”Människan hade slutligen omringat jordklotet, omedveten om hur extraordinär situationen var”, skrev Finn Lynge.

Nordborna och inuiterna möttes, idkade handel och levde mestadels helt fredligt sida vid sida, utan att den ena gruppen försökte mästra den andra, ända fram till att nordborna försvann under andra halvan av 1400-talet. Så berättar det grönländska nationalmuseet i Nuuk om öns första invånare.

Men nästa gång det kom nordbor gick det väldigt annorlunda till. Några hundra meter från nationalmuseet reser sig en snöig kulle intill havet, där den dansk-norska missionären Hans Egede står som staty uppe på toppen. Det var han som ledde en expedition hit år 1721 och anlade en permanent bosättning underställd Köpenhamn. Det blev början på Grönlands koloniala historia.

Hans Egede-statyn är synlig från stora delar av Nuuk. En vit man och kolonisatör höjd över den inuitiska majoritetsbefolkningen. I juni 2020 kastade någon röd färg på statyn och sprejmålade ”Decolonize” vid dess fot. 

Många var fast i ett kolonialt sätt att tänka.

Den grönländska filmregissören Aka Hansen berättar för Dagens ETC att det utlöste en intensiv diskussion om öns historia och frigörelse.

– Det var så jag blev en del av debatten om avkolonisering, självständighet och ursprungsfolks rättigheter. Allt det här hände också direkt efter att Black lives matter-rörelsen hade uppstått. Det gav oss verktyg och insikter om hur vi skulle göra för att befria vårt folk. Innan det var det jättesvårt att prata om sådana här saker eftersom många var fast i ett kolonialt sätt att tänka. Antingen så ville man inte lyfta det för att inte förstöra stämningen, eller så hette det att man skulle vara tacksam för att Danmark är här.

Färgaktionen 2020 kulminerade i en omröstning om huruvida statyn skulle plockas bort. En majoritet röstade för att den skulle stanna kvar. Men vid det laget hade debatten gett upphov till en ny generation grönlänningar som vill lämna modellen med självstyre som råder sedan 1979 och bli helt självständiga från Danmark.

Donald Trumps imperialistiska utspel sedan i julas om att USA vill ta över Grönland har oundvikligen påverkat denna rörelse och gjort dess krav mycket mer kända. De flesta här på ön drömmer också om att någon gång bli självständiga. Men hur snabbt ska det gå?

Aka Hansen, som Dagens ETC tar en promenad med i Nuuks centrum, hör till de som så snabbt som möjligt vill ha frihet. Hon hör till den växande grupp grönlänningar som skaffat traditionella tatueringar på ansikte och händer, som var nära att försvinna som inuitiska kulturuttryck. Hon är även en välkänd film- och tv-producent och gjorde 2009 den första filmen med en helt grönländsk dialog, som producerades av ett helt inhemskt team. 

– Jag växte upp i en tid när vi fortfarande hade segregation i skolan. Eleverna delades in i dansktalande och grönländsktalande klasser. De förra fick de bättre lärarna, de bättre lokalerna och bättre utbildning, och idén var att skapa en elit hos vårt folk. Det har varit ett väldigt svårt beslut för många föräldrar att behöva bestämma om deras barn ska ge upp sitt språk och ha en chans till en bättre framtid, eller behålla sitt språk och kanske inte ha en bra inkomst i framtiden, säger hon.

Många av Aka Hansens jämnåriga vänner, kring de 40, behärskar inte grönländska tillräckligt väl för att ha en riktig konversation. Det finns sorgliga exempel på unga som inte längre kan kommunicera med sina mor- och farföräldrar som talar bristfällig danska.

– Men språk handlar också om att låta den unga generationen ärva kunskap. Om landet, om politik, viktiga läxor om livet, eller vad som helst.

Från 1990-talet och framåt har både skolsystemet och skolböckerna stegvis grönlandiserats. Den systematiska segregationen har försvunnit och numera talar många av öns barn grönländska och engelska, mer sällan danska, med varandra i skolan.

