår att intervjun kan skjutas upp till morgondagen och att han kan få frågorna två timmar i förväg. Därefter uppdateras Blågula bilens alla plattformar med ett långt uttalande om varför de drivs som aktiebolag.

När Dagens ETC ringer igen, över ett dygn efter första samtalet, trycker Take Aanstoot bort samtalen. I sms skriver han att frågorna som har mejlats över – däribland: Hur kommer det sig att ni tar betalt för fordon? Hur tror du att givarnas förtroende för er påverkas av att ni inte är öppna med det här? – är för detaljerade och vill ha mer tid på sig att besvara dem.

20 minuter efter utsatt tid kommer slutligen ett skriftligt svar. Eftersom han vägrar acceptera en riktig intervju redovisar Dagens ETC här delar av hans tre sidor långa överskickade dokument.

– Vi tar inte betalt, men vi söker aktivt delfinansiering av vissa fordon. De flesta fordonen finansieras helt av de medel som donerats direkt till oss.

Han utvecklar:

– I några fall har en organisation i Polen eller i Ukraina samlat in pengar för köp av fordon. I andra fall är det vänner och familj till soldaterna i det specifika militära förbandet som har samlat in pengar för att köpa fordon.

– Ingen har någonsin nekats fordon för att de inte kan medfinansiera.

Varför är ni inte öppna med det här?

– Teknikaliteter kring delfinansiering tror vi inte är superintressant för våra följare, så det är inget som vi har fokuserat på i vår kommunikation.

Take Aanstoot hävdar att det handlar om 10 000-75 000 kronor per fordon, att ”allting bokförs självklart” och att det handlar om ”mindre än en miljon kronor” totalt.

Take Aanstoot svarar på frågan om hur det kan komma sig att Dagens ETC har dokumentation på att det saknas kvitton för över en miljon kronor.

– Det verkar märkligt. Det kan så klart vara något som ännu inte redovisats eller ett mänskligt misstag.

Vi har uppgifter från olika håll som visar att fordonen ofta är i uselt skick och att flera har havererat på vägen. Varför kör ni ner bilarna i så dåligt skick?

– I absoluta siffror är det få bilar som har varit undermåliga. De bilar som vi skickar till fronten kommer användas i krig. Vi bryr oss därför inte nämnvärt om huruvida cd-spelaren eller rumpvärmaren fungerar. Det viktiga är att bilen är i gott skick maskinellt och inte är sönderrostade. Med det sagt, vi önskar att leverera bilar som håller så hög kvalitet som möjligt, så vi jobbar kontinuerligt på att bli bättre på att hålla hög kvalitet i leveransen. 

Under SWE4UKR-kampanjen uppgav du att Blågula bilen representerade organisationer som inte var införstådda med att ni samlade in pengar i deras namn. Varför då?

– Det var inte vår intention, och vi har bett om ursäkt till de övriga organisationerna för detta. De pengar som kom in i denna kampanj har gjort nytta i Ukraina och de har redovisats, både för de andra organisationerna och publikt i sociala medier.