Och när hon för några år sedan fängslades i Georgien, på grund av en turkisk Interpolefterlysning, blandade hon ihop detaljerna i sin egen bluff när hon olovligen hade tagit sig till ett tredje land för att försöka återvända till Sverige. Gränspolisen frågade varifrån hon hade kommit.

– Jag sa först att jag hade flugit in från Wien. Sedan ändrade jag mig, nej Grekland! Haha, som sagt, jag hade varit världens sämsta terrorist. 

Inte desto mindre pekas Aysen Furhoff, 45, idag ut som en sådan av regimen i Turkiet – och har blivit en nyckelperson i den svenska processen för att bli medlem i Nato. Hon är en av de individer som den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan vill ha utlämnad från Sverige innan han kan ge grönt ljus. Nu har frågan hamnat hos den nya svenska högerregeringen.

”Polisen brukade ta folk”

Dagens ETC träffar Aysen Furhoff i hennes hem i centrala Stockholm, där hon bor tillsammans med sin make Johan, dottern Edith och två katter. Hon har nyss kommit hem från lärarjobbet och bär ännu en namnbricka från en kommunal gymnasieskola på tröjan. Intervjun kan pågå som längst fram till halv åtta, meddelar hon, efter det är det möte med Hyresgästföreningen.

– Jag är väldigt aktiv i föreningen och sitter i styrelsen i den lokala avdelningen och i fullmäktige i region Stockholm. Jag har tidigare även varit mycket aktiv i Amnesty, mot dödsstraffet.

Aysen Furhoffs intresse för demokratifrågor och mänskliga rättigheter föddes i början av 90-talet i Turkiet, där hon växte upp i en turkisk, relativt priviligierad familj där pappan var polischef. I hennes tidiga tonår flyttade familjen till Elazig i den kurdiska regionen. Där såg Aysen Furhoff för första gången hur människor levde i verkligt djup fattigdom, men också hur det var att leva som kurd, armenier eller syrian i Turkiet.

Samhället präglades under de här åren av våldsamma politiska konflikter. Den turkiska staten hade i praktiken förbjudit den kurdiska kulturen. Inbördeskrig rasade mellan staten och den kurdiska PKK-gerillan. Det rådde undantagstillstånd. 

– Det var kaos. Varje dag dödades flera personer på gatan. Polisen hade vita Renaultbilar och när man såg en sådan blev man jätterädd, för de brukade ta folk.

Hon fängslades flera gånger

Aysen Furhoff vill understryka att förtrycket begränsande vad man kunde göra som politiskt intresserad ungdom. Efter att polisen brutalt hade slagit ner på en demonstration hon deltagit i, gick hon under jorden med en vänsterorganisation som då var illegal. Hon greps och satt fängslad 1995–1997. Hon fängslades igen 1999, fram till 2002. Efter det insisterade familjen på att hon behövde lämna landet. I Sverige, som asylsökande flykting introducerades hon snart för sin blivande make Johan.

För några år sedan dömde det ofria turkiska rättssystemet Aysen Furhoff till livstids fängelse. Hon efterlystes utan sin vetskap via Interpol och greps i Georgien sommaren 2015 när hon skulle hälsa på en vän där. Turkiet ville ha henne utlämnad, men istället fastnade hon i en limbosituation, allt medan Johan förgäves försöka få de svenska myndigheterna att hjälpa henne hem. Till sist tog de saken i egna händer och fick ut henne från Georgien.

Aysen Furhoff blev förvånad när hon i början av sommaren började se sitt eget namn på den utlämningslista som cirkulerat i turkiska regimmedier, där hon framställts som terrorist och medlem i både en turkisk vänsterorganisation och det kurdiska PKK.

– Vem är jag egentligen? Det är många som har efterlysts via Interpol. Jag är inte någon känd skribent och jag är inte aktiv alls. Jag har inte heller några av vänner kvar från Turkiet som jag umgås med här, de är alla döda. Så om jag blir utlämnad kan jag inte säga någonting. 

”Listan är bara påhittad”

Erdogan utökade själv den turkiska utlämningslistan till hela 73 namn under en presskonferens vid Natos toppmöte i Madrid i juni, i samband med att Sverige och Finland hade undertecknat det så kallade trepartsavtalet och gått med på eftergiftspolitik gentemot Turkiet. Många kritiker har dock påpekat att listan bland annat innehåller en person som redan varit död i åratal, och flera personer som aldrig bott i Sverige. 

