Flydde stadens stress – men blev livet på landet som hon tänkt?
Bild: Linnea Tammerås
ETC nyhetsmagasin
För fyra år sen flyttade Iki Gonzalez Magnusson till sin gård utanför Örsundsbro. Hon var trött på stressen i Stockholm och längtade efter ett nytt liv. Men med en gård väntade nya utmaningar – och den senaste elräkningen landade på långt över vad en normal lägenhet kostar i månaden.
– Det är lugnare ja, men det är helt andra kriser, säger hon.
Linnea Tammerås
Inte ett ljud hörs på gården förutom hästarnas enstaka frustande i hagen. Vinterljuset lyser försiktigt in genom träden och sprider sig längs de faluröda väggarna på husen. 39-åriga Iki Gonzalez Magnusson är mitt uppe i att renovera Mellangården, en av hennes sju byggnader på gården. När huset är färdigt ska det hyras ut, men ännu är det långt ifrån klart.
Inne i huset ligger högar med bråte i olika byggmaterial. Träbrädor, metallrör och en duschslang. På fönsterbrädan ligger en tallrik med två halvt uppätna ostmackor och några muttrar. Ikis skånska stämma hörs från övervåningen.
– Jag är här uppe!
För fyra år sedan flyttade Iki Gonzalez Magnusson ut på gården utanför Örsundsbro. Hon var trött på stressen i Stockholm, eller ”fräckestan” som hon kallar den.
– Jag har bott en stor del av mitt liv i Göteborg men flyttade sedan till Stockholm. Där ska alla vara störst, bäst och vackrast och jag orkade inte med den prestationen. Från början kommer jag från landet, så jag har en del erfarenhet av hur det är att ta hand om en gård med allt vad det innebär.
Gården, ”Guma Ranch” är döpt efter Ikis mamma Gunnel Magnusson. Tillsammans hjälps de åt att finansiera den.
Iki är koreograf och dansare i grunden och frilansar, i kombination med livet ute på gården som bonde och hantverkare. Hon vill kunna fokusera på att renovera men tar dansjobb vid sidan av för att ha råd.
Gården består av tre hus, tre lador och ett torp. Hon renoverar alla byggnader själv och anställer bara till sådant hon själv inte får lov att göra, som att installera el eller ta hand om något som blivit illa angripet. Det finns en plan för hur renoveringen ska gå till, men Iki berättar att den inte är lätt att följa.
– Jag frångår planen hela tiden för att släcka bränder. Om jag till exempel planerar att jag ska besiktiga alla fordon nästa vecka så händer det att en hängränna ramlar ner från ett ladutak flera meter upp i luften. Mitt i allt inser man att man är höjdrädd.
På gården finns det hästar, getter, grisar, höns, katter och två hundar. Några av djuren är så kallade ”rescues”, bland annat hönsen som är hittade i en grupp på Facebook där djur söker nya hem. Geten Majsan är en rescue hon också och kom från en galoppbana där de tröttnat på henne.
– De tyckte att Majsan var störig, så om ingen ville ha henne skulle de skjuta henne. Nu när hon är här förstår jag till hundra procent varför de ville göra det. Men hon gör nytta. Majsan och de andra getterna är tillsammans bättre än alla grästrimmers i världen.
En sommar rymde grisen och åt upp alla krusbär.
Iki Gonzalez Magnusson förklarar att djuren är fantastiska livskamrater och bra terapi då de alltid är djur.
– Har något varit jobbigt så får deras närvaro livet att kännas problemfritt. Utöver det så är de nyttiga. Grisarna bökar upp jord, det blir ett fantastiskt kretslopp. Hönsen värper och när tupparna slaktas får man kött.
Att slakta en tupp är inte något som Iki Gonzalez Magnusson räds, inte heller att äta varenda del av den. Till och med testiklarna.
– Dödar du ett djur så ska du ta tillvara på det. I andra länder finns en helt annan kultur kring inälvsmat. I Sverige är gåslever en delikatess men tupplever äter vi inte. Jag har kompisar från många olika länder vars recept på testiklar jag har testat. Senast jag slaktade var min kompis mamma med som är från Vietnam. Hon lärde mig en massa olika knep för att stycka, till exempel hur man tar vara på en magsäck från en tupp. Det är viktigt att inte slafsa, för man vill inte att gallblåsan ska gå sönder. Först tänkte jag att jag bara skulle äta den för att vara trevlig, men det smakade så lyxigt, berättar Iki.
Renoveringen och djuren kräver sitt. I sitt huvud odlar Iki Gonzalez Magnusson jättemycket ”och det går superbra”. Men i verkligheten räcker inte tiden riktigt.
– Det är bara på Instagram som odling är enkelt, i verkligheten är det ett heltidsjobb. Men jag odlar några saker. Potatis, chili, tomat och några olika grönsaker. Mycket fruktträd och bärbuskar också, även de kräver mycket jobb. De ska tas hand om, få näring, plockas. En sommar rymde grisen och åt upp alla krusbär.
