Deras smarta samarbete ska hålla nere elräkningen

I dag fungerar vägen som byggväg och genomfartsled, när området står färdigt ska den vara ett bilfritt promenad- och cykelstråk och en mötesplats för de som bor i husen. 

Ingrid Westmans affärsidé är sedan nio år tillbaka att bygga snygga och riktigt energisnåla hus med industriella metoder. När hon startade var det ingen inom branschen som trodde att det var möjligt att bygga passivhus i moduler, nu har företaget hållit på i nästan ett decennium med just det och producerat både villor, flerbostadshus och skolor. 

Delar energi för att spara

För några år sedan deltog Ingrid Westman i ett seminarium om ett nytt byggprojekt i Örebro. Örebrobostäder berättade att husen i området skulle producera egen el och att alla skulle dela elen mellan sig i ett lokalt nät. Kommunföreträdare talade om sina visioner om att det här skulle bli ett föredöme för resten av världen när det gäller att spara energi.

– Jag tyckte det lät helt underbart och bestämde mig direkt för att jag ville vara med. Det är ju precis det här vi brinner för. Att spara energi och att våga testa nya saker, säger Ingrid Westman. 

Det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder (ÖBO) ska också bygga hus i Tamarinden. De var med redan från starten av projektet och Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖBO, drev igenom idén om att området skulle bli en lokal energigemenskap. 

– Nu har det blivit själva poängen med Tamarinden. Det är första gången som det byggs en hel stadsdel som har både lokal elproduktion och förmåga att lagra och dela el mellan husen. Det har aldrig gjorts förut vad vi vet, säger Jonas Tannerstad.

Elen kan flyttas

Husen i Tamarinden kommer att vara anslutna till det vanliga elnätet. Skillnaden är att det sitter solceller på nästan alla hustak och energin kan lagras i batterier. Batterierna är hopkopplade med ett kompletterande likströmsnät som gör att el kan flyttas mellan batterier i olika byggnader. 

Man undersöker också möjligheten att koppla stora återvunna gruvmaskinbatterier från företaget Epiroc till nätet. Elöverföringen sker helt automatiskt utifrån behov och husen kommer att ta el från det lokala nätet i första hand innan el tas utifrån. Den lokala elproduktionen och samordningen innebär stora möjligheter att spara energi och minska effektuttaget från det ordinarie elnätet. 

Lennart Söder är professor i elektriska energisystem på KTH. Han ser energigemenskaper som ett av många svar på de utmaningar energisystemet står inför när det ska elektrifieras och ställa om till förnybar produktion. Den största utmaningen är enligt honom att elkonsumtionen förväntas öka drastiskt framöver. 

– I alla scenarier för elkonsumtion så pratar man om 50, 70 eller 100 procents högre konsumtion. Då krävs det mer elproduktion och mer elnät. Variabel produktion från sol och vind innebär också högre krav på nätkapacitet, säger Lennart Söder. 

På lokal nivå blir det en stor utmaning när alla i ett bostadsområde skaffar elbil som ska laddas samtidigt som ägarna ska laga mat och duscha. Det kommer enligt Lennart Söder handla om extrema peakar.

– Allt går dessutom väldigt fort nu. Många köper ny elbil och det byggs otroligt mycket solceller och omställningen till förnybart ska helst vara klar 2030. Hur ska man hinna med att bygga elnät för detta? 

Lägre energibehov

För att det ska gå ihop krävs det enligt Lennart Söder både utbyggd nätkapacitet och samordning och styrning av elkonsumtionen. 

ÖBO har länge arbetat just med styrning av elförbrukningen i sina fastigheter. Med hjälp av teknik från industrin har de automatiserat fastighetsstyrningen och på det sättet lyckats få ner elförbrukningen i byggnaderna. Automationen bygger på att det finns en central styrenhet som kontrollerar el- och värmesystem och hanterar allt från solceller till individuell konsumtion i lägenheterna, ventilation och utomhusbelysning med mera. Systemet är utvecklat på fastighetsnivå, och ska nu skalas upp på stadsdelsnivå i Tamarinden. 

– Vi är tvungna att bygga en helt ny plattform för IT, automation och hantering av data på ett sätt som aldrig gjorts förut. Det kommer att fungera men det är mycket jobb kvar och många anpassningar som måste göras mot varje fastighetsägare, säger Jonas Tannerstad. 

Ett forskningsprojekt på RISE och KTH studerar energi­gemenskaper med bland annat Tamarinden som pilotprojekt. Forskarna i projektet menar att både energi- och effektbehovet kan bli runt trettio procent lägre i Tamarinden jämfört med ett ”normalt” bostadsområde. 

Stabiliserar elnätet

Tamarinden kommer också att kunna hjälpa Svenska Kraftnät att stabilisera elnätet genom så kallad frekvensreglering. Plötsliga svängningar i elproduktion eller konsumtion kan göra att nätutrustning skadas eller slås av, till exempel om en kraftledning går av eller om ett kärnkraftverk stoppar. Men störningarna kan kompenseras med hjälp av batterier och kraftelektronik i ett lokalt system och det kan man få betalt för. 

– ÖBO har redan gått igenom en prekvalificeringsprocess för det här. Vi var också den första fastighetsägaren i Sverige som gjorde en leverans till Svenska Kraftnät. Den gjordes i juni förra året. Normalt är det vattenkraftverk och kärnkraftverk som levererar den typen av tjänster, det har aldrig gjorts från hus förut, säger Jonas Tannerstad.  

