När Annie Lööf lämnar politiken är det Muharrem Demirok från Linköping som tar över det ledarskapet. De senaste veckorna har han spelat en medial huvudroll. Kommentarer och spekulationer om den föreslagna ledarens bakgrund, åsikter, karaktär och medborgarskap har haglat fritt.
Vissa menar att det är en häxjakt orkestrerad av politiska motståndare och friskolekapitalet. Andra att det är legitim granskning av en politiker som aspirerar på makt.
Dagens ETC pratar med dem som gett sig in i debatten.
Först var de tre. Centerpartiets valberedning presenterade kandidaterna på en presskonferens i november 2022. Daniel Bäckström, Elisabeth Thand Ringqvist och Muharrem Demirok. Det var viktigt att processen blev transparent, och samtliga kandidater skulle grillas rejält av fyrklöverns folkrörelse. Poddar, intervjutillfällen, utfrågningar och möten med kretsar, distrikt, enskilda medlemmar och syskonorganisationer som Centerstudenter. Stämningen var god och kandidaterna verkade inte radikalt annorlunda från inslagen politisk väg – där Centerpartiet kan samarbeta åt både höger och vänster för att runda högerpopulism och den uttalade motståndaren i Sverigedemokraterna.
Daniel Bäckström och Elisabeth Thand Ringqvist föll ur valprocessen. Nästa ledare för Centerpartiet heter därför med största sannolikhet Muharrem Demirok. Han efterträder Annie Lööf, partiledaren som har haft en central roll i det politiska spelet i över tio år, och som för många har varit synonym med det liberala motståndet mot Sverigedemokraterna.
Mycket har hänt sedan det unikt lyckade Alliansen, men redan då var Annie Lööf en så stark politisk aktör att samarbetsprojektet ibland skämtsamt kallades för ”Anniansen”.
Demirok: ”Jag gjorde misstag”
Tidigt blev det känt att Muharrem Demirok bär på ett politiskt känsligt bagage. Han är dömd för två fall av misshandel på 90-talet med några års mellanrum, och berättade inte om domarna för valberedningen och partiledningen förrän sent i december. I SVT:s Agenda säger Demirok att han ångrar att det inte blev känt tidigare.
– När man skäms för något blir det också att man begraver det långt inom sig. Jag gjorde misstag, säger han.
Det är mycket ovanligt att svenska politiker är dömda för brott, och i synnerhet för brott med inslag av våld. Här tog den mediala stormen fart med texter och inslag på ledarsidor, kultursidor och i partikanaler som Sverigedemokraternas satsning Riks.
Dagens ETC har kontaktat profiler som på olika sätt kommenterat Muharrem Demirok.
Olsson: ”Brutal handling”
Karin Olsson är biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen. Hon säger att Muharrem Demirok har gett ett sympatiskt och kunnigt intryck, men att våldet är ett stort problem.
– Det var en väldigt självupptagen beskrivning när han kommenterade misshandelsdomarna i Agenda. Demirok talade mycket om att han avbröt det våldsamma beteendet för att hans klassresa höll på att gå om intet. Men han sa inte ett enda ord om brottsoffren. Inte ett ord om att han var ledsen för någon annans skull. Det ger inte ett så bra intryck.
Folk i gemen ser väldigt allvarligt på den här typen av misshandel, att just skalla någon. Det säger Karin Olsson, som inte tror att så många har den typen av våld i sig.
– Det är en ovanligt brutal handling. Även fast det var länge sedan. Jag tror att vanligt folk tycker att det där är hemskt. Man undrar vad det är för person, och jag tror att det påverkar bilden av Centerpartiet. Alla har bagage. Man kanske har kört för fort eller betalat en barnvakt svart. Men att upprepat dömts för att ha skallat någon. Det är väldigt ovanligt.
Ska man inte kunna få en andra chans?
– Jag tycker att alla ska få en andra chans, och en möjlighet att utvecklas som människa. Men jag skrev min krönika när jag kände att domarna blev väldigt mycket av en parantes i mottagandet av den nya ledaren. Vi måste väl ändå prata om det här lite ordentligt innan vi går vidare, kände jag.
Melin: ”Krypskytte mot Murre”
Att Demirok skulle vara utsatt för en medial häxjakt är en bräcklig teori. Karin Olsson säger att det är en helt rimlig granskning för en person som aspirerar på att bli partiledare.
– Det är inte tal om att det som diskuteras inte skulle ha ett nyhetsvärde, det sticker verkligen ut. Sedan har jag sett reaktioner i sociala medier som innehåller ett väldigt muslimhat, ett rasistiskt hat som drabbar Demirok på grund av hans bakgrund. Det är väldigt beklagligt. Jag har inte sett några såna tendenser i etablerad media.
Att friskolekapitalet skulle ligga bakom en smutskastningskampanj mot Muharrem Demirok för att hans åsikter om friskolor inte är nog nyliberala låter ”lite väl långsökt” för Karin Olsson.
