Att hyra: En flickvän eller pojkvän. Betala för att någon sover bredvid dig eller torkar bort dina tårar. Vi är i Japan där en hel industri av mänsklig närhet vuxit fram – av tidsbrist, ekonomi och kultur.
Agneta Slonawski
dagens@etc.se
Vi befinner oss i Ginza mitt i centrala Tokyo för att träffa en 22-årig kvinna som hyr ut sig som flickvän. Mötesplatsen är utanför entrén på ett varuhus liknande NK, en öppen plats – på samma sätt som om hon skulle träffa en kund.
– Han har oftast kollat in min profil och läst min dagliga blogg där jag skriver om vilka idoler jag gillar och vilka maträtter jag inte gillar, och sen har han så klart tittat på bilder på mig, förklarar Tachibana Ryo, som har ett alias och munskydd för att inte bli igenkänd.
Hennes ögon är iakttagande och hon dröjer något med sina svar. I tre år har hon arbetat halvtid på agenturen som hyr ut flickvänner. Den andra halvan arbetar hon på ett kafé i ett område utanför Tokyo där hon bor med sina föräldrar. De vet inget om hennes jobb på agenturen och hon har inte för avsikt att berätta det. Men hennes närmaste vänner känner till det.
– Jag älskar animé och första gången jag såg något om det här jobbet var i en mangaserie. Då tänkte jag att det kunde passa mig eftersom jag inte gillar stora grupper, och är mitt bästa jag när man bara är två och två, förklarar Tachibana Ryo.
Dyrare andra dejten
Hon brukar leda samtalet i början och försöka känna av och anpassa sig till personen framför sig. Hon ställer frågor om kundens intressen och spinner sedan vidare på det. De flesta som hyr en flickvän gör det på helgerna, i två timmar åt gången. Det kostar omkring 1 200 kronor. Om kunden väljer just henne nästa gång, blir det dyrare. Själv får hon behålla 60 procent av förtjänsten. Kunderna ger ett omdöme efter träffen och hon har höga betyg på agenturens hemsida.
– Det är väldigt bra kommentarer, där de skriver om hur förvånade de är och att det kändes så avslappnande att ses. Många skriver att de fått ut mycket av träffen, ungefär som terapi. Jag tycker att det kul att kunna hjälpa dem, förklarar Tachibana Ryo som upplever att jobbet som flickvän har lärt henne mycket om människor.
Företaget hon arbetar för har tre agenturer i Tokyo och Osaka. Antalet verksamheter som denna växer kraftigt i Japan. Liksom uthyrning av ”partners” och låtsassläktingar. Framför allt finns det gott om firmor som erbjuder kuddrum för den som vill bli smekt på huvudet, få en tidsbegränsad kram eller spendera tid med någon som torkar dina tårar med valfri trasa.
Men du kan även hyra någon som sover bredvid dig en hel natt, för att känna värme och få lyssna på någon annans andetag. Här pratar vi inte nödvändigtvis om sexuella tjänster, som annars är ett digert smörgåsbord i Japan. Med allt från så kallade Soapland, där du kan ringa hem en tillfällig partner för sex, till ställen dit du går för att få köpa en sextjänst. Män i karriären går även till dyra klubbar för att koppla av efter en lång arbetsdag, så kallade Hospice bars. Där blir de serverade alkohol, uppvaktas och lyssnas på. De gäller gifta såväl ogifta män.
Betalar hellre än kommunicerar
Alice Parcher, professor vid Meijiuniversitetet i Tokyo, som nyligen gett ut boken ”(No) sex in Japan”, har i ett decennium intervjuat japaner om sex. Hon är pessimistisk. Då pratar vi inte enbart om den kraftigt sjunkande nativiteten i landet, utan även om gifta par som inte har sex med varandra och unga människor som är valhänta i mötet med en partner.
– Det finns ingen vana om att prata om de här sakerna. Om de vill prata så vet de inte hur. De flesta arbetar väldigt hårt för att det är dyrt att leva. Så tiden som blir över väljer de hellre åt virtuellt sex eller att köpa en tjänst, istället för att tidsödande kommunicera med sin partner, menar Alice Parcher.
Hon tillägger att ämnet sex är lika med tabu i Japan. Hon har intervjuat kvinnor som väljer andra utvägar, som att bli kär i en idol på avstånd eller i sitt husdjur. I hennes undersökning finns det både kvinnor och män som är kära i en karaktär i ett dataspel.
– Andra har en docka som du har sex med och riktar din kärlek mot. Där kan du göra så att du får dagliga sms som du kan besvara och låtsas att det finns någon hemma som väntar på dig. En man berättade för mig att det var ungefär som att ha en riktig flickvän. Plus en konsumentmarknad av tjänster med alla sorters service som kramcenter, där det inte kräver någon känslomässig investering av dig. Om folk vänjer sig vid den här nya industrin så blir det ännu svårare att gå tillbaka och kommunicera med varandra, tror Alice Parcher.
En hel del av de som utnyttjar denna nya marknad är män med låg inkomst, enligt Parcher. Det är en växande grupp i Japan, som inte har råd att flytta hemifrån eller att gifta sig och skaffa familj. Det gör också att antalet barn som föds sjunker stadigt. Till det kommer att få kvinnor väljer män med låg inkomst. Andra kvinnor väljer att inte gifta sig alls. De är helt enkelt nöjda med att leva som självständiga singlar, eftersom kvinnan har låg status i äktenskapet.
– I Japan bygger inte giftermål på romans utan på pengar och arbete. Mina unga studenter tänker nog mer på yrke än att hitta en partner eller att ha en relation. De verkar inte vara så intresserade av sex, utan frågar mer om varför vi behöver kärlek, berättar Alice Parcher.
Ber om dejtningtips
De flesta kunder Tachibana Ryo träffar är mellan 30 och 40 år. De har sällan någon erfarenhet av relationer. Många är på en plats i livet där vänner börjar gifta sig och vill själva börja dejta. Därför får hon ofta frågor om tips på hur de ska bete sig.
Kunderna får ge gåvor till henne och bjuda ut på kafé eller restaurang. De får hålla handen, men inte röra henne på något annat sätt. Hon är noga med att reglerna hålls för att få känna sig trygg i sitt arbete.
– Jag går aldrig in i ett rum som kan låsas. Om det känns obekvämt, säger jag att jag måste gå på toaletten. Där ringer jag agenturen som alltid backar upp mig, berättar hon.
Så var det nyligen när hon höll en man i handen som drog med henne till ett Pariserhjul. Hon ville absolut inte sitta med en kund i en korg högt upp i luften. Då avbröt hon mötet och stack därifrån.
Hon tror att de finns de som får känslor för henne, men inte visar det. De kanske till och med låtsas att hon är deras flickvän på riktigt. Själv har hon ingen pojkvän och har inte tänkt hyra någon, även om det kunde vara kul att testa en gång i livet, resonerar hon.
– Jag har inga särskilda mål eller önskningar om framtiden eller vad jag vill bli senare i livet, men jag vet att jag vill bli lycklig. Jag kan tänka mig en kärleksrelation, men det är inte aktuellt ännu. Om jag skulle gifta mig så är inte det yttre viktigast, utan jag hoppas på en vänlig gentleman, förklarar Tachibana Ryo allvarligt.