Aka Hansen: ”Danska medier skildrar Grönland väldigt svartvitt nu.”

Joakim Medin

Aka Hansen har skrivit en dikt om hennes sons språkvanor, och om mycket annat också, i hennes nya bok ”Manifesti” som publicerades i november 2024. Den innehåller poesi och samtal hon haft om ursprungsfolks rättigheter, om grönlänningarnas koloniala historia och självständighetsambitioner.

– Den kom i precis rätt tid, när det plötsligt finns ett momentum och går att prata om de här sakerna. Men jag har faktiskt inte medverkat i en enda intervju med dansk media där jag fått prata om min bok. Alla hör av sig nu när det här pågår, men de vill bara ha min åsikt om läget och inte prata om boken. 

När den efterlängtade svenska filmen ”Sameblod” hade premiär 2017 visades den initialt bara på sex biografer i hela Sverige. Filmen tog ett kritiskt grepp om hur rasbiologins Sverige behandlat samer, men distributören Nordisk film inväntade först medias och publikens respons för att se om det fanns ett intresse för temat.

Aka Hansen känner väl till historien. När ”Sameblod” visades på filmfestivalen i Berlin i januari 2017 visade man också en av hennes kortfilmer där, precis innan. 

– Den spred verkligen samernas historia. Och jag tror att det som hände den filmen i Sverige händer för min bok nu också, att det ses som ointressant i Danmark att berätta om de svar som boken ger. Danska medier skildrar Grönland väldigt svartvitt nu. När de kontaktat mig har jag behövt försvara mig mot frågor om varför vi har rätten till självständighet, istället för att de frågar hur våra drömmar om detta ser ut och hur Danmark kan hjälpa till? Jag tycker det är ett demokratiproblem. Det är därför jag just nu bojkottar danska intervjuer.

Sommaren 2019 var hon involverad i produktionen när ett av USA:s största talkshowprogram kom till Nuuk och filmade humoristiskt material. Hon hade aldrig förut hört talas om den långe, rödhårige programledare som kom hit, Conan O’Brien, men hade väldigt roligt under arbetet. Skälet till inslagen från Nuuk var att Donald Trump redan 2019 hade satt press på Danmark om att USA ville köpa Grönland. 

Det här handlar inte om att vi ska bli koloniserade av ett nytt land.

Retoriken som hörs från Trump om att köpa marker och människorna på dem är inte ny, men Aka Hansen ser att självständighetsrörelsen kan dra större nytta av saken den här gången. 

– Jag håller inte med Trump överhuvudtaget och det här handlar inte om att vi ska bli koloniserade av ett nytt land. Det handlar om att se vem som stöttar vår självständighetsrörelse. Det är det enda jag vill tala om och det märks att det här är mer på allvar nu, eftersom Danmark tar det på större allvar. De är rädda för att förlora Grönland.

Det finns gott om mörka kapitel i Grönlands koloniala historia som gör att personer som Aka Hansen vill klippa banden till Köpenhamn. Den danska kolonialpolitiken hade en massiv påverkan på inuiternas diet, klädsel, sociala strukturer och rörlighet. Klassklyftor uppstod mellan ljusare inuiter med danska fäder och resten av befolkningen. Den påtvingade kristendomsundervisningen ledde till att traditionell folktro tappade kraft.

Ledande politiker i Nuuk, inklusive premiärminister Muté B Egede, har kallat spiralskandalen för ett folkmord.

Ända fram till 1953, när ön formellt införlivades i Danmark, var Grönland ett exklusivt kolonialterritorium som var stängt för omvärlden. Den danska staten sade sig fostra inuiterna till att bli goda danskar, samtidigt som man sysslade med så kallad befolkningskontroll. Långt in på 1900-talet tvångsförflyttades människor till nya bosättningsplatser. För några år sedan avslöjades också att omkring 4 500 grönländska flickor och kvinnor fick spiraler insatta i sina underliv på 1960- och 1970-talen, utan att de själva eller deras målsmän gav tillstånd. 

