– De får inte tag i honom och då vänder de sig till mig. Det är andra kriminella som vill kräva honom på pengar över en dispyt, han är involverad i flera. Malik är inte ett passivt offer utan lika mycket aktör som motståndarna är. Men den som har hamnat i kläm, det är jag det. Jag har ingenting med det här att göra. Jag har varken pengarna eller viljan att betala, säger Ibrahim med panikartad stress i rösten, när han berättar hur hans liv sett ut de senaste åren.

Lever utanför systemet

Ibrahim heter något annat. Han har ett vanligt jobb och familj. Men enligt Skatteverkets offentliga register är han försvunnen sedan drygt ett år. Officiellt hemlös. Dagens ETC känner till detaljer i hoten som riktats mot honom, men publicerar dem inte för att skydda honom som källa. Han är livrädd för att de som är ute efter honom ska få reda på att han pratat med media.

Ibrahim valde att glida ur systemet frivilligt när han från säkra källor fick reda på att gängkriminella söker honom. De kommer att skada honom om de inte får pengar som de anser att släktingen Malik, också gängkriminell, är skyldig i en aktiv konflikt. Men Malik går inte att få tag på. Och i hans frånvaro har Ibrahim blivit den som den sjusiffriga pengaskulden ska drivas in från, trots att de två enligt honom inte har någon egentlig kontakt sedan åratal.

– Hoten var… väldigt grova och aggressiva, mycket svordomar. Men ja, det var ett krav och ett hot om vad som sker om jag inte levererar. Ett uttalat våldshot, ja. Jag vet inte vilka de här människorna är.

Tvingas bryta mot lagen

Under mars har flera våldsdåd inträffat där gängkriminellas anhöriga misstänks ha varit måltavlorna: en pappa sköts ihjäl i Tullinge, en annan fader skottskadades i Salem, två kvinnor dog i en brand i Alby, och en bomb detonerade i ett radhusområde i Hässelby där anhöriga till en gängkopplad rappare bor.

Kort efter att Ibrahim fått reda på hoten mot honom lämnade han sin bostad och flyttade till en helt annan del av Sverige, där han nu bor i andrahand, utan att meddela Skatteverkets folkbokföringsregister. Det är ett brott. Sedan 2018 är det straffbart att inte vara skriven där man bor, vilket kan ge böter eller fängelse upp till två år.

Ibrahim beskriver oron över att på papperet vara hemlös och att han kan straffas om Skatteverket knackar på, och att han då måste flytta igen för att undgå folkbokföringen. Till det kommer det svåra i vardagen med att inte ha en bostadsadress. Det blir krångel på jobbet trots att chefen är införstådd. Kollegorna skvallrar. Drömmarna om att köpa bostadsrätt eller hus, där ens namn hamnar i en förening eller på en lagfart, blir ytterst komplicerade.

– Hur jag mår? Inte bra, är det korta svaret. Det vanliga livet i samhället funkar inte. Som en enkel sak som att köpa en telefon på avbetalning. Jag stod i kön, så sa de ”du har ingen adress, du får köpa den kontant” så att alla hörde. Det var otroligt pinsamt.

”Motarbetad av systemet”

Just nu har 27 000 svenskar skyddade personuppgifter. I mitten av 10-talet var det kring 13 000 personer. De senaste tio åren har det ökat med mellan 1 000 och 1 500 personer per år, enligt Skatteverket. Och varje år är det cirka 5 000 personer som får avslag på sin ansökan om skyddade uppgifter. Ibrahim är en av dem.

För även om släktingen Malik är välkänd gängkriminell så finns det inga domar, eller uppgifter från Polisen eller Socialtjänsten, som kan styrka faran Ibrahim säger sig leva under. Polisanmälan om hotet mot honom lades ner med vändande post eftersom han inte kan identifiera vilka som står bakom.

För att ansöka om skyddade uppgifter så måste man ha en folkbokföringsadress – och blir då synlig. När Ibrahim skickade in sin ansökan flyttade han direkt från den adressen där han bodde då. Om man vill överklaga Skatteverkets avslag så bir det en offentlig dom med en aktuell adress.

Ibrahim tycker att det här är för mycket ansvar att lägga på enskilda handläggare på Skatteverket. Det krävs politik.

– Fast vem är intresserad av det, som opinionen ser ut idag? Det finns lite sympati hos folk. Men då ska man tänka på vad det här gör med mig. Vad gör det med en människa som vill leva hederligt? Och som känner att man blir motarbetad av systemet. Jag tror på rättsstaten. Den tron får sig en törn när man hamnat min situation, när Skatteverket lägger ut information trots att de vet konsekvenserna.

Ibrahim har själv ett förflutet som brottsling när han var ung vuxen. Dagens ETC har tagit del av de offentliga dokument som finns om hans bakgrund, en kortare fängelsedom som ligger så långt bak i tiden att pricken inte längre syns i registret.

– Jag bröt med allt och alla i den miljön. Det sägs att anfall är bästa försvar. Tanken har lockat att gå till gamla vänner och be om hjälp. För det går att lösa på andra sätt, det gör det ju.

Du menar lösa din situation med våld?

– Inte nödvändigtvis, men för att få folk att fatta. Jag har inte velat spela det kortet. Jag vill inte be om tjänster från människor som gör saker som jag själv inte håller med om. Vem är jag då? Jag vill bara avlägsna mig. Så jag har avlägsnat mig från det här problemet.

Skatteverket: Krävs konkret hot

Camilla Karp är chef på Skatteverkets sektion för skyddade personuppgifter. Som hon ser det fungerar deras ansökningssystem väl.

– En polisanmälan kan vem som helst göra. Det måste vara lite tyngre. Det krävs ett aktuellt hot av någon som går att identifiera. Och då styrker man det med till exempel domar, eller via en utredning hos socialtjänsten, och annat som polisen kan ha. Tillsammans med den sökandes egen berättelse såklart, säger Camilla Karp.

När Dagens ETC förklarar Ibrahims situation säger Karp att hon inte kan svara på det specifika fallet.

Är ni bekanta med scenariot att anhöriga utsätts för hot?

– Den frågan får du ställa till polisen, den kan jag inte svara på. Men däremot så har många skyddade identiteter i egenskap av anhöriga, då de lever med någon som har skydd.

Men om man inte bor ihop då?

– Jag kan inte svara på det. Vi gör en utredning på varje ärende. Det går inte svara svart eller vitt. En anhörig kan få skyddade uppgifter. Men då ska det hotet vara konkret. Om det inte går att styrka, då har vi svårt att gå till beslut.

Ibrahim och Malik heter egentligen något annat.