– Det är sista spiken i kistan. Man kan inte existera i det här samhället utan uppkoppling och telefonnummer, säger Anna som lever gömd och egentligen heter någonting annat.
De flesta tjänster kräver idag att man registrerar sina personuppgifter någonstans, även om uppgifterna inte lämnas ut om man lever med skyddad identitet.
– Kontantkorten var den sista utposten. Om det nu inte heller går så är ingen av de tjänster som är nödvändiga att ha för att existera i ett samhälle möjliga att ha utan att registrera sina uppgifter. Då finns det inte en enda sak som man som gömd kan få ha kontroll över själv. Nu står allting i andras händer, säger hon.
Det var den förra regeringen som beslutade om de nya reglerna. Syftet är att bekämpa brott och förändringen välkomnas av polisen. Lotta Mauritzson, brottsförebyggande samordnare på nationellt bedrägericentrum säger att det är en viktig pusselbit i väldigt många utredningar.
– Anonyma kontantkort används frekvent av kriminella. Framför allt de som är livsstilskriminella använder oregistrerade kontantkort för att de vet att man inte kommer att kunna spåra vem det är som har ringt eller skickat ett sms, säger hon.
Flera europeiska länder har redan förbjudit anonyma kontantkort, och det har enligt Lotta Mauritzson lett till att kriminella i andra länder använt sig av svenska kontantkort.
– Det handlar både om bedrägerier men också om andra brott. Man använder dem vid narkotikabrott, säger hon.
Ett exempel är narkotikaförsäljare som använder billiga telefoner med anonyma kontantkort där de har kontakt med dem som köper. Om det behövs kan de slänga säljtelefonen, becknarluren, och polisen har svårt att bevisa vems telefonen är.
Lotta Mauritzson säger att en av de tidiga åtgärderna i en utredning är att följa de digitala spår som finns. Det kan till exempel vara ett telefonnummer som ringts.
– Om vi inte har någon möjlighet att få en abonnentuppgift på numret så är det spåret helt borta. Då kommer vi inte så mycket längre. Man kan spåra själva enheten, men det är i så fall en utökad undersökning. Här pratar vi om att snabbt kunna hitta i vilken riktning vi ska börja leta, säger hon.
Tre av fyra röjs
Samtidigt har kvinnojourer på flera håll i landet uttryckt oro för att de nya reglerna kommer att göra det svårare för kvinnor som lever gömda. Jourerna brukar ge kvinnor som lämnat en våldsam relation rådet att skaffa en telefon med kontantkort för att inte riskera att bli spårade, en möjlighet som nu försvinner.
Även Maria Andersson, journalist och författare till boken Mellan väggarna där hon intervjuar 15 kvinnor som lever gömda, är orolig. Många av kvinnorna hon mött berättar om hur svårt det är att leva utan att lämna avtryck.
– Jag förstår varför man inför de här reglerna. Men det är alltid de svagaste som drabbas, de som lever gömda, säger hon.
Det är fortfarande oklart var kravet på registrering kommer att innebära för personer med skyddad identitet. Post- och telestyrelsen skriver på sin hemsida att man inte har alla svar eftersom reglerna är helt nya. Men enligt myndigheten ska kunder även i fortsättningen kunna begära att deras nummer inte är synligt på till exempel Eniro, även om uppgifter om personens adress och personnummer finns registrerade hos operatören.
Men Maria Andersson tvivlar på att det är tillräckligt för att uppgifterna verkligen ska hållas hemliga. Det är nämligen inte alls ovanligt att uppgifter som ska vara hemliga röjs av misstag, inte sällan av myndigheter som Försäkringskassan eller tingsrätten. En rapport från Jämställdhetsmyndigheten visade förra året att tre av fyra personer med skyddad identitet någon gång fått sin nya identitet röjd.
– Kvinnor mördas i dag för att samhället inte förmår skydda dem. I min värld är det ganska enkelt, de som har ett dokumenterat behov av skydd ska kunna gå under radarn. Så svårt är det inte för myndigheterna att ordna det, säger Maria Andersson.
Dagens ETC har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M), men utan resultat.
Hoppas på operatörerna
Lotta Mauritzson på polisen är medveten om problemet och hon säger att polisen tar det på allvar.
– Vi värnar naturligtvis om de kvinnorna också, precis som vi värnar om de brottsoffer som blir utsatta för de kriminella som använder de oregistrerade kontantkorten. Vi tänker att man borde hitta en lösning så snart som möjligt. Jag tror att teleoperatörerna kommer att kunna göra det tillsammans med kvinnojourerna. Det vore önskvärt att man tog tag i det, säger hon.
Anna bor just nu tillfälligt på ett skyddat boende och har behållit det nummer hon hade innan hon fick skyddade personuppgifter. Hittills har det fungerat, men hon säger att hon snart kommer att behöva byta, och hon är oroad över att alternativet att ha ett anonymt kontantkort inte längre finns. Hon lever med oron att bli hittad varje dag.
– Man är beredd på att vi alla hela tiden kan bli röjda, och då spelar det ingen roll vad man har gjort i åratal av sitt liv för att skydda sig. Man har kompromissat, sagt att det är okej att jag inte kan låna böcker på bibblan, bara jag inte dör. Det här är som att pissa på alla de åtgärderna jag vidtagit för att överleva. Nu tas det sista verktyget bort, säger hon.