Claras man hängdes ut av Dumpen: ”De bryr sig inte ett skit om mina barn”
Dagens ETC
Vad händer med livet efter att din partner hängts ut av Dumpen?
Claras man fastnade i Patrik Sjöbergs pedofilfälla med fejkade barn. Nu är hon sjukskriven på obestämd tid för ångest och depression, och vågar knappt gå utanför dörren eftersom konfrontationsvideon spridits där familjen bor.
Dumpens ansvariga utgivare, Sara Nilsson: ”Det är på grund av er vi aldrig avpublicerar”.
Hon önskar att det gick att säga att deras pappa är död. Det hade varit lättare. Att berätta för dem, när de blivit äldre, att han inte mådde så bra. Självmord är begripligt, simplare. Enklare än att deras far ville våldta ett barn.
– Jag vet inte… hur det ska gå till? Jag har funderat mycket på det. Liksom, det är svårt hur man än berättar det. Helst vill jag aldrig någonsin berätta. Aldrig, aldrig, aldrig någonsin. Men de äldre av mina ungar går på en skola med högstadium. Tänk om någon av dem på en rast bara: ”Vi såg din pappa på internet”?
Clara tittar med kärleksfylld sorg på minstingen som är i full fart med att riva ut en hylla med antika cd:s på golvet. Hennes röst är ledsam men pigg, klarsynt när hon pratar till sitt barn.
– Ja, nu är ju du så liten att du inte förstår något. Men den mellersta har fått mycket huvudvärk av stress och ångest. Och den äldsta har massa ångest, är väldigt rädd av sig och har blivit utåtagerande i skolan med fula ord och slagsmål. De fattar att pappa inte kommer hem. Socialen, som vi varit på möte med på grund av det här, sa till dem att ”pappa har gjort något olagligt”. Vilket resulterade i att de tror att han ska sitta i fängelse resten av livet. Det var otroligt klumpigt sagt.
Jag har märkt att Dumpen är hämndlystna mot folk som de inte tycker är med dem hela vägen
Kvinnorna som kontaktat Dagens ETC har velat prata och ventilera, dela sina livsöden, förklarar varför de valt att stanna eller lämna. Men inte i tryck. Inte ens anonymt och med grundlagsstadgat källskydd.
Kvinnorna är traumatiserade och i chock över att tillvaron förgiftats och har uttryckt rädsla, djup skräck, för att de och deras barn ska trakasseras och drevas mot av Dumpen och deras tusentals fanatiska följare. Eftersom partners som inte visar tillräcklig tacksamhet för uthängningen ses som försvarare av pedofili.
Har hängt ut 165 ”gäddor”
Moa, den enda som naket och ärligt vågat tala ut i en uppmärksammad Dagens ETC-artikel i juni 2022, utsattes för just det. På Dumpens sajt, deras Facebook, och på Flashback. Mycket publicerades som gjorde att hennes identitet röjdes genom att den anonyma intervjun kunde klistras ihop med rätt uthängning.
– Ja, jag har märkt att Dumpen är hämndlystna mot folk som de inte tycker är med dem hela vägen, säger Clara, med fötterna uppdragna under sig på stolen i matrummet.
Nu vill hon prata, ändå. Berätta sin story. Om den konflikt som bubblar inuti henne: uppskattningen för att hennes partner avslöjades som en potentiell sexförbrytare, något hon aldrig kunnat ana, den krockar med ilskan för att Dumpen rått och brutalt slänger henne och deras barn under bussen utan att blicka en sekund bakåt. Att deras omsorg för barn är en fasad eftersom de struntar i hennes.
Jag kontaktades av Dumpen ett bra tag efter att de fångat honom.
Dagens ETC har haft kontakt med Clara via telefon, sms och mejl under en längre tid, och träffar henne i hennes hem någonstans i Sverige. Fadern till Claras barn, Arvid, är en av Dumpens 165 gäddor, som de uthängda männen kallas eftersom de dragits fram ur internets dolda delar av så kallade fiskare.
Fler detaljer – hur, var, månad, år, exakta tidsrymder, mannens yrke, ålder, chattcitat – är omöjliga att uppge utan att riskera att hennes identitet avslöjas för Dumpen och deras fans.
