En del av lösningen är en omställning till certifierat ekologiskt jordbruk.

Men för lantbrukare, som ofta redan jobbar sju dagar i veckan, långa dagar, året runt betyder det högre kostnader, framförallt till följd av inköp av ekologiskt kraftfoder (som måste komplettera kornas basföda av gräs och vallfoder som hö och ensilage), om de inte kan odla det själva.

– Ett lantbruk måste ju vara lönsamt. Vi ställde om till ekologiskt bland annat därför, men nu vet jag inte, säger den ekologiska mjölkbonden Anna Samuelsson.

– Priset har sjunkit. När vi ställde om för tre år sedan var priset vi fick en krona och femtio öre högre per liter ekologisk mjölk än konventionell, idag är det bara femtio öre. Det kan bli så att vi går tillbaka till konventionell odling nästa år.

Men egentligen är det inte vad hon vill. Familjen har gjort resan mot det ekologiska och den har känts väldigt bra.

Vi levde ett liv i staden med barn i en lägenhet, styrda arbetstider, ja du vet…

Anna Samuelsson är uppvuxen på en gård i Skåne, föräldrarna var vad som brukar kallas ”månskensbönder”, drev sitt lantbruk på deltid och arbetade samtidigt, hennes pappa som polis.

– När jag växte upp hade vi får, köttkor och häst. Jag blev intresserad av djur, berättar hon.

Vi möts på gården Kalset i Skeppshult, Småland. Här driver familjen, tillsammans med fyra anställda, ett lantbruk som producerar ekomjölk. Anna tar oss med till sitt kontor, en trappa upp i ladugårdsbyggnaden. Där berättar hon om sitt livs resa, från forskare i Uppsala till att idag driva en stor ekologisk gård.

Det började med att hon gick en jordbrukslinje på gymnasiet och senare utbildade sig till agronom. Hamnade i Uppsala där hon träffade sin make Hans Samuelsson, även han agronom.

– Jag jobbade som forskare, han som konsult. Vi levde ett liv i staden med barn i en lägenhet, styrda arbetstider, ja du vet…

På kvällarna satt de båda vuxna och samtalade. Skulle de våga lämna allt, bli lantbrukare i stället? Även Hans är från en lantbruksfamilj, i Småland, där gården fortfarande drevs av hans far och kusin.

De insåg att beslutet var stort och svårt – kanske skulle barnen vantrivas? Eller skulle det bli bra?

Både pappan och kusinen var positiva till att den unga familjen skulle ta över, så de kom överens om att de skulle få prova sig fram, först arrendera gården, för att senare ta ställning till om de ville köpa. Och så blev det.

När Anna Samuelsson efter en lång arbetsdag på gården brukar titta till kalvarna på kvällen, höra dem snusa och sova gott, så känner hon en tillfredsställelse.

– Det är en fin känsla, det är det verkligen.

Idag äger familjen Samuelsson gården Kalset och de har 250 mjölkkor som producerar ekologisk mjölk och mejeriprodukter till stora delar av Småland.

Redan under pandemin minskade försäljningen av ekologisk mat och nu när inflationen är hög och matpriserna stiger fortsätter trenden neråt.

Tvärtom vill allt fler konsumenter göra hållbara val och köpa produkter som bidrar till god djurvälfärd, ökad biologisk mångfald och ett bättre klimat

Organisationen Ekologiska Lantbrukarna sätter löpande siffror på utvecklingen: Trots en kraftig prisuppgång, också på ekologiska livsmedel, minskade det totala försäljningsvärdet för ekologiskt med 1,5 procent under det andra kvartalet i år jämfört med samma kvartal 2021. Det betyder att volymerna såld ekologisk mat minskade markant, troligen mellan fem och tio procent under det andra kvartalet. Men också jämförelseåret 2021 var ett sorgligt år för ekomaten. Det året minskade försäljningen med 5,4 procent (drygt 1,1 miljarder kronor).

– Vad vi kan se i andra undersökningar har det inte med ett minskat konsumentintresse att göra. Tvärtom vill allt fler konsumenter göra hållbara val och köpa produkter som bidrar till god djurvälfärd, ökad biologisk mångfald och ett bättre klimat, säger Gunilla Östangård, marknadsutvecklare på Ekologiska Lantbrukarna.

Det finns ett samband. I takt med att efterfrågan på ekomat minskar, minskar även den jordbruksareal som odlas ekologiskt. Utvecklingen går alltså åt fel håll, sett till uppsatta miljömål.

Enligt Ekologiska Lantbrukarnas studier, som bland annat bygger på konsumentpaneler, tyder mycket på att konsumenter ofta saknar ekologiska alternativ. I rapporten ”Marknaden för ekologiska mejeriprodukter” som publicerades hösten 2021 tydliggörs exempelvis att det saknas ekoprodukter i växande och prisstarka produktsegment som ost, glass och specialprodukter. Eko kombineras sällan med andra premiumvärden, förpackningsstorlekar, smaker och fetthalter som konsumenterna efterfrågar.