143 av dessa kvinnor har stämt den danska staten. Ledande politiker i Nuuk, inklusive premiärminister Muté B Egede, har kallat spiralskandalen för ett folkmord.

Självständighetsrörelsens aktivism har sina rötter i det tidiga 1970-talet och uppstod som en reaktion mot sådana koloniala konsekvenser, när ungdomar från Grönland utbildade sig på universitet och fick ett politiskt uppvaknande. Vid den här tiden bildades också de två partier som fortfarande är de största och som sitter i dagens koalitionsregering: vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit och socialdemokratiska Siumut.

Men vad gäller den politiska kulturscenen så brukar Grönlands första rockband tillskrivas en minst lika viktig historisk roll. Det legendariska bandet Sumé gav 1973 ut det första rockalbumet där låtarna sjöngs på grönländska, med progressiva texter som kritiserade det danska kolonialstyret och omfamnade inuiternas identitet. Det sägs att 20 procent av Grönlands befolkning köpte skivan.

Ett halvt sekel senare åtnjuter Sumés sångare fortfarande extremt stor respekt för sin kulturgärning. När Per Berthelsens andra hobbyband QAAQ gav en avskedsspelning i Nuuk i maj förra året tvingades man arrangera samma konsert tre kvällar i rad.

– Det blev slagsmål för att det var så många som inte kunde komma in, så vi fick utöka det. Jag ville göra det ordentligt, precis som jag tänker att man måste göra med en självständighet, säger Per Berthelsen.

Dagens ETC tar en fika med den snart 75-årige musikern i ett populärt kafé i Nuuk. Det är hans dotter som äger stället. En annan dotter, Julie Berthelsen, är en mycket berömd sångerska som bor i svenska Falsterbo och är gift med en lika berömd grönländsk handbollsspelare.

Per Berthelsen vill ha grönländsk frihet, men varnar för en ”förhastad självständighet” när det ännu inte finns tillräckligt med resurser.

Joakim Medin

Per Berthelsen beskriver det som att kulturen har stått i centrum för hela hans liv. Han var 20 år gammal när han mötte den blott 17-åriga Malik Høegh och de bestämde sig för att bilda ett band tillsammans. 

– Vi var väldigt olika varandra. Malik är mycket introvert, jag är mycket utåtriktad. Han är väldigt röd och jag är mittenblå. Vi lyckades kombinera de här starka sidorna så att något gott kunde komma ur det. 

De unga saknar livserfarenhet och låter sig styras av sina känslor allt för mycket. 

Sumé är ännu älskade av unga och gamla för sina politiska låttexter som Per Berthelsen framförde på scenen. Men det var inte han utan Malik Høegh som skrev dem utifrån sina egna övertygelser. Det betyder att han inte riktigt delar den radikala synen på självständighet som dagens unga, progressiva generation kan ha.

– Jag har ingenting emot att unga människor tänker på nya sätt. Jag har respekt för dem. Men de ska inte slå dövörat till när andra förklarar vad de tycker är sunt förnuft. De unga saknar livserfarenhet och låter sig styras av sina känslor allt för mycket. Jag tänker mycket på helheten, och jag tycker det är bättre att utveckla något som redan funnits i flera århundranden är att byta det mot något helt annat.

Per Berthelsen förklarar att han är född under kolonialtiden, redan innan Grönland blev en del av Danmark och invånarna fick danskt medborgarskap 1953, men att han aldrig känt sig nedtryckt som grönlänning. Det har fått honom att betona vikten av pragmatism.

– Man ville till exempel ta bort Hans Egede-statyn ute vid havet, men jag menar att man inte ska radera något från historien. Det ska stanna kvar så att vi kan lära oss något av det. Av samma skäl vill jag inte att det grönländska språket ska utvecklas som på Island där man kommer på helt egna ord för allt nytt som kommer med den teknologiska utvecklingen. Jag var från första början emot när man grönlandiserade orden för fysik, kemi och matematik i skolan, så att det blev oförståeligt. Man måste göra sådant med måtta, säger Per Berthelsen.

