En plats där alla kroppar och åldrar är lika välkomna. Så beskriver besökarna nakenbadet i Ågesta, där besökarna i förra veckan fick testa sin simkunnighet.
"Jag är nästan lika duktig som jag var i ungdomen", konstaterar 78-årige Curt.
Bild: Zanna Nordqvist
Dagens ETC
Ågestabadet är nakenbadarnas eget paradis och nu testas även deras simkunnighet – helt utan störande badkläder. Men nyfikna fluktare portas.
– Det här är ingen turistattraktion. Den som vill stirra får gå till en textilstrand, säger Lars Berglund, naturisternas ordförande.
Det är omöjligt att bara råka snubbla in på naturistbadet i Ågesta. Den slingriga vägen till stranden kantas av skyltar som varnar: ”området är ett nakenbad”.
På gräsmattan ligger nakna badgäster utspridda på filtar lite här och var. Framme vid stranden står Curt och stretchar, även han spritt språngande.
– Det är en fördel att slippa badbrallorna, det blir jättekallt när man går upp med våta badkläder på sig. Det är kass!, förklarar han.
Nu är han tävlingsfokuserad. Han såg till att vara på plats redan innan klockan tio när funktionärerna började plocka fram saker och banan på 200 meter riggades mellan två dunkar i vattnet.
– Jag tog simborgarmärket i ungdomen, 1960, och nu är det dags igen, berättar 78-åringen från Hökarängen, ett par kilometer från Ågestabadet i södra Stockholm.
Curt har förberett sig med stadig frukost och uppvärmning men är ändå nervös.
– Jag inriktar mig på att komma upp levande igen, säger han ödmjukt.
Vi är inte nudister
Camilla Hansen, för dagen även kallad ”simfröken”, följer med Curt och Lars ner till bryggan för att observera dagens första försök.
För första gången sedan 1934 har den som erövrat simborgarmärket inte ett enda tygstycke på kroppen att fästa det på. Det är naturistföreningen Eos som den här dagen har valt att prioritera både simkunnighet och nakenhäng på Stockholms enda officiella naturistbad.
– Vi är naturister – inte nudister, betonar Ekina Hed som är kommunikatör för föreningen.
– Vi tycker om att vara nakna i gemenskap med andra i naturen. Nudister vill vara nakna oftare och kanske hellre hemma, inte så ofta i grupp. Men det finns ju nudister här också och de är naturligtvis välkomna.
Hon sitter med en termos vid funktionärsbordet och småhuttrar i en tjock fleecetröja.
Hur funkar det att vara naturist om man är lite frusen?
– Fryser man och det är kallt på en naturiststrand får man naturligtvis ta på sig kläderna. Jag tar av mig kläderna sen när solen värmer. Ibland åker kläderna av och på flera gånger under en timme, förklarar hon.
Lars Berglund, som redan simmat sina längder, presenterar sig som ordförande för föreningen. Han förklarar klädpolicyn.
– Det här är ingen turistattraktion. Ibland kommer folk som är nyfikna och tycker att det är jättespännande att komma hit och titta. Vi har inga grindvakter men ser vi att de sitter och stirrar på någon som ligger naken blir det ju obehagligt för den personen. Vi pratar om vad som gäller och passar det inte finns det ett textilbad på andra sidan.
Naken på textilstrand
Textilbad är den benämning som naturisterna har på en vanlig badplats.
– På samma sätt som att du blir tittad på och väcker förargelse om du är naken på en textilstrand väcker du reaktioner här om du är påklädd. Så enkelt är det, säger Lars Berglund.
Men oftast är det lugn stämning på badet och en härlig gemenskap bland de 200 medlemmarna, intygar både Lars och Ekina.
– Man kan vara precis den man är i sin nakenhet och bli fullt accepterad. Många hbtq-personer besöker oss. Det är en öppen plats där folk säger att de känner sig accepterade fast de ser annorlunda ut, berättar Ekina Hed.
Nere vid bryggan närmar sig Curt mållinjen.
– Snyggt jobbat Curre Curre Curt! Nu är du klar, hejar Camilla Hansen.
– Va, är jag klar redan? Otroligt!
Han klättrar upp på bryggan.
– Jag som trodde jag skulle vara jättetrött. Jag är nästan lika duktig som jag var i ungdomen!
Curt berättar att han försöker hålla i gång till vardags.
– Att gå på jympa, sån där man står på golvet och viftar, det räcker långt.
Övertro bland äldre män
Camilla Hansen säger att det annars är män i Curts ålder som är i riskgruppen för att drunkna.
– De tror att de kan simma och förstår inte att det är en färskvara. De har en övertro på sig själva. Vi vill inte att någon ska drunkna här.
Många badgäster kommer till naturistbadet i Ågesta. Det fick Camilla, som även är med i Svenska livräddningssällskapet, att vilja göra en insats för simkunnigheten.
Men alla är inte intresserade av simkunnighet. En man gör konster långt ute i vattnet och en annan ropar självsäkert:
– Jag är grek och släkt med de 300 spartanerna. Jag behöver inte ta något märke!
Den första kvinnan att ta simborgarmärket idag är vattendjuret Cicci Barkåker. Hon är på naturistbadet så ofta hon kan.
– Det är som ett tryggt vardagsrum på sommaren. Jag försöker få hit alla jag känner. Men det är lite svårare att få hit påklädda, de vågar inte. Men ibland träffar jag bekanta som jag inte visste brukar vara här, som en tjej vars son jag har haft i scouterna.
Känns som ett paradis
Hon vänder sig mot några bekanta som sitter fullt påklädda på en filt och ropar.
– Hörni, jag trodde det här var ett nakenbad!
Cicci Barkåker berättar att just så är stämningen här – alla pratar med alla.
– Man frågar om det är varmt i vattnet. Det är inte så många som badar nakna i Stockholm men de som gör det, de är här. Det är så många olika typer av människor här. Från hundraåringar till små bebisar och det är så himla häftigt. Som tjej är det tryggt att gå hit, för det händer ingenting. Det är jätteskönt.
En kille som heter Tobias kommer blygt fram och säger att han vill berätta hur mycket badet betyder för honom. Tidigare hade han komplex för att han var så smal.
– Jag bara njuter av att komma hit. Det var här jag kom på att min kropp är precis lika okej som alla andras som det kändes som ett paradis.