– Vi kan också konstatera att kampanjerna för ekologiskt minskat från handelns sida. Samtidigt ser vi hur försäljningen av eko ökar när vi aktiverar ekologiska produkter i butik, säger Charlotte Bladh André, VD på Organic Sweden.

Ett exempel på att aktivera ekologiska produkter är kampanjen ”Känn Lugnet – Handla ekologiskt” som Organic Sweden drivit tillsammans med samtliga kedjor i dagligvaruhandeln.

– I de butiker där kampanjen aktiverades ökade bland annat försäljningen av ekologisk ost rejält, konstaterar Charlotte Bladh.

För ekogårdar med direktförsäljning eller naturbeteskött så går det som tåget

Även Naturskyddsföreningen är bekymrade över den vikande ekomattrenden, men pekar samtidigt på vissa ljuspunkter.

Det är intressant att se hur prisskillnaden mellan eko och konventionellt minskar inom vissa varukategorier till följd av kostnadskrisen och kriget i Ukraina, säger Pim Bendt, enhetschef i frågor om odlingslandskap på Naturskyddsföreningen.

Han tar nötfärs, havregryn och vetemjöl som några exempel där eko helt enkelt vinner på att vara mindre beroende av importerade insatsvaror och konstaterar att när det gäller den generella nedgången så är ekomjölken mest drabbad.

– Men för ekogårdar med direktförsäljning eller naturbeteskött så går det som tåget. Även ekobagerier och aktörer som jobbar med ekobaljväxter ser att intresset växer. Men det syns inte i den större statistiken eftersom det inte går via den ordinarie handeln förklarar han..

De senaste årensminskning av såld ekomat i handeln sker efter en lång period av ökad efterfrågan, vilket fick lantbrukare att våga ta steget att ställa om.

– Jag brinner ju verkligen för det ekologiska, det gör jag. Och jag vet att det finns ekogårdar som klarar lönsamheten, så omöjligt är det inte, säger Anna Samuelsson.

Hon visar runt på gården. Mjölkgropen, platsen där mjölkningen sker, ägorna, kalvarna, den nya bevattningsanläggningen de skaffat till följd av den extrema torkan i Sverige 2018.

– Här ser du slangarna, de räcker ända till vårt närmsta vattendrag där vi fått tillstånd att pumpa upp vatten om det skulle krävas.

Blir det så torrt igen – och prognosen är ju att klimatkrisen kommer att leda till fler extremt torra somrar – kommer Kalset ändå att klara delar av sin odling.

Det konventionella lantbruket i Sverige är också bra, men det ekologiska är snäppet bättre

Anna Samuelssons kanske största stolthet, vad gäller gårdens investeringar, är biogasanläggningen. All gödsel från korna matas in i den och förvandlas till el och gör gården självörsörjande på el. I rötningsprocessen blir kogödseln på köpet uppgraderad, vilket minskar behovet av konstgödsel.

Konventionella lantbrukarebrukar hävda att skillnaderna mellan deras gårdar och de ekologiska är ganska små. Konventionellt lantbruk använder både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, men det ekologiska lantbruket kräver å andra sidan mer arbetsinsats, de åkrar som odlas utan kemiska bekämpningsmedlen måste harvas flera gånger per år, jämfört med en gång per år om du använder kemikalier – och då förbrukas ju diesel.

– Helt fel har de inte. Det konventionella lantbruket i Sverige är också bra, men det ekologiska är snäppet bättre, säger Anna Samuelsson.

När det kommer till metanutsläpp från djuren och dieselförbrukning så är skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt visserligen mycket små

Naturskyddsföreningen, som bland annat följer utvecklingen av svenskt jordbruk när de tar fram strategier och kampanjer för klimat och miljö, hävdar dock att ekolantbruken är betydligt mer än ”snäppet” bättre.

Organisationen konstaterar att allt jordbruk påverkar klimatet – både ekologiskt och konventionellt. Det beror till liten del på utsläpp av koldioxid från maskiner som drivs av fossila bränslen. Den allra största delen av utsläppen från jordbruket uppstår i form av metan från djurs matsmältning och utsläpp av lustgas och koldioxid när vi gödslar och brukar marken.

– När det kommer till metanutsläpp från djuren och dieselförbrukning så är skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt visserligen mycket små. Men när det kommer till lustgas och kolinlagring finns det viktiga skillnader, förklarar Pim Bendt.

Han pekar också på det problematiska i att använda konstgödsel. Förutom att tillverkningen av konstgödsel bidrar till utsläpp av växthusgaser, så bidrar kvävekonstgödsel också till utsläpp av lustgas (kvävedioxid), en mycket stark växthusgas med långt större påverkan per enhet i atmosfären än koldioxid.

Matsystemet behöver många stora förändringar på sikt

I det ekologiska lantbruket får grödorna istället sitt kväve från stallgödsel och kvävefixerande grödor. Det betyder att man återför det lustgasdrivande kväve som redan finns inom jordbruket istället för att tillföra nytt. Detta, tillsammans med att kvävegödslingen generellt är mycket lägre i ekologiskt jordbruk, gör att man inte bidrar till de totala lustgasutsläppen i samma utsträckning som i det konventionella jordbruket.

