En död kropp hittades i en gummibåt och en kvinna avled av sina skador efter att – under svåra väderförhållanden – ha räddats ombord utanför Libyens kust natten mot söndag. I gryningen räddades ytterligare 19 personer från en oljerigg, där de tagit skydd efter att ha övergivit en båt i sjönöd. Senare samma dag evakuerades två personer med helikopter till Malta.
Natten mellan lördag och söndag var intensiv på Medelhavet med hård sjö och vind. Vågorna var två och en halv meter höga. I två olika insatser räddade Läkare utan gränser ett 80-tal personer ombord på sitt livräddningsfartyg Geo Barents. Först 60 personer från en gummibåt, fylld av en livsfarlig blandning av havsvatten och bensin. Människorna som räddades från gummibåten hade lämnat den libyska kusten tidigt på lördagsmorgonen och båten hade drivit omkring i över 18 timmar.
Därefter räddades 19 personer till från en övergiven oljerigg där de i nästan tre dagar tagit skydd efter att deras båt hamnat i sjönöd. Före helgen hade Läkare utan gränser hämtat elva döda kroppar från vattnet, under tiden de har haft Geo Barents. Den siffran har nu stigit till tolv, offret var en ung kvinna från Etiopien. Ytterligare en ung kvinna dog ombord efter att, med hjälp av åtta personer, dragits upp från det stormiga havet på en bår.
Det var första gången som Läkare utan gränser räddar människor från en oljerigg mitt ute på öppet hav, och den andra gång någon avled ombord på Geo Barents. Det andra dödsfallet ombord inträffade 2023.
”Kommer aldrig vänja oss”
Det medicinska teamet – läkare, sjuksköterska och barnmorska – gjorde allt de kunde för att rädda den unga kvinnan som svävade mellan liv och död efter de 18 timmarna till havs, men skadorna var för allvarliga.
Celine Urbain, projektkoordinator ombord på Geo Barents, menar att det är för tidigt att sia om hur teamet kommer att påverkas. Fram till att överlevarna får sätta fot i en säker hamn handlar allt om att ta hand om dem. Det som kan vänta, får helt enkelt vänta.
– Vi vet att det är ett svårt moment och vi vill inte vara i den här situationen. För teamet är det svårt, vi är alltid utsatta på en viss nivå och vi försöker att göra alla som inte har en medicinsk bakgrund så redo det går inför sådana här situationer. Men det ska inte vara en norm. Vi kommer aldrig att vänja oss vid det här. Men nu handlar det om att ta hand om de som har överlevt, säger Celine Urbain.
Vi är inte ett sjukhus, vi är ett skepp.
Svårast skadade evakueras
Tidig söndagseftermiddag evakuerades en tredje kvinna, syster till en av de båda avlidna, med ambulanshelikopter till Malta. Celine Urbain har – liksom alla andra ombord – haft fullt upp. Hon minns inte på rak arm hur många medicinska evakueringar de hade i fjol men uppskattar att det rör sig om en handfull.
– Det händer regelbundet, men inte jätteofta. Men nu när vi blir skickade till hamnar långt bort har det ökat. Vi är inte ett sjukhus, vi är ett skepp. Vi kan stabilisera patienten men om det är ett skeppsbrott behöver människorna komma i land så snabbt det går.
När överlevare måste evakueras handlar det ofta om fler patienter, efter stora skeppsbrott.
– Vi väntar på en till medicinsk evakuering med helikopter nu, säger Celine Urbain.
Senare under söndagskvällen kunde ännu en person – denna gång en ung man – flygas till Malta. Också han hade varit ombord på gummibåten. Helikopterplattan i fören på Geo Barents lyste upp i mörkret för att signalera vart sjukvårdarna skulle firas ner.
Frontex såg men gjorde inget
De 19 personerna som tagit sig upp på oljeriggen utanför Libyens kust övergav sin båt när den hamnade i sjönöd. Efter att ha räddats uppskattade de att de varit på oljeriggen i tre dagar innan de försiktigt kunde klättra ner i RHIB-båtarna, som Läkare utan gränser använder för att komma så nära dem de ska rädda som det bara går.
Celine Urbain har aldrig tidigare sett någonting som liknar räddningen från oljeriggen. De fick pröva sig fram, båtförarna och resten av räddningsteamet. Ingen annan visste vad de skulle göra åt människorna på riggen heller.
– Den tunisiska kustbevakningen såg dem men ingrep inte, Frontex (EU:s gränsbyrå) såg dem från sitt flygplan. Men eftersom EU inte har någon proaktiv livräddningsinsats kunde de inte göra någonting.
Tre personer saknas
Tre personer som blev kvar ombord på den sjöodugliga båten, utan att lyckas simma mot oljeriggen, saknas fortfarande. Läkare utan gränser har inte kunnat hitta vare sig dem eller resterna av båten. Båda räddningarna under helgen var en utmaning. Vågorna var höga, och omständigheterna in i det sista oklara.
– Det är bara de dödsfall som kan bekräftas som hamnar i statistiken, säger Celine Urbain.
I och med att räddningarna pågick under tolv timmar nattetid hade ingen heller kunnat sova eller vila ut. De avlöste varandra: när den första räddningen var klar dröjde det bara en dryg timme till nästa. Ingen tid att spilla. Vågorna var inte skonsammare i gryningen än tidigare under natten. rib-båtarna, som används för att transportera människor till Geo Barents, försvann ner bland vågorna innan nästa våg lyfte upp dem igen.
Dagen efter låg havet stilla.
Kommer landsättas i Bari
De 80 överlevarna ombord Geo Barents kommer få stiga i land i Bari i södra Italien. På grund av en lag från i fjol, Piantedosi-lagen, måste de frivilliga livräddningsorganisationerna följa de italienska myndigheternas order och släppa av människorna de räddar i den hamn som de beordras till. Det olika hamnar varje gång, och inte sällan långt norrut.
Bari ligger relativt långt söderut på Italiens östkust. Men: det finns hamnar på närmare avstånd, både på Lampedusa och Sicilien. På Sicilien har Geo Barents även sin hemvist och kajplats, i den lilla staden Augusta. I Augusta har Läkare utan gränser dessutom ett litet kontor. Men istället för att styra dit ska de nu navigera i tre dagar till Bari. Ett beslut som Läkare utan gränser har ifrågasatt på grund av de allvarliga omständigheterna kring helgens räddningar – inklusive de två kropparna som finns ombord. Men förfrågan om att få styra till den närmaste hamnen istället för till Bari avslogs.
Förhoppningen är att de döda ska kunna få en värdig begravning och att familjerna ska kunna informeras om vad som har hänt med deras nära på vägen mot EU.