”Varsågod, utnyttja några barn”
– I början fick jag telefonsamtal från dolda nummer som lägger på när jag svarar, eftersom Arvid alltid haft hemligt nummer men mitt har gått att söka fram. Nu har jag tagit bort mig själv så mycket som det går. Dumpen skriver hela tiden inlägg om att man inte ska ringa upp anhöriga, men för mig fortsatte det efter trots det. Mitt namn har förekommit i kommentarer på sajten. Enligt dem så tar de bort allt sådant direkt men det stämmer inte.
Det går att slå fast en sak bortom allt tvivel: Arvid har verkligen sexchattat med en påhittad minderårig, skickat bilder på sin penis, stämt träff med henne för att ha sex, och när han kommit dit har Patrik Sjöberg och Dumpens ansvarige utgivare Sara Nilsson väntat.
Claras livspartner har konfronterats, filmats, och publicerats med synligt ansikte på deras sajt.
– Jag kontaktades av Dumpen ett bra tag efter att de fångat honom. De hade varken anmält till polis eller soc under den tiden och publicerade videon innan de hörde av sig till mig. Tänk på alla andra barn han hade kunnat utsätta, om han nu varit farlig på riktigt. Under alla de dagarna. De tror de gör värsta bra jobbet men sedan gör de inget efter utan bara släpper honom lös som ingenting hänt. Här varsågod, utnyttja några barn, säger Clara bittert.
Jag har sett och läst alla chattar.
Tårarna syns inte med de hörs i röst och strupe. Clara serverar kaffe i stora vita Ikea-muggar – smala nedtill, breda där uppe – medan hon beskriver hur hon blev helt matt när pedofiljägarna ringde. Hon var varit sjukskriven sedan dess och det är högts oklart om hon någonsin kan gå tillbaka till sitt stressfyllda arbetaryrke.
– Världens ångest sköljde över mig, en konstig känsla. Som att en närstående hade dött. Det var så… en otrohet hade varit hanterbart. Det var den ångesten gånger tusen. Det är som att han varit otrogen och sedan dött. Som om polisen skulle ringa och berätta att han omkommit i en bilolycka. Man kan inte förbereda sig på det. Och hur fan ska jag förklara för barnen?
Vad sa du till Arvid?
– Jag försökte vara lugn. Undrade hur han kan göra så här mot oss. Hur tänkte du? Hur kan det vara möjligt? Du skadar barnen. Under all den tid som gått sedan du åkte dit, hur kan du inte ha sagt något? Han hade sett att jag fått sms från dem, sett att jag varit inne på Dumpens sajt. Ändå inte ett ljud. Arvid har alltid varit tyst, haft svårt att snacka. Men detta…? Jag backade in i en svindyr bil en gång, en Lexus. Första jag gjorde var att ringa honom i panik och fråga vad fan gör jag? Jag kan inte ljuga om något. För mig är det oförståeligt att man kan gå tyst så långt efter något så här stort.
Har han inte sagt något alls?
– ”Det var dumt gjort.” Man ba‚ ja?! Det är allt. Han säger inget. Hans mamma påstår att han ”faktiskt drog sig ur” men sedan kontaktade Dumpens fiskare honom igen. Om han nu dragit sig ur, varför låter han sig dras in igen då?
Har du sett konfrontationsfilmen?
– Ja, jag har sett och läst alla chattar.
Hur känns det?
– Jobbigt. Och jobbigt just för att han är väldigt tystlåten som person. För sättet Arvid chattar på är som en 15-årig killes. En normal vuxen pratar inte så utan han sänker sin nivå. Han pratar som när vi var 16 och träffade varandra första gången. Inte vuxen någonstans. De förkortningarna han använder är också utdaterade. Så chattar inte dagens tonåringar.
Han anpassade sig till ett yngre språk?
– Det kändes som att han blev ett barn igen.
Kastade ut honom direkt
Clara har brutit med Arvid. Kastade ut honom på direkten. Fick honom att skriva över vårdnaden på henne. Något han nu bestrider då han hävdar att han skrev på i affekt, och att Clara är olämplig att ha ensam vårdnad då hon har adhd och lider av ångest och stress. Domstolsdatum är inte satt ännu.
– Jag vill aldrig mer ha med honom att göra. Jag vill inte att han ska ha barnen men de får ringa när de vill. Men ska han vara med dem… jag kan inte lita på att någon annan än jag ska övervaka det.
Jag är mycket mera dämpad nu. Inte lika social och är sällan bland folk. Jag är rädd att någon ska komma fram och prata om det inför barnen.
