Fast just uppmaning är nog i sammanhanget fel ord. Träningen är obligatorisk – och står inskriven i anställningskontraktet. 

– Men det är inte så att jag eller någon annan står och kastar ut någon från kontoret om de inte tränar. Sen är det väldigt sällan någon vill missa ett tillfälle till paus utomhus. 

Så säger Lhina Segerbo, vars formella titel är People & culture manager, och som ansvarar för personalfrågor på Icebug. Hon var själv med att driva igenom förändringen från en till tre friskvårdstimmar för tre år sedan. 

– Vissa ger sig ut själva och går en lång promenad. Andra gör det till en väldigt social grej. Springer, går till utegymmet eller spelar fotbollstennis tillsammans, säger hon.

Är lika produktiva

Sedan projektet drog igång vid årsskiftet 2019–2020 har effekterna nästan bara varit positiva. De anställda trivs bättre, har mer energi och arbetar lika produktivt som tidigare. Trots att tre timmar om veckan – ur företagets synvinkel – har försvunnit.

– Jag ser inga anledningar till att andra företag inte skulle göra samma sak som oss. Det finns hur många olika vinster som helst. Inte bara de rent hälsomässiga, utan också när det kommer till produktiviteten och effektiviteten. Den psykologiska tryggheten har ökat tack vare social tid tillsammans. Det är inte så att vi ger oss ut i skogen och springer och bara pratar jobb, säger Lhina Segerbo.

Icebug tillhör visserligen en väldigt liten minoritet bland svenska arbetsgivare – men det finns andra arbetsplatser som har träning på schemat.

Anställda på klädföretaget Björn Borg har en timmes obligatorisk träning i veckan och för vårdpersonalen på Enbackagården i Dalarna har träning stått på schemat sedan 2017. På kommunala Kalmar vatten har medarbetarna sedan 2007 obligatorisk träning två dagar i veckan.

Och tillvägagångssättet backas upp av forskning. Träning på arbetstid kan löna sig.

2011 delade en forskargrupp vid Stockholms universitet och Karolinska universitetet in en tandläkarmottagning i tre olika arbetslag. Ett som ägnade två och en halv timme av sin arbetstid åt träning i veckan, ett annat som fick lika lång tids arbetsförkortning men utan träning och ett tredje som behöll sina ordinarie arbetstider. 

Resultatet var tydligt: De som fick ägna sig åt fysisk aktivitet på arbetstid presterade i många fall bättre än de med oförändrad arbetstid. De som tränade upplevde dessutom att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka.

– Den ökade produktiviteten kan dels bero på att man åstadkommer mer de timmar man är på arbetet, kanske på grund av bättre ork, dels på att mindre arbetstid går åt till sjukfrånvaro, konstaterade Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson, forskarna bakom studien.

Facket har flaggat

Ändå är obligatorisk, schemalagd träning på arbetstid en inte helt odebatterad fråga. Fackförbund har tidigare flaggat för att tillvägagångssättet utmanar gränserna för arbetsskyldigheten och Emelie Hultberg, ordförande för Läkarförbundets arbetslivsgrupp, har liknat schemalagd träning med att plåstra om ett brutet ben.

– Om personalen ständigt är underbemannad, dagligen utsätts för etisk stress och var och en gör två personers jobb – då kan det kännas som ett hån att få höra att “nu ska vi gympa också”. Se till att fixa de här basala grejerna först, sa hon till Läkartidningen i somras.

Just det känner inte Inte Lhina Segerbo på Icebug igen sig i, men medger samtidigt att införandet av de tre friskvårdstimmarna inte var helt oproblematiskt.

– Det var vissa som sa så “Hur ska jag hinna med jobbet? Hur ska jag hinna få allt gjort?”. Så det fanns absolut ett motstånd. Jag skulle säga att runt 20 procent av personalen var tveksamma. Men idag är det just de 20 procenten som uppskattar de här timmarna allra mest, säger hon och lägger till:

– Vi kommer fortsätta med det här så länge medarbetarna vill och så länge resultaten av de medarbetarundersökningar vi gör är lika positiva som de är nu. Som det är nu ser vi inga anledningar att varken föra till fler timmar eller dra ner på det. Vi har hittat en fin balans.

”Skönt att slippa pusslet"

Några minuter före elva brukar det uppstå ett sorl inne på Icebugs kontor, berättar Elisabeth Kybjär, redovisningsekonom på företaget.

– Det är väldigt medryckande att höra när folk gör sig redo för att sticka ut. Det smittar liksom av sig. Det finns dagar då jag kan känna att “idag skiter jag i att springa”, men så kommer jag in omklädningsrummet och hör kollegorna prata om vilken runda de ska springa. Då hänger man liksom ändå med ut, säger hon.

Hon fick höra om företagets friskvårdsförmåner i samband med anställningsprocessen för snart två år sedan. 

– Jag började jobba på en måndag, och det är ju en av friskvårdsdagarna. Det var bara att kasta sig rätt in i det. Det absolut första jag kände av var att det är skönt att få släppa jobbet en stund. Att bara få lämna det jag höll på med och att det var okej.

Elisabeth Kybjär brukar ge sig ut i skogen och springa, men när vädret är sämre stannar hon hellre inne och styrketränar. Mer än något annat har träningstimmarna underlättat vardagspusslet.

– Jag har två barn hemma och det är så himla skönt att slippa pusslet mellan träning, jobb och familj. Jag har alltid varit väldigt aktiv, men har alltid behövt lägga träningen utanför arbetstid. Antingen på väg hem från jobbet, eller efter att ha slängt i mig något att äta på kvällen. Nu slipper jag allt det, säger hon.

– Det är också ett jättestort plus att jag får träffa mina kollegor på ett annat sätt, i en lite mer avslappnad situation. Jag jobbar på ekonomiavdelningen och tenderar annars att sitta väldigt mycket för mig själv. 

Men visst har du också dagar då du inte alls är sugen på träning?

– Du behöver inte alltid ta på träningskläder och svettas, friskvård kan vara något annat också. Jag skulle nog säga att ha det på ditt schema gör att du ändå gör någonting av det. Du kan ju också bara lägga dig och vila en stund och meditera. Det är ju också friskvård, säger Elisabeth Kybjär.