Migrationsministern vill "utrota skuggsamhället" genom anmälningsplikt av papperslösa. Men går Tidöförslaget igenom så är det många som kommer vägra ange sina elever, patienter och besökare.
– Vad får det för konsekvenser? När du tvingar människor att gå ännu längre in i skuggorna, säger bibliotekarien Selma Rahem.
"Vi är beredda att göra allt som krävs för att uppnå en minskad invandring".
Det säger migrationsministern, Maria Malmer Stenergard (M). Hon har i en DN-intervju bekräftat att regeringen skyndsamt kommer utreda och genomföra de migrationspolitiska förslagen som lagts i Tidöavtalet. En av de mest uppmärksammade punkterna i paketet är att offentligt anställda i kommuner och regioner ska omfattas av en informationsplikt där de förväntas rapportera papperslösa till myndigheter. Trots att detta skulle gå emot minst tre andra lagar.
Ett flertal människorättsorganisationer och hela den politiska oppositionen har kritiserat förslaget och många läkare, lärare, socialsekreterare, bibliotekarier har även öppet berättat att man skulle vägra följa en sådan lagstiftning.
Dagens ETC har talat med några av dessa personer.
Dimitra Kourouklidou, specialistläkare i akutsjukvård, Göteborg
"Det är två saker i Tidöavtalet som vi pratar om mycket och som skulle påverka oss direkt i verksamheten. Det är begränsningen av tolkrätten och det som kallas informationsplikt, vilket jag och många med mig menar går emot vår tystnadsplikt, mänskliga värdegrunder och alla människors rätt till akutsjukvård.
Vi har på min arbetsplats haft många diskussioner om det och är rörande överens om att vi aldrig någonsin kommer att ange någon som befinner sig i landet, legalt eller illegalt, när denne har sökt vård. Vi är rädda för att det kommer leda till att folk inte kommer våga söka vård vilket riskerar försämra hälsan för dem. Min upplevelse är att papperslösa söker vård som inte kan anstå, det är också vad de har rätt till."
Karin Råghall, bibliotekarie, Umeå
"Angiveriförslaget är oförenligt med bibliotekets uppdrag. Vi ska utveckla demokratin och vara tillgängliga för alla, då kan vi inte skapa otrygghet för en redan utsatt grupp. För alla oss yrkesgrupper som protesterar skulle det här gå emot vår yrkesetik, mänskliga rättigheter är inget vi kan strunta i. Något som jag tycker är viktigt är också är att fler chefer och ledningsgrupper går ut och tar ställning för att deras anställda inte förväntas ange någon. Det är viktigt för att folk ska våga komma hit, men också för att stilla oron bland oss anställda som undrar.
Ett problem i den här diskussionen som regeringen och SD inte vill kännas vid är också att många av de personer som pekas ut i förslaget faktiskt inte kan lämna landet av olika skäl, för att de befinner sig i limbo, är statslösa eller kanske inte har ett pass. Många har också en hotbild som gör att de inte kan resa tillbaka för att det kan förenas med livsfara. Det här vet regeringen, men ändå lägger de det här rasistiska förslaget. Det är väldigt obehagligt och det oroar mig att kritiken inte är ännu mer utbredd. Regeringen säger att "ett nej ska vara ett nej", men vad det betyder kan uppenbarligen ändras från en dag till en annan. Se bara till Migrationsverkets ändrade riktlinjer om att inte utvisa kvinnor till Afghanistan."
Jimmie Gustavsson, sjuksköterska, Göteborg
"Jag kände avsky när jag hörde om förslaget, ska vi tillbaka till andra världskriget? Är det meningen att vi som sjuksköterskor ska leta reda på människor som "inte ska vara här", och ange dem? Det tycker jag inte ingår i vår profession och det är inte humant.
Många som är papperslösa är ju inte heller här för att de vill det utan för att de har flytt från något. Det här kommer leda till att människor inte vågar söka vård för att de vet att de kan bli utvisade, och det kan ju gå så illa att det leder till döden. Om det här förslaget skulle gå igenom kommer det att leda till ett väldigt lidande."
Selma Rahem, biblioteksassistent, Stockholm
"Jag skulle aldrig inom något yrke tycka att det är rätt att anmäla en människa för att vistas i Sverige eller i något annat land, det känns helt bisarrt att man skulle ha ett angiverisystem. Jag jobbar på ett bibliotek där en sådan lag skulle vara enormt skadligt för många av våra besökare. Biblioteket ligger i ett område där det finns många papperslösa. Jag är själv uppvuxen i Husby och Akalla och det är inte en självklarhet att människor har uppehållstillstånd utan det är något man får slåss för att få.
Det som står i Tidöavtalet kommer skapa ett samhälle som i ännu större grad vill dela på oss och göra skillnad på människor. Jag ska snart också börja arbeta som lärare, jag studerar till lågstadielärare, och att jag skulle ange mina elever känns helt sjukt. Barn som inte får träffa andra barn blir väldigt isolerade, skolan är en plats för att träffa jämnåriga. Det finns redan en enorm otrygghet för de här människorna men så ska du dessutom kanske inte våga gå till läkaren, skolan, vad får det för konsekvenser? När du tvingar människor att gå ännu längre in i skuggorna."
Matilda Åhall, lärare, Göteborg
"Folk i min närhet känner just oro för att inte veta vart vi är på väg. Men det finns en del pucklar på vägen, som att vi skrivit under Agenda 2030 och att barnkonventionen är lag, så jag tror inte det här sker i en handvändning. Skulle förslaget gå igenom skulle det vara en katastrof såklart och det skulle påverka mig i mitt jobb och mina elever väldigt mycket. Samtidigt vill jag inte stressa upp människor för en situation som inte finns än. Men jag tror det är bra om många redan nu säger att det här går inte jag med på för att skapa en kultur av vad vi inte kan acceptera.
Och sedan om jag blir satt i situationen där jag behöver begå civil olydnad, så tänker jag; då får det bli så. En sak som jag tänkt mycket på är anledningen till varför man vill genomföra den här förändringen, att de argumenterar att det är viktigt att systemet efterlevs. Men vad man kan göra då är också att ändra lagen så att vi inte har en massa papperslösa. Om det nu är runt 100 000 papperslösa så är det är en dryg Håkan Hellström-konsert. Man kanske kan tänka sig att det får plats en till Håkan-konsert i Sverige utan någon större trängsel. Då har man löst problemet, för det är möjligen migrationspolitiken det är fel på och inte människor i det här så kallade skuggsamhället."