Men därmed har man också lite tid på sig att söka sig en ny roll i det politiska landskap där man enligt den egna valanalysen är allt för ensamma i mitten. När pressträffen är över och Muharrem Demirok sjunkit ner i en av riksdagshusets mjuka fåtöljer jämför han mandatperioden med Vasaloppet. 

– De som vinner spurtpriset i Evertsberg är sällan de som vinner i Mora, säger han.

Frågan är hur långt partifolkets tålamod räcker. Sedan Muharrem Demirok valdes som partiledare i början av februari har raset i opinionen fortsatt och i senaste Sifo är Centerpartiet under riksdagsspärren. När Novus frågade sa sig bara tre procent ha förtroende för honom – lägre siffror än vad som någonsin uppmätts för såväl kantstötta MP-språkrör som Nyamko Sabuni. För Muharrem Demirok gäller det att presentera sig för väljarna och på den pressträff han just avslutat har han slagit an en personlig ton:

– Jag vet hur det känns när man öppnar kylskåpet och det tittar tomt tillbaka.

Ljög om gympaskor

Erfarenheten av att växa upp i ett hem med ont om pengar används när han först berömmer den regering som han snart ska såga längs fotknölarna. Några timmar tidigare har regeringen meddelat att det tillfälliga extra bostadsbidraget till barnfamiljer med knappa resurser höjs och förlängs. Åt detta gör Muharrem Demirok tummen upp. 

Efter pressträffen beskriver han hur han som barn tog på sig ansvaret för familjens ekonomi. När hans gymnastikskor gick sönder höll han tyst om det, minns han.

– Jag kunde inte med att säga det så jag sprang i mina vanliga skor.

När någon ifrågasatte att han sportade i skor som inte var lämpade för ändamålet kokade han ihop en bräcklig vit lögn som förklaring.

Att stötta de ekonomiskt mest utsatta genom krisen är helt nödvändigt, menar Muharrem Demirok. Då är extra bostadsbidrag för barnfamiljer utmärkt, tycker han. Men sedan ger han sig på regeringen som han anser har svikit arbetslinjen och gjort för lite för att folk ska få jobb.

– Regeringen kallar sig borgerlig och liberal, men saknar helt förslag för jobbstimulanser, det är varken liberalt eller borgerligt.

Själv har han just presenterat det som ska vara ett av Centerpartiets huvudnummer i sitt kommande förslag till vårändringsbudget: Den som anställer en ungdom under 24 ska även fortsättningsvis betala lägre arbetsgivaravgift. Att regeringen från och med den första april låter den sänkning som infördes under pandemin löpa ut kallar Demirok för aprilskämt. Särskilt som det bedöms vara en åtgärd som inte eldar på den inflation finansminister Svantesson hänvisar till när hon håller hårt i statens pengar.

Dyrare deg

Tidigare har ekonomer kritiserat sänkta arbetsgivaravgifter för unga som ett dyrt sätt att skapa jobb. Men nu gäller det att både förhindra att ungdomsarbetslösheten sticker iväg och att hårt pressade småföretag går under, enligt Muharrem Demirok.

– En vanlig bagare har fått insatsvarorna höjda med mellan sjuttio och nittio procent. Det är redan är svårt för företag att anställa.

Enligt en intervju med Dagens nyheter för några veckor sedan ska Muharrem Demirok nu tvätta bort Centerpartiets nyliberala stämpel och röra sig i socialliberal riktning. Men det vill han inte kännas vid.

– Jag sa nog inte det, journalisten sa det, säger han. 

Partiet är inte nyliberalt, men nyliberaler ska känna sig hemma – de också.

– Vi är ett liberalt parti och då ska det finnas en bredd.

De lite motstridiga budskapen illustrerar de dilemman som pekas ut i partiets valanalys. Bland många partiaktiva finns en längtan efter att odla den borgerliga identiteten efter åren av samarbete med Socialdemokraterna. Samtidigt bedöms de egna väljarna – både de nuvarande och de man hoppas ska ansluta – snarare luta åt vänster. Och då motståndet mot SD är grundmurat är det också tillsammans med Socialdemokraterna som det förefaller möjligt att få inflytande.

Nu vill Muharrem Demriok ge större plats åt välfärdsfrågor. 

– Jag stör mig på att vänstersidan fått monopol på att prata om välfärden, säger han.

Välfärden blöder

När partiet i höstas la fram sitt budgetalternativ var satsningarna på kommuner och regioner totalt sett något mindre än regeringens. Det förklarar Muharrem Demirok med att man styrde om en del riktade satsningar som han menar att de kommuner och regioner som har störst behov av tillskott ofta har svårt att använda sig av.

Nu ser centerledaren en kris som tär på vård, skola och omsorg. 17 av 21 regioner har lagt budgetar med underskott för 2023. Och enligt finansminister Svantesson är några tillskott från staten inte att vänta. Det skulle riskera att elda på inflationen, sa hon i samband med ett framträdande inför Sveriges kommuner och regioner i veckan. Men att inte skjuta till pengar vore att skjuta sig själv i foten, anser Muharrem Demirok.

– Om vi låter de anställda i välfärden gå på knäna kommer vi se en välfärd som urholkas.

Jobb och välfärdsverksamheter. Så ser alltså Centerpartiets prioriteringar i den ekonomiska politiken ut. Sänkta skatter ska förenas med satsningar på skola, vård och omsorg. Skatteintäkter ska säkras genom att fler jobbar, inte med höga skattesatser, lyder resonemanget.

– Om du bara fördelar en krympande kaka, då kommer välfärden att krympa.

Men plus och minus ska gå gå ihop – oavsett om sänkta skatter kan betala sig på sikt. I höstens budgetförslag stod nedskärningar i socialförsäkringarna för notan. Partiet ville sänka a-kassan och avskaffa tvåbarnstillägget. Muharrem Demirok flaggar inte för någon omorientering.

Det låter som att din kritik av regeringens ekonomiska politik främst kommer från höger?

– Den kommer från mitten. Att driva på en jobblinje, för mig är det en glasklar liberal hållning.