Ardalan Shekarabi är medveten om problemen, men har ändå förtroende för polisen.

– Jag har förtroende för svensk polis som är bland de bäst utbildade i världen. Vi har en otroligt kompetent och engagerad poliskår som dock i många år varit underbemannad. Men vi har haft svårigheter med att stärka den lokala närvaron som är så central. Vi är inte tillräckligt bra där.

– Nu måste regeringen se till att öka effektiviteten hos polisen, för det är regeringens ansvar.

Få poliser jobbar lokalt

Den lokala närvaron är ett särskilt problem för den svenska polisen. Efter förstatligandet av polisen 1965 har polisen stärkts centralt vid en rad tillfällen, senast vid den senaste omorganisationen 2015 som innebar en stark centralisering. Lokalt är resurserna inte starka, idag arbetar bara cirka 800 poliser samt 200 med mest administration lokalt – detta av Sveriges 21 000 poliser och totalt cirka 35 000 anställda inom polisväsendet.

– Det är viktigt att stärka lokalt och det måste regeringen se till nu med de ökade resurserna. Polisen ska inte bara växa nationellt och regionalt – utan också lokalt. Polisen måste också få rätt förutsättningar för att bygga upp relationer till invånarna.

– Vi kan slå fast att polisens lokala närvaro måste öka, regeringen måste se till att resurs­erna kommer till den lokala verksamheten. Från där jag växte upp vet jag hur viktigt det är med lokala poliser som har ett nära förhållande till ungdomar, familjer och lokala närings­idkare. Sådant är avgörande för verksamheten – utan den lokala närvaron, kännedomen och tilliten kommer vi inte att kunna vara framgångsrika och effektiva.

”Ett verkligt problem”

Idag finns det många hinder för ett positivt samarbete mellan polis och medborgare, det är till exempel ofta mellan fem och åtta timmars väntan i telefonkö om man försöker ringa polisen och en rad polisstationer har lagt ned sina receptioner så det är svårt att få kontakt med polisen. Samtidigt talar polisen om tystnadskultur och svårigheterna att hitta vittnen vid till exempel gänguppgörelser. Hur ska man få kontakten mellan polis och medborgare att fungera?

– Detta är naturligtvis ett verkligt problem. Jag kan se erfarenheterna från det område jag jobbade med som statsråd – pensionsfrågorna. Vi hade motsvarande problem på Pensionsmyndigheten: långa väntetider för pensionärer som behövde komma i kontakt med myndig­heten i frågor om till exempel bostadstillägget. Men de fick vänta länge och sedan var dessutom handläggningstiden väldigt lång.

– Då fick vi från regeringens sida gå in och sätta väldigt detaljerade mål för verksamheten, berättar Ardalan Shekarabi. Mål som minskade väntetiderna, ökade tillgängligheten och förkortade handläggningstiden. Det är viktigt att regeringen nu jobbar med samma verktyg gentemot polisen. Det måste finnas förväntningar om förbättringar i styrningen av polisen.

S-regeringens eget ansvar

Men varken styrning av resurser till lokal verksamhet eller förkortningar av väntetider hos polisen förekom under den förra S-dominerade regeringen, något som Ardalan Shekarabi förklarar och försvarar med att det fanns då andra omedelbara uppgifter.

– Det akuta för oss var att bygga ut polisen som var extremt underbemannad. Men det är riktigt att det inte finns någon motsättning mellan att öka resurserna och bemanningen och att styra var de ska sättas in. Och detta är det naturliga nästa steget.

– Vi hade diskussioner om polisens effektivitet, det fördes sådana samtal mellan polisen och departementet, men vi gjorde bedömningen att initialt var det viktigaste att öka polisens kapacitet. Även om det inte fanns någon motsättning mellan styrningen och ökningen av resurser hade det varit svårt att uppnå mål­en med en så underbemannad polis.

Som bakgrund kan nämnas att polisen ­anslag sedan 2015 ökat med cirka 50 procent utan att specifika krav på inriktningen av ­verksamheten ställts i samband med detta. Hittills har inga synliga steg för en hårdare styrning av polisen kunnat ses.

”Det är statens uppgift”

En rad kommuner vill införa en kommunal polis eftersom man tycker att det behövs fler poliser lokalt, i de flesta EU-länder finns det kommunal polis. 