Ger oberoende och säkerhet

Tomas Kåberger, som är professor och energiforskare på Chalmers, menar att energigemenskaper kan göra stor nytta för stabiliteten i elsystemet. När det gäller nätkapacitet påpekar han att lokal elproduktion i sig minskar behovet av utbyggnad eftersom elen inte behöver transporteras. Han lyfter också fram betydelsen som lokala energigemenskaper skulle kunna få för människors oberoende och energisäkerhet.  

– Energigemenskaper verkar i en ekonomiskt demokratiserande riktning. Man organiserar lösningar lokalt och blir mindre beroende av de stora energibolagen. De har hittills kontrollerat hur systemet har utvecklats och som kund har man varit hänvisad till att bara köpa elen. 

Tomas Kåberger menar att samhället borde lägga betydligt större vikt än vad man gör i dag vid att göra elsystemet mindre sårbart. Klimatförändringarna ökar risken för fysiska skador på nätet och risken för IT-attacker ökar också. Eftersom vi dessutom blir alltmer beroende av el i vårt dagliga liv blir vi också mer sårbara för elavbrott. Men det är inte självklart att lokal elproduktion eller energigemenskaper gör systemet mindre sårbart. Det går även att ha lokala system som är helt beroende av att det omgivande nätet fungerar. 

– Jag tycker att vi ska passa på att bygga de lokala systemen så att de kan fortsätta att leverera el när det omgivande elnätet slås ut. Det är mycket värt för samhället om människor kan få den el de behöver även om det blir krig eller jordskred som sliter sönder elinfrastruktur, säger Tomas Kåberger.

Enligt Jonas Tannerstad byggs Tamarinden för att kunna leverera el vid avbrott i huvudnätet. Hur långa avbrott stadsdelen kommer att klara beror både på hur stor lagringskapaciteten kommer att bli och på hur mycket el som används under avbrottet. Man har inte räknat på det men det kan enligt Jonas Tannerstad handla om några timmar, upp till en halv dag. 

– Det viktiga är att stadsdelen byggs så att den här möjligheten finns. Sedan kan man, genom att tillföra kapacitet, öka den tiden. När det kommer in ny teknik, till exempel vätgaslagring, så har vi möjlighet att använda det, säger Jonas Tannerstad. 

Ellagen har stått i vägen

Den stora stötestenen för Tamarinden-projektet har ända sedan starten varit den svenska ellagen. Den har nämligen förbjudit delning av el över fastighetsgränser. Det krävs tillstånd, det som kallas koncession, för att bygga elnät och koncession ges till ett elnätsbolag för ett visst område. Undantag från koncessionsplikten har varit möjligt för till exempel industritomter, vårdinrättningar och skolor. Det har däremot inte varit tillåtet att bygga egna elnät mellan flerbostadshus inom en fastighet. Än mindre att bygga dem över fastighetsgränser.  

Det har ställt till problem för Tamarinden eftersom idén hela tiden har varit att skapa en energigemenskap med rådighet över det gemensamma nätet.

– Om vi själva äger nätet så kan vi fördela energin på ett mer optimalt sätt och vi drabbas inte av skattelagstiftningen. Vi tycker att det är viktigt att vi får pröva det här på riktigt, säger Jonas Tannerstad. 

ÖBO och kommunen har därför lobbat för nya regler på området. Man har vänt sig både till myndigheter och politiker, bland annat har man pratat med Anders Ygeman på Infrastrukturdepartementet. Samtidigt har arbetet med Tamarinden fortsatt. Utan lagändring skulle bara det lokala elnätsbolaget, EON, kunna bygga nätet, äga det och bestämma över det. Från kommunens håll har man accepterat det och tänkt att en lagändring antagligen kommer med tiden. Några stora förväntningar på att det skulle hända i närtid har man inte haft. 

– Tamarinden står inte och faller med en lagändring. Nyttan som energigemenskapen kan få av att dela elen mellan sig kommer att öka om gemenskapen får rådighet. Det handlar egentligen bara om en ägandefråga, säger Jenny Källmén, projektledare för Tamarinden på Örebro kommun. 

Champagne på kylning

2018 tillsatte regeringen en utredning, Moderna tillståndsprocesser för elnät, som bland annat behandlade just undantag från koncessionsplikten. Den var klar 2020 men sedan dess har det varit ganska tyst. Men så plötsligt hände det. 

I början av november publicerades en ändring i förordningen om undantag från kravet på nätkoncession. Conny Bäckman, jurist på Energimarknadsinspektionen, vill inte uttala sig specifikt om vad förändringen innebär för Tamarindens del. Men det kommer från den första januari 2022 att vara tillåtet att bygga egna elnät mellan flerbostadshus på samma fastighet och även över fastighetsgränser. En förutsättning är att det handlar om ett kompletterande nät. 

– Vissa saker är öppet för tolkning och det finns oklarheter i den här bestämmelsen som jag inte kan uttala mig om. Men det är otvetydigt så att man nu kommer att få bygga egna ledningar mellan fastigheter som också är anslutna till det koncessionerade nätet, säger Conny Bäckman. 

På Örebro kommun vill man i skrivande stund inte heller uttala sig om vad lagändringen innebär för Tamarinden. Men Jonas Tannerstad på ÖBO hoppas att hans idé om att göra den nya stadsdelen till en energigemenskap nu kommer att kunna förverkligas hela vägen ut. 

– Det vore ju fantastiskt om man kan tolka förändringen på det sättet. Ingen skulle vara lyckligare för det än jag. Jag får sätta champagnen på kylning, säger Jonas Tannerstad.