Vad är den största skillnaden i ditt liv sedan du flyttade till Guma Ranch?
– Att jag är ensam nittio procent av tiden. Innan bodde jag på Hornsgatan mitt i stan. Även när man planerade för att vara ensam fanns det alltid möjlighet att ta en öl till exempel, det var ett helt annat liv. Men jag har levt hela klubblivet och varit ute mycket. Innan jag flyttade ut fanns det såklart en rädsla för att jag bara romantiserade livet på gården och att det egentligen bara skulle vara tomt och mörkt. Men nu när jag är här skulle jag gjort om det varje dag. Det är världens bästa val!
På tal om egentid. Många tror att livet är lugnare på landet, har du hittat ett större lugn?
– Det är lugnare ja, men det är helt andra kriser. Man kan till exempel vakna av att en granne ringer klockan sex på morgonen och undrar varför mina hästar står i dens trädgård. Eller att man sätter på kranen utan att det kommer något vatten. Då får jag stå i tjugo minus och killgissa vilket rör det är som poppat.
Att bo på en gård är inte helt enkelt. Eftersom det inte finns någon hyresvärd att ringa om något gått snett måste man ta ansvar för allt som kan hända.
– Jag tänker alltid att ”nu måste jag ringa vaktmästaren”, tills jag inser att, kuken, det är ju jag som är vaktmästaren. Den känslan när långben kör bilen, men vem är det som styr? Så känner jag hela tiden. Det blir mycket snabb-googlingar. Jag har bara mig själv och internet, de två mest osäkra källorna i världen. Det var värst de första åren, men det är mycket bättre nu.
Finns det stunder då du ångrar dig?
– Ja självklart, allt är inte guld och gröna skogar. Nu senast fick jag en elräkning på 39 000 kronor och måste då ta reda på vad det är som drar så att jag kan göra om. Min dröm har inte heller varit att lära mig allt om el och VVS, men det måste jag. Ibland känner jag att jag inte orkar, tänk vad skönt med en lägenhet där vatten bara rinner och man bara behöver betala hushållselen. Men i längden kvittar det egentligen om jag sitter här eller i en lägenhet. Livet kommer alltid att vara jobbigt.
Trots allt jobb det innebär att driva en gård är det ändå värt det, menar Iki Gonzalez Magnusson.
– Det här ger mig kraft att orka resten av pisslivet. Att världen är sjuk och att det svenska samhället ser ut som det gör, särskilt i politiken efter att regeringen blev Disneyklubben. Det ger mitt liv en sådan mening, det blir lättare att ta in och förändra de saker som är dåliga. Livet på landet gör att jag orkar organisera mig för att försöka förändra strukturer.
Utöver meningen det ger Iki Gonzalez Magnusson att driva en gård, har hon hittat ett helt nytt sammanhang ute på landet. De är ett stort gäng grannar som umgås och hjälper varandra i vardagen när det behövs.
– Jag har råkat hamna mitt i ett generationsbyte med många i samma ålder. Jag och mina grannar som bor närmst flyttade hit med en veckas mellanrum. Vi har verkligen ett fint utbyte av varandra. Ibland när jag har kaos så finns de där och hjälper till, och när de har mycket kan jag vara barnvakt, till exempel.
– Varje onsdag kör jag ett träningspass med alla grannar som jag kallar ”lubba med lantbrukare” där vi använder oss av traktordäck.
Iki Gonzalez Magnusson är långt ifrån ensam om att flytta från stad till landsbygd. I samband med pandemin bröts trenden att fler flyttade till storstäderna än därifrån, förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
– Men då flyttade man inte var som helst utan kanske till sommarstugan eller lite längre ut. Ett skäl var att man behövde större ytor att vistas på när alla jobbade hemifrån. En effekt av pandemin är att vi jobbar digitalt i högre grad även nu i efterhand, vilket gör att folk har större möjlighet att jobba från annan plats. Vi har ännu inte sett vad som hände 2022.
Hon utesluter inte att trenden att flytta från stad till landsbygd kommer att förstärkas av inflationens kostnadsökningar och höga räntor.
– Det kan mycket väl bli så, då det är dyrt i storstäderna, men vi har inte sett den effekten än. Och det finns saker som talar i båda riktningar. Å andra sidan kan det bli dyra rese- och energikostnader att bo på landsbygden.
Den skyhöga elräkningen till trots, Iki Gonzalez Magnusson rekommenderar till 100 procent den som tänker tanken att flytta från stad till land – att våga.
– Kolla bara med en kunnig person vad det är du flyttar till och ger dig in på, det är verkligen en helt annan värld. Och ta seden dit du kommer. Det är många som flyttar och tar staden med ut på landet, eller köper ett torp men aldrig är där. Vissa har råd att köpa torp och vara där två gånger per år, men det svälter ut byarna.
– Det behövs fler folk ute på landet, inte personer med kapital som bara är här på påsk- och sportlov.
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det
loggar du in här
.