Ardalan Shekarabi:

– Det lyfts då och då av kommunalråd runt om i landet att man skulle vilja ha en kommunal polis. I grunden tror jag att det är effektivare med en statlig polis, men kraven under­stryker behovet av bättre lokal polisiär närvaro. Det är därför den här frågan kommer upp.

Istället har en rad kommuner anställt eller upphandlat ordningsvakter, i Stockholm är kommunen en av de absolut största användarna av ordningsvakter. Ett av problemen med detta är att en del av samhällets uppgifter läggs ut på privata vaktbolag med ordningsvakter som idag bara har två veckors utbildning.

– Det är den vägen många kommuner gått i väntan på att polisen ska komma upp i nivåer som är tillräckliga. Men man ska komma ihåg att det här är ett statligt ansvar, det är inte kommunens uppgift. Det främsta skälet mot en kommunal polis är att det är statens uppgift. Kommunerna har redan mycket stora ansvarsområden, staten måste stå för sin del. För att uppnå detta måste vi ha fler poliser och göra yrket mer attraktivt. En del förändringar måste ske. Jag vill dock säga att jag inte är ­principiell motståndare till en kommunal polis.

Uppmaningen till Strömmer

En stor del av polisens problem med lokal närvaro förklaras med det stora centraliseringsbeslutet 2015, men det är en diskussion Ardalan Shekarabi inte vill gå in i:

– Jag har medvetet valt att inte gå in i debatten för jag tycker att den är så destruktiv. Nu har det skett, vi har den modell vi har. Det fanns starka argument för centraliseringen men det uppstod en del problem i samband med reformen. Det viktiga är att se till så att det funkar nu.

Polismyndigheten har idag nära 35 000 anställda och av dem är cirka 21 000 poliser. Enligt de senaste uppgifterna – som är hemligstämplade, men efter domstolsprövning fick Polistidningen 2021 ut dem – är 7 700 poliser är sysselsatta i yttre tjänst. Hur stor del av dem som arbetar vid en viss tidpunkt är fortfarande hemligt, men man måste från de 7 700 räkna bort de som är utlånade till annan verksamhet, på utbildning, tjänstlediga eller sjukskrivna. Dessutom arbetar inte en polis sju dagar i veckan utan ofta i treskift. Två tredjedelar av antalet poliser arbetar alltså inte utanför polishusen och de 14 000 civilanställda har inte sådana arbetsuppgifter.

Både Statskontoret och Riksrevisionen har upprepade gånger kritiserat polisen utan att något hänt:

– Jag har sagt till min kollega, justitieminister Gunnar Strömmer (M), att han bör lägga mycket fokus på polisstyrningen och använda den forskning som finns. Tidöavtalet handlar nästan uteslutande om repression och hårdare tag och den missar helt polisfrågorna. Det spelar ju ingen roll hur hårda straff vi har om människor inte lagförs och döms.

– Den stora frågan är egentligen hur vi efter resursökningarna ökar effektiviteten i polisens arbete. Vi kan inte vara nöjda med att majoriteten av de som deltar i dödsskjutningar inte döms eller lagförs.

Trots detta känner Ardalan Shekarabi förtroende för landets poliskår, men om han känner förtroende för polisens ledning vill han inte kommentera:

– Jag har fått frågan om jag har förtroende för polisens ledning flera gånger, men det är en fråga för regeringen och inte för mig. Det är regeringen som ska ha förtroende för sina myndighetschefer, det är inte min uppgift.

Negativ till visitationszoner

Sverigedemokraterna har genom sin rättspolitiska talesperson och tillika ordförande i justitieutskottet, Richard Jomshof, slagit fast att de inte har förtroende för polisledningen och menar att den borde avsättas.

– Det verkar finnas en större bild inom Sverigedemokraterna, säger Ardalan Shekarabi. Man vill attackera svensk statsförvaltning, Björn Söder talar om att det ska rensas ut i myndighetssverige. Man attackerar myndighetschefer och ifrågasätter svensk statsförvaltningsoberoende. Vi måste stå för svensk grundlag där myndighetscheferna är självständiga och man kan inte hota dem eller tjänstemän med att de ska få sparken för att de har fel åsikter. Här måste justitieministern vara tydlig.

