Stadsmissionen slår nu larm om att nya grupper, med jobb och fungerande liv, kommer till soppköken när pengarna tagit slut mitt i månaden. Det berättar generalsekreterare Jonas Wihlstrand.

– Jag tror inte resten av samhället är medvetna om hur snabbt det går. Den stora smällen kommer vi se nästa år då lågkonjunkturen rullar in med fullkraft. Det här är bara början.

Tredubblade inkomster 

Kontrasten kan inte bli större med livet för svenskarna högst upp på inkomsttrappan. Inte sedan finanskrisen har inkomsterna i toppen stigit så snabbt som nu. Sveriges 1 000 toppinkomsttagare – 0,01 procent av befolkningen – har tredubblat sina inkomster på tio år och under förra året tjänade i snitt 77,5 miljoner kronor. De 1 000 rikastes samlade årsinkomster under 2021 var större än vad hela Uppsalas befolkning, 238 000 invånare, tjänade under helt år. 

Inkomstkurvorna har pekat uppåt under lång tid vilket gör det allt svårare att kvala in på topplistan. 2008 krävdes det tio miljoner i samlad årsinkomst men nu har ribban höjts till tre gånger så mycket – 31 miljoner. Här är de stora vinnarna på de senaste årens enorma börsuppgång. Den största delen av inkomsterna i toppen är kapitalinkomster från aktieägande, andra värdepapper samt tillgångar som fastigheter och konst. I princip alla svenskar har, via pensionssparande, sparkapital på börsen och har gynnats av uppgången men ägandet är extremt ojämlikt fördelat och 40-50 procent av alla förmögenheter i Sverige är ärvda. Det innebär att en stor del av inkomstregnet i toppen kommer från tidigare generationers ekonomiska framgångar.

Föddes med kapital

Mycket riktigt toppas inkomstlistan av Märta Schörling Andreen som tjänade 1,7 miljarder under förra året. Hennes miljardinkomster är inte ett resultat av slit, entreprenörskap eller innovation utan kommer från en förmögenhet hon ärvt från sin far, finansnestorn Melker Schörling. Hans två döttrar fick nyligen ärva aktieinnehav i bolagen Securitas, AAK och Hexagon värda drygt 20 miljarder kronor. 

Näst efter att födas med kapital är det mycket lukrativt att förvalta och investera andras pengar. Det visar de tyngsta namnen på Wallenbergs riskkapitalbolag EQT. Bolagets medgrundare Caspar Callerström är tvåa på inkomstlistan med 966 miljoner kronor i årsinkomst. 

Han representerar tvärsnittet bland toppinkomstagarna med sitt kön (83 procent män), yrke (finansman) och en paradvåning på 337 kvadratmeter i samma Östermalmskvarter där de flesta andra superrika bor. Allra helst håller de sig till stadsdelens sydöstra hörn inramat av Narvavägen, Strandvägen och Linnégatan – den så kallade Gyllene triangeln. 

Men till och med i de här burgna kvarteren sticker Caspar Callerström ut med en förmögenhet värderad till elva miljarder, enligt finanssajten Forbes. Strax under honom på listan finns ytterligare tre EQT-kollegor och merparten av deras inkomster kommer från en starkt kritiserad av aktieförsäljning. I strid mot sina egna avtalsregler sålde Callerström och 57 kollegor delar av sina innehav i bolaget för totalt 23 miljarder kronor, mer än svenska statens kulturbudget.

River barns lekplatser

Förutom handel med värdepapper har de stigande fastighetspriserna skapat enorma rikedomar de senaste åren. En av de stora vinnarna i en branschen är Lars Edman som placerar sig på plats sju med en årsinkomst på 646 miljoner. Men vägen till den stora rikedomarna har skett på hyresgästernas bekostnad. Lars Edman är nämligen en av landets mest skandalomsusade fastighetsägare och har flera gånger hamnat på tidningen Vår bostads lista över ”årets sämsta värdar”. Han är känd för att riva barns lekplatser och strunta i underhållet så att fasaden ramlar ner från hyreshusen.

En annan framgångsrik affärsman i fastighetsbranschen är doldisen Karl Perlhagen som placerar sig på plats 18 med 315 miljoner. Perlhagen bor i Djursholm och när han köpte sitt strandpalats strax efter finanskrisen för 80 miljoner var det den dyraste villan som sålts i Sverige under 2010-talet. 

Men det rekordet slogs med råge av en annan toppinkomsttagare från en familj vars makt och pengar sträcker sig tillbaka till feodala tider.

