– Kosovo är Serbien. Så är det. Kosovo är Serbien och Montenegro är Serbien… men det är komplicerat så att säga. 

Det säger försäljaren Vlada Nikolic som har ett souvenirstånd i en park i centrala Belgrad. Han lägger till:

– En sak ska du veta: Vi serber är speciella på så vis att vi aldrig krigar offensivt. Vi försvarar oss alltid, säger han.

 Bredvid ”Kosovo är Serbien”-magneterna hänger Belgradsouvenirer och t-shirts med Vladimir Putin, den folkmordsdömde Ratko Malik samt bokstaven Z – som blivit en symbol för stöd till Rysslands pågående anfallskrig. Serbien har historiska vänskapsband till Ryssland och krigen med Bosnien och Kosovo ses ur ett serbiskt perspektiv. Domarna i internationella krigsdomstolen i Haag ses allmänt som orättvisa och ensidiga.

Vlada Nikolic som själv stred i Kosovo säger att Putin och Z har seglat upp som storsäljare i år och pekar på en av Putin-tröj­orna.

 – Förstår du vad det står? Att allting går enligt plan.

”Ukraina är Ryssland”

Han verkar uppriktigt förvånad när Dagens ETC frågar om det är en bra sak. 

– Självklart är det bra och Ryssland kommer att vinna kriget. Krig är idioti. Nato låter ”Ukraina” ta striden och oskyldiga människor dö, men Ryssland försvarar sig och det går enligt plan, säger Vlada Nikolic.

Han gör citationstecken med fingrarna när han säger Ukraina och lägger till att ”Ukraina i själva verket är Ryssland”.

– Det är mot Nato och USA kriget förs. Självförsvar. Ryssland är våra vänner. Det är ett historiskt faktum, vi är bröder. Men det handlar också om när Nato bombade oss, du vet 99. Då stod Ryssland på vår sida, säger Vlada och rekommenderar att Dagens ETC besöker försvarsministeriet i Belgrad.

– Då förstår du hur kort tid som har gått. Jag var 27 år när bomberna föll och tusentals civila dog. Barn och vuxna. Jag försvarade Serbien och vill inte behöva kriga mer. Men jag är alltid beredd om det är nödvändigt, säger Vlada Nikolic.

Som ett öppet sår, mitt i stadskärnan: Det serbiska försvarsministeriet i Belgrad är täckt av en gigantisk militäraffisch som talar om att bara den som ger upp har förlorat. Byggnaden som affischen hänger på – och de nakna byggnaderna intill – är fortfarande delvis i ruiner av Natos bomber. Det ser som om det skedde någon månad sedan.

Den 35-årige kocken Obrad Dedic får syn på Dagens ETC som tar bilder av byggnaderna och säger att de ser ut exakt som dagarna efter att det hände.

– Jag var 14 år när bomberna föll och min lillasyster var bara sex år. Jag minns hur jag höll koll på henne och hennes reaktion. Jag koncentrerade mig på att hon inte skulle vara rädd: när larmet gick, när vi sprang ned i skyddsrummet och när det smällde. Det hjälpte mig

Bombade flyktingkonvoj

Alla vuxna Belgradbor Dagens ETC talar med har liknande berättelser om när Natobomberna föll. Bombarderade byggnader står orörda kvar mitt i staden och det finns diverse minnesplatser för dödade. Natos militära operation mot det som då var Jugoslavien inleddes under Kosovokriget 1999 med stöd från samtliga dåvarande Natoländer. Det skedde officiellt på ”humanitära grunder” för att förhindra etnisk rensning i Kosovo. 

Kosovokonflikten inleddes redan i början av 1990-talet. Provinsen Kosovo hade sedan 1974 varit en autonom region men Jugoslaviens dåvarande president, den serbiska nationalisten Slobodan Milosevic beslöt sig för att begränsa dess autonomi samt utöva ett systematiskt förtryck med förföljelse av kosovoalbaner. Grupper i Kosovo protesterade och provinsen utropade sig själv till slut självständigt – vilket då enbart grannlandet Albanien erkände. Gerillagrupper som Kosovos Befrielsearme, KLA, bildades och när dessa attackerade jugoslaviska myndigheter och andra mål svarade serbiska styrkor – inte bara genom att attackera gerillan utan även de som ansågs vara anhängare eller politiska opponenter. Mellan 1 500 och 2 000 personer mördades och långt över 300 000 kosovoalbaner fördrevs från sina hem 1998 och 1999. 