– Listan med alla namn är bara påhittad, meningen är att få Sverige att lyssna och att samarbeta. Det handlar om att Turkiet vill styra Sveriges framtida politik, säger Aysen Furhoff. 

Hon är själv dock inte orolig över att bli utlämnad till Turkiet, som svensk medborgare. Istället tror hon att Natoavtalet kommer drabba nyanlända asylsökande flyktingar från Turkiet negativt, eller de som fortfarande har pågående asylprocesser. 

Men Aysen Furhoff är fortfarande besviken över att ingen från svenskt myndighetshåll ännu har kontaktat henne, i och med att hon har hängts ut som terrorist och som avgörande för Sveriges framtid i Nato. Ingen har ringt för att kommentera situationen, utlämningskravet, eller för att fråga om hon och familjen upplever sig vara i fara i vardagen. 

– Man har inte gjort någonting. Och jag tänker inte ta kontakt med myndigheterna om detta, för det är deras uppgift. 

– Jag är också kritisk till att svenska politiker kan sitta och diskutera med en diktator om vem som ska deporteras och inte, istället för att säga stopp, vi styr bara regeringen och den andra saken styr Migrationsverket. Vi har maktdelning i Sverige, trodde jag? Varför respekterar inte politikerna vår myndighet som gav mig skydd här, istället för att nu diskutera mitt namn med det land jag egentligen ska skyddas från? 

Turkiska regimens lynchkampanj

Statsminister Ulf Kristersson hade i onsdags ett ”konstruktivt” telefonsamtal med president Erdogan, och ska i veckan tillsammans med Finlands statsminister Sanna Marin resa till Ankara för att träffa Erdogan. Sveriges nya högerregering har i klarspråk meddelat att man kommer fullfölja Natoavtalet med Turkiet, vilket talar om både utlämningar och nedstängningar av frontorganisationer för ”terrorister”. Hur detta ska bli möjligt utan omfattande lagändringar – kanske grundlagsändringar – är dock ännu oklart.

Men andra personer på utlämningslistan känner redan ökad oro. 

I Halmstad möter Dagens ETC den turkiska exiljournalisten Hamza Yalcin, som kom till Sverige som flykting 1985 efter att ha suttit fängslad. Inte heller han har ännu kontaktats från svenskt myndighetshåll, med tanke på att han listats och hängts ut av turkiska regimmedier.

– Och det trots att min partner tidigare hängts ut i medierna och kallats terrorist efter att ha skrivit regeringskritiskt, säger Hamza Yalcin. 

Dagens ETC skrev 2020 om lynchkampanjen mot hans partner, där regimmedier också publicerade parets hemadress i Halmstad. Så sent som i förra veckan rapporterade Expressen om hur samma regimmedier även nu kartlagt personer som Turkiet vill ha utlämnade, på plats i Sverige.

Även Hamza Yalcin har tidigare efterlysts via Interpol av Turkiet, och han uppmärksammades för några år sedan när han greps och fängslades i Spanien. Svenska medier återpublicerade en av hans texter som gjort att han hamnat i onåd hos Erdogan, där han kallade presidenten för en diktator. 

– Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gav sitt stöd till mig. Men jag kan inte minnas ett enda exempel där en moderat politiker försvarade mig. Inte heller Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna gjorde det. 

”Torterats flera gånger”

Hamza Yalcin är genuint orolig över att han under den nya högerregeringens styre kan komma att bli utlämnad till Turkiet, trots att han är svensk medborgare sedan 15 år. Han ser en påfallande konformism och tystnad hos svenskarna över att Sverige lämnat alliansfriheten. Därför tror han lika många kommer vara tysta om utlämningar är priset för ett Natomedlemskap.

– Erdogan har sett att Sveriges politiker visat svaghet. Det är precis som med tortyr, jag har torterats flera gånger och eftergifter är en strategi för att undkomma det. Det här finns i politiken också. Erdogan beter sig som en torterare och han har redan sett att det går att fortsätta pressa Sverige till att göra eftergifter.