Fördubblade sin förmögenhet

På Djursholms dyraste läge med egen strandlinje har greve Carl Douglas nyligen köpt och nyrenoverat en slottsliknande villa för 250 miljoner kronor. Det är en stora summa pengar men adelsmannens hade en årsinkomst förra året på 723 miljoner och under pandemiåren fördubblade han sin förmögenhet från 17 till 38 miljarder, enligt Forbes. Även han föddes in i extremt överflöd och sitter i styrelsen för familjens investeringsbolag Wasatornet som också äger stora aktieposter i bland annat Securitas. Även hans bror Eric Douglas kvalade in på inkomsttopplistan med 331 miljoner i årsinkomst. De är söner till miljardären Gustaf Douglas som bland annat är delägare i Internationella engelska skolan och har suttit i Moderaternas partistyrelse. Även han bor i ett slott i Österåker och för några år sedan gav en partikamrat på kommunen klartecken till grevens utbyggnad av ett båthus – utan att tillfråga grannarna.

– Det är som om de är födda 300 år för sent. De tror att feodaltiden är kvar och att rika kan göra vad som helst, säger grannen Kåre Santesson till Aftonbladet.

Skattade bara 17 procent

Vi ser nu effekterna av de senaste decenniernas skattepolitik med slopad arvs- och förmögenhetsskatt som lett till att klyftorna växer snabbast av alla OECD-länder. Det säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam, som tycker att den politiska debatten har fastnat i att bekämpa symptomen.

– Roten till många sociala problem är den ekonomiska ojämlikheten. Sverige är ett rikt land som skulle kunna omfördela mycket mer. Vi har många stora företag och förmögna svenskar som kan bidra mycket mer.

De stigande toppinkomsterna är ett tecken på hur den ekonomiska ojämlikheten förstärkts under pandemin. Nere på botten av ekonomin finns det idag fortfarande grupper som lider av sviterna av 2008 års Wall street-krasch. Och efter några stabila år sjönk plötsligt inkomsterna under 2021 för den fattigaste fjärdedelen med 800 kronor i månaden, enligt nationalekonomen Daniel Waldenström. 

Pandeminpengarna har helt enkelt stannat kvar i toppen. De stora stimulanspaketen och framförallt centralbankernas köp av företagsobligationer har drivit upp börskurserna och fastighetspriserna. Det syns på de rikas löne- och kapitalkonton. Samtidigt har skattesystemets omfördelande effekter avtagit. 

Det blir tydligt när läkare och andra löntagare tvingas betala 35 procent i skatt, medan toppen av inkomstlistan i snitt betalar 32 procent i skatt, enligt Dagens ETC:s granskning. 

Det finns flera superrika som ligger ännu lägre. Medgrundaren Martin Lorentzon äger sina Spotifyaktier värda drygt 17 miljarder via ett bolag på Cypern som i sin tur ägs av ett Luxemburgföretag, enligt Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige. De senaste åtta åren har han deklarerat sammanlagt 605 miljoner i sammanlagd inkomst men betalat endast 17 procent i svensk skatt. 

Sverige rasar i mätning

För bara några år sedan toppade Sverige Oxfams jämlikhetsindex som rankar världens länder efter hur väl de motverkar ekonomisk ojämlikhet. Indexet mäter tre avgörande politikområden: välfärd, skatter, och arbetstagares rättigheter. Från första platsen 2017 har Sverige nu fallit till plats 20 på årets lista. Norge har förstaplatsen, Dannmark på plats sju, Finland rankas plats tio. Till och med ekonomiskt mer ojämlika länder som Tjeckien, Irland och Storbritannien får bättre ranking än Sverige.

– Orsaken till att Sverige halkat ner på listan handlar om skattenivåer och då specifikt förändringen av värnskatten, säger Suzanne Standfast.

Under 2021 fick Sverige 12 800 nya dollarmiljonärer och ökningen går snabbare här än exempelvis Norge, enligt analysföretaget Capgemini. Det är en av flera indikationer på att den svenska snedfördelningen av förmögenheter är extrem. Sett till ginikoefficienten är vårt land mer ojämlikt än USA, Ryssland och Indien, enligt banken Credit Suisse. 

Den rikaste procenten i Sverige äger 37,6 procent av den totala förmögenheten. Det är mer ojämlikt än USA och placerar Sverige på en sjätteplats efter Ryssland, Sydafrika, Indien, Turkiet och Thailand. Även i jämförelse med de nordiska välfärdsstaterna sticker Sverige ut.

”Inte höger-vänster”

Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Wihlstrand vill inte att diskussionen om den ekonomiska ojämlikheten ska fastna i en höger vänster-konflikt.

– Frågan är viktigare än så. Vi har sett under ett antal år en allt störra isärdragning av samhället. Fortsätter den utvecklingen kommer det bara skapa mer otrygghet och osämja. Där vill inte Sverige hamna. Hela välfärdsidén bygger på att alla ska ha tak över huvudet och slippa gå hungriga.

Han menar att Sverige står vid ett vägskäl.

– Det är alla politikers skyldighet att landet håller ihop och inte slits isär. Som det är nu förlitar sig samhället på oss i civilsamhället så att folk inte svälter. Men vi måste ställa oss frågan vilket samhälle vi vill ha, en välfärdsstat eller en välgörenhetsekonomi.

Läs Del 2:Din dyra matkasse – deras sköna miljonfest