Arvid får köra Facetime med sina barn och de har träffats allihopa ett par gånger sedan splittringen. De har firat Arvids födelsedag hemma hos hans mamma, där han numera bor, och käkat familjemiddagar i bilen utanför McDonalds. De går inte in av rädsla för att någon ska känna igen honom.
– Flera gånger har man i våra lokala Facebook-grupper varnat för en pedofil i området med vår gata utskriven. Det har stått var på Dumpen man kan hitta just hans uthängning. Det värsta är att jag inte vet vilka som vet. Och att det är så öppet. Tonåringar, liksom, vi har grannar som är 13 år. Alla går på samma skola. Snart kommer dagen då någon säger att de sett deras pappa – ”är det här sant”? Så jag har tvingats meddela lärarna om vad som hänt.
Skäms du eller är du rädd?
– Inte skam, utan dum, känner jag mig. Som inte fattat. Att det var någonting på gång. Enligt Dumpen hade de kontakt med Arvid under lång tid. Jag känner mig korkad som litade på honom när hans telefon plingade mycket, men jag trodde att det var jobbet. Jag tycker det är bra att Dumpen får tag i dem. Men det är som att de inte bara är inne på sajter där sådana här människor hänger, utan att de aktivt dra fram skiten ur folk.
Du menar att de effektivt lockar fram de här sidorna när de chattar med män?
– Ja.
Bild:
Zanna Nordqvist
”Det skadar anhöriga”
Claras beskriver sig själv som glad och väldigt utåt innan Dumpen-domedagen anlände. En mamma som gillade att vara ute och göra saker med sina barn. Nu har hon gått in i depression. Håller sig inne för att hon inte vet vem som vet. I sitt bagage har hon adhd, ptsd från trauman i barndomen, och generella ångestsyndrom.
– Jag är mycket mera dämpad nu. Inte lika social och är sällan bland folk. Jag är rädd att någon ska komma fram och prata om det inför barnen. Jag är väldigt mycket mer vaksam, misstänksam mot människor.
Rösten brister när hon säger att hon är tacksam, ändå, att det blev så här: ”Jag är glad att de hörde av sig till mig så jag kunde göra mig av med honom.”
– Men jag är sjukt besviken att de gjorde det öppet. När hon, vad hon nu heter, pratade med mig så snackades det om samtalsstöd, advokater. ”Vi har det här och det här, det blir en dans på rosor.” Allt var lögn. Dumpen bryr sig inte ett skit om mig. De har slutat bry sig. Sedan länge. De skriver inte till mig längre. De säger att de gör värsta hästjobbet, ordnar allt. De fattar inte vad jag och barnen går igenom, säger Clara, och upprepar gång på gång: ”De har inte gjort ett skit”.
Hon tycker att de ”kan göra jobbet, få fast de här männen”. Men ska uthängningen på internet vara för evigt verkligen?
– Det är bra att de kontaktar familjen. För att skydda barnen. Men att de sedan hänger ut dem på en hemsida. De har Facebook, Twitter, Instagram, de har en podd. Alla pratar om dem. Det är bättre att de tar fast dem och polisanmäler, faktiskt gör det, och gör orosanmälan till Socialtjänsten. Än att, ”nu ska vi hänga ut dem”, för det skadar anhöriga.
Spelar det någon roll för dig att den minderåriga Arvid sexchattade med och åkte för att träffa, inte finns?
– Det som är allvarligt för mig är att det hänt. Han kommer aldrig att få vara med våra barn själv igen. Han kan ha träffat äkta barn innan, som ingen vet om. Det enda som skaver med att det är fejkat är att Dumpen säger ”vi räddar alla barn”. Men de barn som faktiskt finns, mina, de som riskerar att mobbas i skolan, dem skiter Dumpen totalt i.
Har du någonsin träffat Patrik Sjöberg eller Sara Nilsson?
– Nej. Och jag vill aldrig någonsin träffa dem.
Dagens ETC har sökt Arvid, som egentligen heter något annat. Även Claras namn är fingerat.
Bild:
Dyugu Getiren
Sara Nilsson: Det är ert fel att vi aldrig avpublicerar
Dumpens ansvarige utgivare Sara Nilsson svarar på kritiken.
Ni anklagas för att driva på de som vill avbryta kontakt. För att locka fram de här sidorna hos män. Hur bemöter du den kritiken?
– Jag förstår inte ens frågan.
