De har hittat en metod som med hjälp av väte och UV-ljus kan bryta ner molekylkedjorna hos åtminstone ett par av de många tusen PFAS som ingår i kemikeliegruppen. Forskningsledaren Haizhou Liu tror att tekniken har mycket större potential än så.
– Pågående forskning pekar mot att vår nya teknik kan förstöra ett stort antal PFAS. Vi vet att tekniken i sig fungerar väldigt bra och arbetar just nu med att skala upp den och ta den vidare från labbmiljön, skriver han i mejl till Dagens ETC.
Cancerogena kemikalier
PFAS är ett samlingsnamn för högfluorerade ämnen som upptäcktes på 1930-talet i USA. Ämnena finns i allt från non stick-stekpanor till kosmetika och brandskum. De kallas evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner i naturen utan sprids med vindar, moln och strömmar. Så gott som alla människor likaväl som isbjörnar i Arktis har PFAS i kroppen. Ämnet är inte akut giftigt, men lagras i blodet och levern, och det finns belägg för att vanlig förekommande PFAS ökar risken för bland annat vissa cancerformer, leverskador och reproduktionsstörningar.
Det finns metoder för att bryta ner PFAS som används även i Sverige. En av de saker som skiljer den metod Lius team tagit fram mot de flesta andra är att nedbrytningen sker i ett steg istället för två.
Vanligtvis separeras PFAS-kontaminerat material från exempelvis dricksvatten med hjälp av aktivt kol-filter eller så kallad jonbytarmassa. Det avfall som fångats in måste sedan brännas.
– Vår teknik däremot omvandlar PFAS-molekylerna till giftfria slutprodukter utan att det bildas nåt sekundärt giftigt avfall som kräver behandling. Metoden funkar på PFAS-molekyler med både långa och korta kolkedjor och utan uppvärmning, skriver Haizhou Liu.
Höga temperaturer
Bert-Ove Lund är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Han säger att det forskas mycket på PFAS, men att ett problem brukar vara att forskare lyckas förstöra kemikalierna, men har sämre koll på vilka nedbrytningsprodukter som bildas istället. Enligt den publicerade studien från UCR genererar metoden inga oönskade biprodukter eller rester.
– Då är det ett steg i rätt riktning, det är den typen av studier som behövs.
Både i USA och i Sverige används idag metoden att samla upp PFAS med kolfilter eller jonbytare, vartefter föroreningarna skickas till förbränning i temperaturer på minst 1 100°C.
– Forskningen visar att de molekyler som oftast finns i miljön kan brytas ner vid förbränning, men om inte temperaturen är tillräckligt hög ombildas en del av de kemikalierna med långa kolkedjor till kortkedjiga PFAS som släpps ut, säger Bert-Ove Lund.
Skumseparering
Ett annat problem är att avskiljningen bara fungerar på någorlunda rent vatten, i exempelvis vattenreningsverk. Mer förorenat vatten måste förfiltreras innan PFAS-ämnena kan avskiljas med kolfilter.
– Kolfiltren funkar dessutom bara på långkedjiga PFAS, korta PFAS-ämnen rinner rakt igenom, säger Bert-Ove Lund.
Det finns en annan metod som kan rena även mer förorenat vatten. Den kallas Surface Active Foam Fraction, eller skumfraktionering, och går ut på att PFAS renas ur vatten med hjälp av luftbubblor.
– De långa PFAS-molekylerna binder då till luftbubblornas skal, och koncentreras till det skum som bildas.
Men liksom kolfiltermetoden kräver skumsepareringen efterbehandling och metoden funkar inte på PFAS med korta kolkedjor.
Jord och vatten
Från och med 1 januari i år har EU skärpt gränsvärdena för PFAS i animaliska livsmedel som kött, ägg och fisk. 2026 sänks även gränsvärdet för vissa PFAS i svenskt dricksvatten från 90 till 4 nanogram per liter, i enlighet med nya EU-direktiv.
Metoden som Haizhou Lin med kollegor har utvecklat har än så länge bara testats på vatten. Hittills finns inga utvecklade metoder för att rena jord från PFAS, vilket vore en stor framgång. I USA har lantbruk tvingats lägga ner odlingsverksamheten till följd av för höga PFAS-nivåer.
– Det kommer att finnas möjligheter att applicera vår metod på till exempel jordar och inom hälsosektorn i framtiden, tror Haizhou Liu.
I Sverige har olika metoder för att binda fast föroreningarna i marken och därmed förhindra spridning testats.
– PFAS binds inte till sediment naturligt, som många andra föroreningar, säger Bert-Ove Lund.
Försvarsmakten, som orsakade den hittills mest allvarliga spridningen av PFAS i grund- och dricksvatten Sverige, närmare bestämt i Kallinge, har testat att helt enkelt täcka över förorenade platser.
Blodförorening
De halter många Kallingebor för ett tiotal år sedan exponerades för i sitt dricksvatten är de högst uppmätta i hela världen, och flera av dem har diagnostiserats med olika former av cancer. De drabbade har tagit fallet till domstol. Så sent som i december fick de avslag på sina skadeståndskrav i hovrätten.
Någon metod eller forskning kring hur blod och mänskliga organ kan renas från PFAS finns inte idag, enligt Bert-Ove Lund.
– Nej, men PFAS kan långsamt försvinna ur kroppen, och baserat på de som exponerats i Kallinge har man vid Lunds universitet forskat kring vilka halveringstider som gäller för olika PFAS, och det skiljer mycket, säger han.