Den socialdemokratiska opinionsbildaren Carl Melin har en annan åsikt. På Twitter skriver han att det är ganska uppenbart att de som har stora ekonomiska intressen i skolkoncernerna – och deras springpojkar – ligger bakom ett ”krypskytte mot Murre”.
– Det är klart att det är omöjligt att veta helt säkert, men det är uppenbart så att vi vet att väldigt starka intressen är kopplade till välfärdskapitalet. De har försökt påverka partier förut. Om man tittar till vilka det är som hoppar på Demirok nu så är det svårt att se något annat skäl, det är inte personer som varit upprörda över andra partiers och politikers brottslighet. Friskolefrågan är den fråga där han markerar ett åsiktsskifte. Det är legitimt att ifrågasätta domarna och lämpligheten i det. Men om man tittar på drevet får jag en känsla att det handlar om mer än bara att det är knepigt med en dömd partiledare.
Carl Melin känner många centerpartister och säger att de beskriver Demirok som snäll, lugn och eftertänksam.
– Det krockar med de gamla slagsmålsgrejerna. Jag kan inte hans bakgrund och uppväxt men min bild är att han är en ganska mjuk person som är tydligt värderingsdriven. Sedan försöker vissa sätta en bild av att han skulle vara någon form av islamist och allt möjligt. Alla centerpartister som träffat honom har en helt annan bild.
Jönsson: ”C förlorar fotfästet”
En linje bland kritiker till höger på den politiska skalan handlar om så kallad identitetspolitik, att vem man är och vilka grupper man tillhör kan spela en politisk roll. Här är kritiken tudelad. Opinionsbildaren Henrik Jönsson anser att det är Demiroks egna uttalanden på bland annat Twitter som går att tolka som identitetspolitiska, medan Sverigedemokraternas Dick Erixon ser valet och behandlingen av Demirok som ett identitetspolitiskt ställningstagande i sig.
Oavsett tror de inte att valet av Demirok innebär någon radikal kursändring för Centerpartiet. Henrik Jönsson kallar valberedningens kandidater för ”tre sorters vanilj”.
– Jag tycker att han verkar vara en rätt trevlig kille, måste jag säga. Men det handlar inte om något stort skifte. Tvärtom, de tre kandidater som man presenterade var lite som modellkalendern i filmen ”Zoolander” där exakt samma pose presenteras med olika namn. Min personliga bild är att det hade varit bättre om kandidaterna hade speglat den identitetskris som partiet har, med en uttalad vänsterkandidat som vill jobba med Socialdemokraterna och åtminstone en som vill gå åt borgerligt håll. Utgångspunkten för valet borde ha varit större ideologisk skillnad, säger Henrik Jönsson.
I en ledare i Göteborgs-Posten skriver Henrik Jönsson att det kommer att krävas mer än ytlig rebranding för att Centerpartiet ska kunna hålla sig kvar i riksdagen efter valet 2026.
– Centerpartiets bas är folk som har andra villkor än de som finns innanför tullarna i Stockholm. Jag baserade min text på ett gäng av Demiroks tweets som handlar om människors hudfärg och kön, som att det spelar någon roll alls. Jag tycker att det är en rimlig borgerlig hållning att människor ska bedömas utifrån handlingar, kompetens och meriter. Det identitetspolitiska snacket om vita män är populistisk smörja huvudsakligen designat för att plocka poäng i det egna leden. Och det har präglat Centerpartiet i allt högre grad, man förlorar fotfästet ute i landet. Jag tror inte att linjen uppskattas av bönder, jägare och mark- och skogsägare. Identitetspolitiken är enligt mig mer relevant att ifrågasätta än att Demirok är dömd för misshandel för massor av år sedan.
Erixon: ”Lite flummigt”
Sverigedemokraterna har redan producerat flera raljerande inslag och videoklipp om Muharrem Demirok på sin Youtubekanal Riks. Kanalen har tidigare gjort ett hundratal klipp om Annie Lööf, med hån, raljerande kommentarer och smeknamn som ”Sharia-Annie”. Dick Erixon är ansvarig utgivare.
– Demirok är en fortsättning på den linje som Annie Lööf slagit in på, med identitetspolitik och den sortens frågor. Det är lite märkligt med tanke på att det inte har lyckats så bra tidigare. Man har tonat ner profilfrågor som villkoren för småföretagare.
Att Muharrem Demirok är dömd för misshandel ser Erixon som ett tecken på att Centerpartiet ligger till vänster i politiken.
– Det är identitetspolitik som traditionellt ligger till vänster. Där är inte den här typen av kriminalitet så allvarlig, vi ser det när det gäller rapartister och så. Det gör inget att de är dömda, man har överseende med det. Jag ser inte det som avgörande för Demirok eller partiet men det stärker bilden av att allt med Centerpartiet är lite flummigt.
När det gäller frågan om häxjakt eller granskning säger Erixon att han tycker att Demirok har kommit undan för lätt.