Att män som ni sexchattar med avbryter, men att de sedan söks upp av era fiskare som initierar fortsatt kontakt.
– Ja, det är klart att de gör.
Om män inte vill sexchatta med ett barn, krokar ni på dem igen?
– Enda gångerna de avbryter är om de misstänker att det inte är ett riktigt barn.
Så de vill aldrig avbryta för att de inte vill ha sex med ett barn?
– De slutar inte sexchatta utan de slutar sexchatta med vårt fejkbarn.
De avbryter för att de anar att det är en vuxen bakom kontot?
– Ja. Alla är så misstänksamma nu att de är väldigt försiktiga. Det innebär inte att de inte kontaktar riktiga barn. När det är ett riktigt barn bakom kontot är de inte försiktiga, längre.
En kvinna säger att ni varken gjort polis- eller orosanmälan innan ni kontaktade henne. Och att ni väntade lång tid efter att ni fått kontakt innan ni gjorde dessa. Ni publicerade även videon innan ni fått tag på henne. Om männen är farliga, gör inte det att barn utsätts för fara genom ert agerande på det här sättet?
– Det är olika från fall till fall. Om vi inte har identitet på mannen kan vi inte anmäla. Det kan dröja tre veckor innan vi publicerar för att vi letar identitet. Då kan det bli så att vi gör det och frågar ”vem är detta?”. Först när vi får svar kan vi kontakta anhöriga. Hur ska vi kunna göra det om vi inte vet vem det är?
Som du ser det, finns det andra diagnoser som gör att man hamnar på Dumpen, än pedofili?
– Det är klart att det gör. De kan lika gärna vara hypersexuella eller, ja, vad som helst. Jag skiter totalt i diagnoser. Det enda jag bryr mig om är barnen. Därför kallar vi dem gäddor och inte pedofiler. Inte bara pedofiler är farliga utan alla typer är det.
Vad är värdet av att låta uthängningarna ligga kvar för evigt?
– Det är på grund av Moa som ni skrev om. Efter henne kommer vi aldrig mer att avpublicera. Innan det gjorde jag det frekvent om jag fick läkarpapper som intygade att den uthängda tog saken på allvar och sökte vård. Men Moa hotade med att anmäla oss för olaga tvång då vi tvingar folk att söka hjälp, då blev vi tvungna efter prat med jurister att göra policybeslut att aldrig avpublicera.
Även om det skulle vara så, vad har jurister med det att göra?
– Vi kan inte riskera att bli anmälda för olaga tvång för att vi skulle tvinga människor att söka vård. Moa skulle göra det då jag sagt att vi kunde plocka bort hennes mans uthängning om han skickade in läkarintyg på att han är ofarlig.
Men oavsett om det är så eller ej, det här har väl ingenting med publiceringar att göra?
– Nej vi kan inte avpublicera. Då tvingar vi människor, där kan vi inte hamna. Då får de vara kvar istället. Det är beklagligt men så är det. Vi måste tänka på oss själva också och inte gå i fallgropar och riskera att dömas.
Ni fick nyligen en donation på 58 000 kronor tack vare en persons insamling. Tänker ni redovisa hur pengarna används?
– Det är klart.
Var?
– Det redovisas givetvis i föreningen. Vi brukar gå ut med sådant med jämna mellanrum. Det här hamnar i föreningens bokföring.
Som medlemmarna har tillgång till?
– Om de begär ut den, det är klart.
Det är inte allmänna handlingar då ni är en ideell förening. Hur blir man medlem i Dumpen?
– Ja du. Just nu är det väldigt löst. Det är de 80 000 som är medlemmar i vår Facebookgrupp som är med i föreningen. Det står i våra stadgar. Men vi ska ändra det. Hur, det vet vi inte än. Det kommer.
Om jag går med i er FB-grupp, kan jag begära ut ekonomin?
– Ja. Men det kan du ändå.
Nej, ideella föreningars ekonomi är inte offentliga.
– Nej, det är inte offentligt men du kan ändå begära ut handlingar. Vi är skyldiga att på efterfrågan tillgodose handlingar. Men vi har inte gjort något bokslut ännu. När vi haft årsmöte i mars 2023 tror jag, jag kan inte de här reglerna överhuvudtaget egentligen utan det är vår kassör som hanterar allt sånt här, alla får komma på årsmötet, då kan man även begära ut bokslutet.