Även den i Kosovo serbiska minoriteten, romer och andra mördades av Kosovos befrielsearmé.

”Ryssland en vän mot Nato”

Även Nato dödade civila. Tusentals enligt serberna, enligt uppgifter från Human Rights Watch mellan 400 och 500. Ett av de mest uppmärksammade ”miss­tagen” som Nato också medger är den albanska flyktingkonvoj som misstogs för en serbisk militärkonvoj som bombarderades och kostade 87 människor livet.

– Bombningarna var inte humanitära, det var terrorism. Tusentals civila serber dog. Och vad hade min sexåriga lilla­syster gjort? frågar Obrad Dedic retoriskt.

Under de 78 dagar Natos bombangrepp pågick träffades flera mål vars militära ­betydelse är ifrågasatta: bland annat TV-bolaget RTS byggnad där 16 personer dog samt ”precisionsattacken” mot den kinesiska ambassaden i ­Belgrad. ­Ambassaden träffades av fem bomber, tre dog och 20 ­personer skadades. USA och Nato kallar även detta ett misstag och menar att CIA hade använt sig av gamla kartor, där byggnaden skulle ha varit en militär lagerbyggnad. 

Men flera källor inifrån Nato bekräftar för bland annat The Guardian att ­ambassaden attackerades avsiktligen efter att det upptäckt radiokommunikation mellan ambassaden och jugoslaviska styrkor. 

Hur som helst påverkar detta angrepp relationerna mellan USA och Kina än idag. 

Natobombingarna över Belgrad används även i Kremls propaganda för att försvara angreppet mot Ukraina. I början av februari i år – innan angreppet inleddes möttes Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. En tysk journalist ville veta om det skulle bli krig i i Europa igen, om Putin kunde avfärda den möjligheten. 

– Förbundskansler Scholz sa just att hans generation, som jag också tillhör, inte kan föreställa sig ett krig i Europa. Men vi har båda redan bevittnat krig i Europa, krig­et i Jugoslavien som provocerades fram av Nato. Det var en storskalig militär operation som inkluderade bombattacker mot den europeiska huvudstaden Belgrad. Det hände, gjorde det inte? Det är oerhört förolämpande att människor över hela Europa idag häpnar över att ”det är krig i Europa för första gången sedan andra världskriget”. Vad är det för historieförvanskning? Det föll bomber över oss för bara lite mer än tjugo år sedan. Då var Ryssland vår vän mot Nato. Ryssarna är för alltid vårt broderfolk, säger Obrad Dedic.

Konflikten trappas upp

Efter bombningarna gav FN:s säkerhetsråd Nato i uppdrag att upprätta och leda en fredsbevarande styrka i Kosovo, Kosova Force (KFOR). Från början ingick runt 50 000 soldater, varav Sverige bidrog med cirka 850. Styrkan finns kvar där än idag, med 4 000 soldater. Dessa arbetar nu aktivt för att upprätthålla fred i region­en efter att konflikten i Kosovo än en gång blossat upp.

2008 antog parlamentet i Kosovo en självständighetsförklaring, vilket Sverige och de flesta andra europeiska länder antog kort därefter. Medborgare i Kosovo har per automatik också medborgarskap i Serbien, eftersom Serbien fortfarande ser Kosovo som en del av Serbien. Ryssland och Kina stöder denna linje genom att inte heller erkänna Kosovos självständighet. Serbien godkände därför inte heller identitetshandlingar utfärdade av Kosovos myndigheter. 

I början av augusti trappades konflikten upp i norra Kosovo. Premiärminister Albin Kurti beslutade att kosovoserberna – den serbiska minoriteten i Kosovos norra provinser – inte längre skulle tillåtas ha serbiska nummerplåtar på bilarna. Inte heller identitetshandlingar utfärdade av serbiska myndigheter skulle anses giltiga. Samma regler som redan gällde omvänt för kosovoalbaner i Serbien. De nya reglerna skulle införas den 1 augusti men kosovoserber protesterade, satte upp vägspärrar samt sköt skarpt i sammandrabbningar med Kosovos polis – utan att någon träffades.

