Natoprocessen har skapat en aldrig förr skådad situation där Sverige måste göra sig till lags hos en auktoritär stat, för att kunna bli medlem i en militärallians som åtminstone på pappret går ut på att värna frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper. Erdogan godkänner inte Sverige som ny Natomedlem innan Sverige uppfyller olika krav och repatrierar ett antal turkiska medborgare Erdogan betraktar som ”terrorister”. I slutändan kan detta paradoxalt nog försvaga den svenska rättsstaten.

– Turkiet är inte en demokrati, det är en demokratur. Där pågår politisk förföljelse mot oliktänkande, mot religiösa och etniska minoriteter. Tiotusentals människor sitter i fängelse på grund av sina politiska aktiviteter. Och det flyr fortfarande människor hit från Turkiet, som söker asyl, säger riksdagsledamoten Kadir Kasirga (S). 

 ”Har inte svikit kurderna”

Dagens ETC träffar honom i riksdagens kafé en fredagseftermiddag, som är ovanligt livlig för att vara sista dagen innan helgen. Kadir Kasirga är kurd och född i Turkiet. För honom är det en självklarhet att kritisera förtrycket i det gamla hemlandet, men det gångna året har varit komplicerat också för den föregående socialdemokratiska regeringen. 

I slutet av juni undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal i Madrid som är menat att leda till att Erdogan godkänner de två nordiska länderna i Nato. Meningarna har gått isär kring vad som är löften eller bara vaga intentioner i avtalet, men sedan dess har det hörts både kritik och beskyllningar om att S svikit kurderna. Det lät likadant efter att statsminister Magdalena Andersson i en intervju i somras påstod att Turkiet visst är en demokrati. 

– Jag tycker inte att Socialdemokraterna har svikit kurderna. Kommer man med ett sådant påstående så gör man både oss och kurderna en björntjänst. Självklart välkomnar vi alltid kritik, men när man kritiserar sin vän ska man också vara konstruktiv. Socialdemokraterna är en vän av kurdernas kamp, säger Kadir Kasirga. 

Utvisade asylsökande

S är alltjämt systerparti med det prokurdiska oppositionspartiet HDP i Turkiet. Historiska band finns sedan länge till kurdiska organisationer i Irak och Iran. Och bara häromveckan var Morgan Johansson ute och fördömde Turkiets bombningar mot kurderna i Syrien, betonar Kadir Kasirga.

Han har förståelse för att en hel del kurder känt sig upprörda över Turkietavtalet, och resten av intervjun skulle kunna handla om bara detta känsliga kapitel. Men själv tycker han det är viktigare att fokusera på hur den nya högerregeringen nu förvärrar situationen genom att gå längre än vad avtalet stipulerar. 

– Vi hade verkligen hoppats att de åtminstone hade hållit sig till det ställningstagande som S-regeringen hade. Men sedan kom den högerkonservativa regeringen med sitt avståndstagande från PYD och YPG. 

Någon sådan formulering, om att Sverige fjärmar sig från de västallierade kurdiska organisationerna i Syrien, finns inte i Madridavtalet. Och det har inte stannat där. 

Blir dessa människor offer för den här processen för att tillfredsställa Erdogans krav?

Några dagar innan vi träffas har Högsta domstolen ännu en gång sagt nej till att utlämna två dissidenter som står på Turkiets lista över personer man vill ha från Sverige. Hotbilderna är för stora i Turkiet. Däremot gick det bra för Migrationsverket att utvisa två asylsökande kurder som Säpo kopplat samman med PKK, till Turkiet den 1 december. 

”Det väcker frågor”

Kort efter det publicerade Dagens Nyheter en artikel om ett hemligt dokument som Regeringskansliet sammanställde i slutet av november inför ett möte med Turkiet, för att visa hur landet fått igenom olika krav. Det nämner att över ett dussin personer med påstådda kopplingar till kurdiska PKK hindrats komma in i Sverige, och att ett antal även tvingats ge sig av. Kadir Kadirga menar att det finns flera skäl att bli orolig av dessa saker. 

– Det väcker frågor, att man inför förhandlingarna med Turkiet för statistik om hur många kurder man har utvisat. Ska man kompensera Turkiets krav på utlämningar genom utvisningar istället? Blir dessa människor offer för den här processen för att tillfredsställa Erdogans krav? Eftersom vi inte kan lämna ut kända dissidenter. 

Han har följt Dagens ETC:s granskning av hur de två ovan nämnda och dussintals andra kurder har stämplats som säkerhetshot av Säpo, och därefter hamnar i Migrationsverkets utvisningsprocess. Inga har fått veta vad de anklagas för. Under året har dessa utvisningsärenden flätats samman med Natoprocessen.

– Problemet är att vi inte har insyn i vad de här personerna är misstänkta för. Det handlar om människor som har kommit till Sverige med giltiga handlingar, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, som har etablerat en framtid, familj, skaffat barn, jobbat och betalat skatt. 

Inte längre enskilda ärenden

Å ena sidan måste Säkerhetspolisen kunna bedriva ett hemligt arbete, där man inte röjer källor och information i sitt arbete för att skydda landet, resonerar Kadir Kasirga. Å andra sidan gör det Sverige ganska unikt att det i övrigt finns så mycket insyn i våra myndigheter. Och i ett demokratiskt samhälle måste man kunna ifrågasätta en myndighet.

– Jag tycker inte längre det här är enskilda ärenden, eftersom det börjar handla om en grupp. Det handlar särskilt om kurder. Det är ingenting man ska sticka huvudet i sanden med.

Att det inte finns tillräcklig insyn i Säpo när det gäller de här ärendena, det betraktar Kadir Kasirga som ett ”demokratiskt dilemma”. När antalet fall börjar växa och när hela familjer drabbas behöver man få veta vad som ligger bakom. Är alla verkligen hot mot det svenska riket? Varför har alla plötsligt identifierats samtidigt? 

– Organisationer som Säpo verkar med en viss autonom frihet. Men det ska inte vara förhandlingsbart att våra myndigheter ska jobba utifrån de demokratiska principerna om rättssäkerhet och rättsstaten. Det gäller för Säpo också. 

Problemet är nu som tidigare är det är svårt att diskutera de här saken med ansvariga politiker. Om han själv som riksdagsledamot skulle ställa en fråga till ansvarigt statsråd, så kommer svaret bli att Sverige har oberoende myndigheter och att man förlitar sig på Säpos arbete.

– Man får ett sådant standardsvar bara. Oavsett vad statsrådet har för partibeteckning.