Han har tidigare varit politiskt aktiv och bland annat varit Grönlands finans- och utrikesminister. Han har träffat ministerkollegor och regeringschefer från andra länder. Även om han idag har lämnat partipolitiken bakom sig så har han starka åsikter om Grönlands framtid och varnar för en ”förhastad självständighet”.

– Jag är grönländsk och jag vill självklart vara herre i mitt eget hus. Men när man sedan står i köket i sitt eget hus så har man behov av redskap. Vad ska hända med vår gratis utbildning och med vår gratis sjukvård? Det är fortfarande omkring 30 sådana områden som betalas av Danmark idag. Hur ska vi ha råd till att ta över det?

Den danska staten ger varje år omkring fem miljarder danska kronor till Grönland. Kritiker menar att det är för lite. Men att bli av med en sådan summa skulle ändå svida, och Per Berthelsen tror inte att Grönland kommer kunna utöka sin fiskeflotta i en sådan grad att det kan göra landet ekonomiskt oavhängigt. 

Vidare så bor ett betydande antal av de 56 000 grönlänningarna idag på dansk mark istället för här på ön. Han tror att många av dessa skulle välja att stanna kvar i ett Danmark med bättre levnadsstandard än att bo i ett fritt men resursfattigt Grönland.

– Så, acceptera att snacket om USA har varit en väckarklocka för den danska regeringen och att det går att använda till förmån för Grönland, inget mindre. Låt oss ha en rimlig dialog, låt oss arbeta för att komma samman i jämlikhet och fortsätt bygg upp en oberoende ekonomi i en hållbar anda.

Det är oklart hur många av grönlänningarna som idag skulle vilja skynda på och etablera självständighet, och hur många som istället delar Per Berthelsens tanke om att gå långsamt framåt. Det var åratal sedan det gjordes någon större opinionsundersökning och mycket har hunnit hända sedan dess. 

Oavsett har det rådande läget skapat ett större och livligare intresse för frågan. När danska TV2 sände en tudelad tv-debatt från både Nuuk och Köpenhamn i mitten av januari med politiker, partiledare och andra profiler, var det grönländska kulturhuset Katuaq fyllt till bristningsgränsen. Där inledde publiken med att sjunga den grönländska nationalsången. Och suckade sedan högljutt, när högerradikala Dansk Folkeparti medverkade i debatten och sa att danskar har precis lika stor rätt till Grönland.

I det grönländska parlamentet är i princip samtliga politiska partier, med undantag för de konservativa överens om att man strävar efter självständighet. Det enda man är oense om är farten och modellen för att uppnå målet. Mest radikala är Naleraq som är Grönlands största oppositionsparti. I parlamentsflygeln där partiet har sina kontor använder man ett pusselspel med statsminister Mette Frederiksens ansikte på som dörrstopp.

Naleraqs ordförande Pele Broberg ger sin 81:a intervju sedan Trump först började hota med att över Grönland, till Dagens ETC. 

– Vi är kritiska till hur regeringen har skött situationen. Båda koalitionspartierna påstår att de är för självständighet, men i så fall borde deras främsta prioritet ha varit att tala med folket här. Istället åkte Muté Egede till Köpenhamn och träffade statsministern, träffade danska kungen och höll honom i handen. Symboliken var att den lilla pojken fick träffa de stora grabbarna och det underminerar hela chansen till självständighet, säger han.

Naleraq kritiserar de andra partierna för att ända sedan 1970-talet ha pratat, pratat och pratat, utan att någonsin försöka göra verklighet av sin retorik. Det är därför Naleraq har bildats och även tagit fram en plan för att agera, förklarar Pele Broberg.

Naleraqs ordförande Pele Broberg vill omedelbart sluta ett försvarsavtal med Donald Trump, om han kunde utropa självständighet imorgon.