Ardalan Shakarabi är mycket kritisk mot Tidöavtalet, det samarbetsavtal som Sverige­demokraterna, Moderaterna, Kristdemokrat­erna och Liberalerna slöt inför regeringsbildningen.

– Det finns saker i Tidöavtalet som är mycket allvarliga. Dels är det den här tron att om du sätter barn i fängelse så löser du kriminaliteten, det vänder jag mig starkt mot. Det finns inget som tyder på att det skulle stoppa nyrekryteringen – snarare tvärtom. Dels de här tankarna om visitationszoner och anonyma vittnen.

– Vi behöver bygga starka relationer mellan polisen och inte minst de som bor i utsatta områden där visitationszonerna skulle verka. Likabehandlingen är en mycket viktig utgångspunkt i allt polisiärt arbete. Anonyma vittnen är en annan mycket tveksam åtgärd, vi måste fokusera på rätt saker istället – till exempel hur vi ska kunna skydda de som faktiskt kommer fram och vittnar.

Ardalan Shekarabi menar att Tidöavtalet i stort är repressivt och inte tar upp det avgörande brottsförebyggande arbetet.

– Det gäller att skapa ett mer jämlikt samhälle, en skola som är mer jämlik och att förutsättningarna för fritiden blir mer jämlika.

– Det är stora strukturella frågor som kräver stora reformer. Vi behöver bygga bort boendesegregationen och få bort trångboddheten. Det här handlar egentligen om hela välfärdsstaten, vi måste bygga ett mer jämlikt samhälle.

Konkreta åtgärder behövs idag

Men det är också en rad konkreta åtgärder som behöver göras idag:

– Det handlar till exempel om samverkan mellan socialtjänsten och polisen och mellan socialtjänsten och skolan. Det finns många goda exempel just nu, jag har besökt en rad kommuner som arbetar framgångsrikt med samverkansfrågorna och det ger resultat. Men man kan inte hoppa över de stora generella åtgärderna vilket regeringen gör.

– Det har ett pris om man drar ner på pengarna till kommunerna som nu bara fick hälften av vad de behövde. Det blev ett dråpslag som betydde att kommunerna drog ned på insatser som inte är lagbundna, som satsningar på att ungdomar ska få ett sommarjobb. Det där är avgörande frågor för att hålla ungdomar och barn borta från kriminalitet.

”Mycket lyckligt lottad”

Ardalan Shekarabi menar att även om det finns stora samhälleliga frågor så rättfärdigar inte det att polisen har en låg effektivitet, den måste bli bättre.

– Vi kan inte skylla många dödsskjutningar på det här, polisen måste få ner antalet skjutningar, men vi måste också attackera brottslighetens orsaker mer långsiktigt. Varför lockas barn och ungdomar in i kriminalitet? Här har regeringen inget fokus, de har en lång lista på hårdare tag, barn i fängelse och längre straff – men inget som på riktigt bekämpar brottsligheten orsaker. Det är sorgligt.

Personligen har Ardalan Shekarabi genom att ha kommit in i Sverige som nyanländ fått ett underifrånperspektiv. Han är född i ­Manchester, vilket bland annat gjorde att han blev United-fan i fotboll, flyttade sedan till Iran där han tillbringade sina första tio år, innan han kom till Sverige:

– Men jag är mycket lyckligt lottad, jag kom till Sverige under en period då skolan verkligen var en enhetsskola, där möttes människor från olika samhällsklasser och med olika härkomst i samma klassrum. Många av de där institutionerna har slagits sönder under de senaste årtiondena och detta är ett av de största problemen i svensk politik.

– Vi måste samla oss och stärka gemenskapen i vårt samhälle. Vi träffas inte längre i skolan, vi gör inte värnplikten, vi träffas inte längre över klass- och andra gränser. Det är allvarligt särskilt i ett läge där mångfalden i samhället ökat. Vi har monterat ner en rad institutioner och nu behöver vi dem mer än någonsin. Vi har dessutom en regering som saknar socialpolitik och bostadspolitik. Det är marknaden som bestämmer vilket är katastrof med tanke på den situation vi har idag.