– Jag tycker att Muharrem Demirok har blivit mindre granskad än vad Julia Kronlid (SD) och Elisabeth Svantesson (M) blev, som är två politiker som är kristna. De fick mängder av frågor om det när de nådde toppskiktet i politiken, och de blev rätt hånade. Något sådant har jag inte alls sett om Demirok, jag har inte sett några seriösa frågor om hans religiösa tillhörighet.
Sandström: ”Svajar i sin liberalism”
Jesper Sandström är krönikör och producerar videoklipp åt tankesmedjan Timbro. Han tycker att det är Demiroks politiska åsikter som borde vara i fokus, snarare än bagage och person.
– Demirok verkar vara en trevlig prick, och rent politiskt påminner han ganska mycket om Annie Lööf. Hans lik i garderoben går nog att förlåta men han svajar i sin liberalism, och hans svammel om kärnkraften och energipolitiken kan få stora konsekvenser. Om inte centern svänger tydligt i kärnkraftsfrågan, som bland annat C-politikern Emma Wiesner efterfrågat, spär det på en rädsla som kan göra att man låter bli långsiktiga satsningar. Man blir rädd för att det politiska läget kan skifta på en femöring igen om det blir ett regeringsskifte i nästa val. Det tror jag vore förödande.
Liberaler ska inte hålla på med kommentarer om ”vita män” i grupp, menar Jesper Sandström.
– Det är lika korkat att generaliserat uttrycka sig så om vita män som utifrån andra hudfärger, och det tycker jag är ett avsteg från liberalismen. Sedan svajade Demirok i frågan om vinster i välfärden. Det lät som att han tycker att något behöver ändras i vad Centerpartiet tycker bara för att det inte är bekvämt att vara för vinster i välfärden idag. Där borde han ha försvarat och förklarat de ideologiska grunderna istället för att bara säga att man inte ska tycka så längre.
Inte heller Jesper Sandström ser det som att Demirok är utsatt för en häxjakt eller medveten smutskastningskampanj.
– Jag tycker inte att det i sak finns grund för att säga något sådant. Det är klart att friskolesystemet har en del rabiata och klumpiga försvarare, men jag upplever inte att de piskar upp något för att han är kritisk mot friskolor. Att antyda att det skulle finnas en centralt samordnad kampanj mot honom är i mina ögon närmast konspirationsteoretiskt.
Kadhammar: ”Innebär risker”
Muharrem Demirok är medborgare i Sverige och Turkiet. Nu har han meddelat att han kommer att säga upp sitt turkiska medborgarskap, som han haft sedan födseln. Detta för att det dubbla medborgarskapet inte ska utgöra något hinder när det gäller rikets säkerhet och tillgång till information. I en hemställan till regeringen pekar Säkerhetspolisen ut risker med att utländska medborgare i Sverige kan utsättas för press av främmande makt, bland annat genom lagstiftning som kräver att medborgare är lojala och samarbetar med landets myndigheter. Till TT säger Muharrem Demirok att det gör ont när det finns undertoner som ifrågasätter hans svenskhet och lojalitet.
Peter Kadhammar är senior reporter på Aftonbladet. Han tycker att synen på dubbla medborgarskap i Sverige behöver förändras. Det innebär massor av risker att ha medborgarskap i vissa länder.
– Det är klart att det är skillnad på land och land. Att ha dubbelt medborgarskap Sverige-Norge har inte samma potential för allehanda komplikationer som Sverige-Turkiet eller Sverige-Ryssland för den delen. Rent allmänt anser jag att det är mycket märkligt att dubbla medborgarskap ses så oproblematiskt i Sverige. Som om det svenska medborgarskapet per automatik kommer i första hand, vilket det inte gör juridiskt och inte nödvändigtvis emotionellt heller. Att ha medborgarskap i ett land innebär att du har skyldigheter gentemot det landet. Att ha skyldigheter i ett land som är korrupt och odemokratiskt innebär potentiella risker.
von Seth: ”Beklagar verkligen”
Caroline von Seth är kommunpolitiker och första vice förbundsordförande för Centerpartiets ungdomsförbund Cuf. Hennes bild är att Muharrem Demirok är en erfaren och skicklig politiker.
– Jag tycker framför allt att det är roligt med någon som har en ambition att vara lite nytänkande i skolpolitiken. Det är något som jag ser, och länge sett, att Centerpartiet behöver.
Anser du att Demirok är utsatt för en häxjakt?
– Jag vet inte om jag skulle kalla det häxjakt, men det har pågått ett oförtjänt drev mot honom sedan valberedningens förslag presenterades. Oavsett vad man står politiskt eller hur ens personliga historia ser ut förtjänar ingen att utsättas för sådant hat som Muharrem fått de senaste veckorna. Jag beklagar verkligen att han behövt utstå detta.
CUF har presenterat fyra krav på den blivande partiledningen.
– De måste prioritera sakpolitik före politiskt spel, tilltala väljare runt om i hela landet, ha visionen och modet att kunna driva för fler liberala reformer och ha en stark ideologisk kompass.
Centerpartiet väljer ny partiledare på en extra partistämma den 2 februari.