Joakim Medin

Parlamentarikern Doris J Jensen menar att Köpenhamn måste jobba hårt för att bygga upp ett förtroende hos grönlänningarna.

Joakim Medin

Vad skulle vara första stegen om ni utropar självständighet imorgon?

– Samtidigt som vi skulle meddela Danmark att vi lämnar kungadömet, så skulle vi ringa till Donald Trump och säga att vi genast behöver ett försvarsavtal. Om Trump går med på att vi får självständighet så kan han teckna avtal och kontrollera Grönlands militära aspekter. Sedan skulle vi ansöka om medlemskap i FN. 

I den andra delen av parlamentsbyggnaden håller socialdemokratiska Siumut till i sina kontor. Partiordföranden Erik Jensen, som också är arbetsmarknadsminister, skymtar till i korridoren. En man med kortklippt hår och rejäla fiskarstövlar på fötterna dricker en kopp kaffe vid ett konferensbord. Det är Kim Kielsen, som var Grönlands premiärminister 2019 när Trump förra gången ville lägga beslag på ön. Han skakar på huvudet och säger att han har försökt varna folk för att Trump kunde försöka på nytt.

Vi kommer ha behov av utländska läkare och av ett försvar. Vi kan inte klara det själva. 

Siumuts utrikespolitiska talesperson Doris J Jensen tar emot oss i ett rum. Hon ser ut att vara mycket trött på att behöva svara på samma frågor som vanligt från journalister, om hur partiet ser på framtiden. Enligt de grönländska socialdemokraternas siffror har endast 12,1 procent av öns myndiga befolkning en högre utbildning. 25,1 procent har någon form av yrkesutbildning, medan 62,8 procent inte har någon utbildning alls utöver grundskolan. En betydande del av infrastrukturen bärs upp av inflyttade danskar.

– Om vi utropar självständighet kommer vi ha behov av att samarbeta med andra länder för att kunna ha ett rättsväsende, eftersom vi behöver massa jurister. Vi kommer ha behov av utländska läkare och av ett försvar. Vi kan inte klara det själva. Frågan är bara om det ska vara Danmark, USA eller någon annan vi vänder oss till.

Precis som andra grönlänningar ser Doris J Jensen att Trumpeffekten har gjort att Danmark ser på Grönland i nytt ljus. Men i hennes ögon kommer Köpenhamn behöva jobba hårt för att bygga upp ett förtroende.

– Vi har redan försökt ha dialog med Danmark tidigare, exempelvis med den försoningskommission som bildades 2014. Men Danmark tackade nej till att vara med. Vi jobbade på med den själva, spenderade flera miljoner kronor på det och kom med sju rekommendationer till Danmark. Jag tycker det var synd att Danmark inte hade något intresse av det då, för i annat fall hade situationen kanske sett lite annorlunda ut idag. 

Det kommer nog ett tredje världskrig förr eller senare. Därför ser vi stormakter agera som de själva vill nu.

I april 2025 går Grönland till val för att välja ett nytt parlament. Med största sannolikhet kommer frågan om självständighet spela en viktig roll i valrörelsen. Men Doris J Jensen är rädd för att de storpolitiska spänningarna kring Grönland kommer att överskugga alla andra ämnen.

– Det beror helt på vad president Trump bestämmer sig för att göra. Men det är trist att bekymra sig om situationen, för det här handlar ju främst om en maktkamp mellan USA och Danmark.

Trump kommer inte vara intresserade av att höra er mening? 

– Att döma av analyserna kommer det bara bli värre och värre i världen. Det kommer nog ett tredje världskrig förr eller senare. Därför ser vi stormakter agera som de själva vill nu. Vi har redan sett Ukraina och hur Ryssland har använt det landet som en sköld. Och vi ligger ju i mitten mellan Ryssland och USA. Så det känns ju… ja. Jag ska vara försiktig med vad jag säger. Du förstår mig nog.