– Matsystemet behöver många stora förändringar på sikt, ett stort steg är att fasa ut kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Skulle vi komma upp i 30 procent ekologiskt, eller mer, är det är ett viktigt steg på vägen till ett lantbruk som är mindre beroende av imoporterade insatsvaror och som istället orienterar sig mot kretsloppslösning. Därför tror vi på en väldigt stor andel eko, säger Pim Bendt.

Just nu minskar den biologiska mångfalden i världen i allt snabbare takt. Det beror bland annat på ohållbart, intensivt jordbruk som skapar enformiga landskap. Forskningsresultat visar tydligt att ekologisk odling gynnar biologisk mångfald. Ekologiska gårdar har i genomsnitt 30 procent fler arter än konventionella. Skillnaden är särskilt tydlig för växter och pollinatörer.

– Antalet arter av pollinerande insekter är i genomsnitt 50 procent högre på ekologiska gårdar jämfört med konventionella, förklarar Pim Bendt.

En av de viktigaste förklaringarna är att ekogårdarna inte använder några kemiska bekämpningsmedel. Andra bidragande orsaker är mer varierade växtföljder (det vill säga att man odlar olika grödor från år till år), organisk gödsel som gynnar livet i jorden, och mer bete som gynnar växter och pollinatörer i landskapet.

Den tidigare S/MP-regeringenformulerade en målsättning i sin livsmedelsstrategi som innebär att 30 procent av den svenska jordbruksmarken och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk år 2030. Anna Samuelsson tror inte att det målet kommer att kunna nås.

– Jag misstänker att målet kommer att ändras, snarare kommer andelen eko att minska nu när vi ser stigande matpriser, den reflektionen gör jag, säger hon.

– Jag är den största anhängaren av livsmedelsstrategin. Den är nödvändig! Men lönsamhetsaspekten driver en utveckling mot allt större enheter, vilket är väldigt tråkigt. Vi är den sista mjölkgården i den här trakten och vi behöver kollegor och infrastrukturen runt oss. Det är en väldig allvarlig utveckling.

Ekologisk mat är en premiumprodukt, det är inte fel att den kostar lite mer

Pim Bendt delar hennes pessimism.

Anna Samuelsson önskar sig att politiken stöttar på ett konstruktivt sätt.

– Tänk morötter, inte piska, uppgradera livsmedelsstrategin så den ger genomslag ner på gårdsnivå, med hänsyn till de förutsättningar och konkurrenskraftsnedsättande nackdelar vi har.

Men att staten skulle gå in och subventionera ekomaten i butiksledet, tycker hon vore fel väg att gå.

– Ekologisk mat är en premiumprodukt, det är inte fel att den kostar lite mer. Men vi som producerar den maten måste kunna överleva.

Lönsamhetsmålet för Kalset är att familjen på sikt ska kunna ta tre veckors semester per år. Än är de långt ifrån där, mer än en vecka per år har det hittills aldrig blivit.

– I år hyrde vi ett hus i Skåne, det var härligt, berättar Anna Samuelsson.

Men hon ger inte upp drömmen om tre veckors sommarsemester per år med sin familj.

– För att nå dit krävs att vi når våra mer konkreta lönsamhetsmål så att vi kan få till bättre struktur på företaget och personal så att vi kan skapa det utrymmet. Och där är vi inte än. Men om jag jämför med en del andra kollegor, särskilt mindre gårdar utan fast personal, så har vi mer ledigt från själva gårdsjobbet under året så båda kan ha tid för olika förtroendeuppdrag.

Jag är bekymrad över att vi på vår gård med våra utbildningar, erfarenheter och förutsättningar upplever att det är så pass tufft att få till lönsamhet

Det kan vara så att en övergång till konventionell odling blir vad som gör det möjligt att nå de konkreta lönsamhetsmålen. En annan väg skulle kunna vara att skala upp för att odla det ekologiska kraftfodret själva, men idag har familjen Samuelsson inte mark nog för detta, trots att de redan hyr marker från ett 30-tal gårdar i närområdet för bete och odling av vallfoder. Och eftersom gården ligger i skogsbygd med sämre åkermark, lämpar den sig dessutom sämre för att odla spannmål och proteinfoder än gårdar med bättre åkermark.

– Det finns gårdar med bättre förutsättningar att vara ekologiska och jag hoppas att de ska kunna fortsätta utveckla ekoproduktionen.

Anna Samuelsson konstaterar att familjen har gjort en resa mot det ekologiska, och att den har varit bra, de har lärt sig mycket.

– Men jag är bekymrad över att vi på vår gård med våra utbildningar, erfarenheter och förutsättningar upplever att det är så pass tufft att få till lönsamhet och arbetsklimat som vi vill ha. Det behöver ju vara attraktivt att vara bonde för att folk ska vilja satsa, så att vi kan öka vår svenska livsmedelsproduktion och stärka vår livsmedelsförsörjning! Om inte vi klarar ekonomin i att driva en ekologisk gård, vem ska då klara det?