Det hela ansågs tillräckligt allvarligt för att de fredsbevarande Nato-styrkorna KFOR skulle aktivera sina idag 4 000 soldater och stationeras i gränsområdena. Nato-ledaren Jens Stoltenberg manade till sans och samtal men påpekade att Nato stod beredda att agera. Serbiens president Alexander Vucic krävde att Nato skulle försvara den serbiska minoriteten i ”Kosovoprovinsen”  – annars skulle Serbien göra det och ”Serbien kommer att vinna”.

Riktar fokus från Ryssland

Kosovos premiärminister Albin Kurti menade att vägspärrarna var ”orkestrerade från Belgrad och Ryssland”. Flera politiska analytiker har kommit till samma slutsats. Orhan Dragas, exempelvis, som har grundat den säkerhetspolitiska institutet i Belgrad.

–  Det är av intresse för Ryssland att det öppnas nya fronter som distraherar västvärldens – EU:s och Natos – uppmärksamhet och får dem att tänka på annat än Ukraina. Om västvärldens pengar och uppmärksamhet riktas någon annanstans kan Ryssland operera ostört i den skuggan vilket är deras enda chans att vinna kriget, säger ­Orhan Dragas till Dagens ETC.

Han menar också att det kommer att blossa upp fler kriser, oavsett eventuella framgångsrika förhandlingar från EU:s håll. 

Förra veckan, efter flera misslyckade förhandlingar i Bryssel mellan Kosovos premiärminister och Serbiens president, slöts ett avtal om att Kosovo skulle låta bli att införa de nya reglerna och Serbien även släppa på sina. 

EU:s utrikeschef skrev lättat på Twitter att man kommit fram till en ”europeisk lösning” och att kosovoserber, precis som alla andra medborgare kommer att kunna resa fritt mellan Kosovo och Serbien med hjälp av sina id-handlingar. 

Den geopolitiska analytikern Daniele Santoro menar att det inte nödvändigtvis är Ryssland som ligger bakom det spända säkerhetsläget. Men även han blandar in stormakters intressen.

– Det finns fortfarande stor risk att konflikten eskalerar, trots avtalet. EU är naiva om de tror något annat. Men jag tror alla är medvetna om det. Serbiens chanser att bli godkända som EU-land är väldigt små i nuläget. Men det är av EU:s intresse att Serbien fortsätter försöka.

Han pekar på en annan geopolitisk storspelare som ska ha intresse av att konflikten i Kosovo förvärras.

– Kina har progressivt positionerat sig själv som Belgrads främsta bundsförvant. Det gäller stärkta handelsförbindelser men även militärt. Kina är tacksamma att kunna operera i skuggan av Rysslands krig mot Ukraina och även att Ryssland misstänks ligga bakom spänningarna. Jag tror att Kina kommer att få en mer framträdande roll även i västs medvetande de kommande åren, säger Daniele Santoro.

”Världens bästa diplomat”

Obrad Dedic, som Dagens ETC träffade vid det Natobombade försvarsministeriet, visar sig tillhöra en aktivistgrupp som sedan 2019 installerat sig framför det serbiska parlamentet i Belgrad. De protesterar dagligen mot den nuvarande regimen som de anser vara för auktoritär. Serbien är ett EU-kandidatland som försöker sig på en balansakt mellan öst och väst genom att till exempel motsätta sig sanktioner mot Ryssland. Motdemonstranterna håller Ryssland högre än EU. Ett stort porträtt av den ryske utrikes­ministern Sergej Lavrov har hängts upp framför parlamentet, i protest mot regeringen:

 ”Världens bäste diplomat som sett till att Europa EXISTERAR” står det.

– Lavrov är den bäste diplomat­en som ser till att alla européer har rätt att existera. Han har sagt att alla serber har rätt att hävda sin nationella rätt och ser till att EU:s och Natos inflytande inte krossar oss, säger Obrad.

– Ryssland är Serbiens hopp om att få fortsätta existera. Nato har inte slutat att attackera oss, hävdar han men lägger till:

– Nato är inte vår fiende, inte i nuläget. Mot fienden krigar man och vi serber vill inte ha mer krig, inte en droppe blod till. Men om vi blir attackerade, försvarar vi oss.