Även om andelen hyresrätter ökar, minskar det faktiska antalet hyreslägenheter som byggs. Förklaringen är att bostadsbyggandet fortsätter att minska efter en kraftig topp 2017. Jämfört med första halvåret i fjol minskade antalet byggstarter med nio procent för flerbostadshus, enligt preliminära siffror från SCB. Småhusbyggandet minskar ännu mer, med 21 procent.

Det ser inte ut att vara en tillfällig nergång.

”Svårt att enas”

Enligt bostadsminister Per Bolund arbetar regeringen med frågan. En del av januariavtalet, som regeringen slöt med C och L, handlar om att investeringsstöden koncentreras och effektiviseras och riktas mot hyresrätter i hela landet.

I juni presenterade regeringen ett förslag, baserat på januari-överenskommelsen, som bland annat innebär en differentiering av investeringsstödet till bostadsbyggande, motiverat av att förutsättningarna varierar runt om i landet. Därför vill de se att stödet delas upp i en pott för storstadsregionerna och en pott för övriga landet. En annan förändring är vad som kallas för ”en effektivisering” av investeringsstöden där bostadsprojekt i storstadsregionerna med flest lägenheter per bostadsarea ska prioriteras. Tanken bakom förändringen är att det ska stimulera till fler hyresrätter.

– Tyvärr, när det gäller bostadspolitiken har det varit svårt att enas, inte minst om klimatambitionerna. Men i januariavtalet finns höga ambitioner, vi ska dessutom ta fram en miljömärkning av fastigheter. Vi ska kunna vara aktiva konsumenter när vi väljer hus, då behövs en tydlig energideklaration, säger Per Bolund.

Känner frustration

Per Bolund konstaterar att många aspekter måste tas i beaktning samtidigt när bostadsbyggandet planeras framåt; klimatet, de sociala och de ekonomiska aspekterna.

– Vi ska bygga tillräckligt mycket för en växande befolkning och vi ska bygga ekonomiskt hållbart. Vi måste ta med i beräkningen att människor kommer från olika bakgrunder med olika ekonomi. Vi måst bygga socialt hållbart så att vi som bor tycker att det är härligt och så att vi trivs och mår bra, känner trygghet. Och självklart måste vi bygga miljömässigt hållbart, säger han.

En alltför stor del av byggandet har fokuserat på bostadsrätter för ekonomiskt välbeställda, menar Per Bolund, och konstaterar att den marknaden blivit mättad – nu står vissa av de dyra, nybyggda bostadsrätterna tomma:

– Jag har känt en frustration när så mycket byggs för de som har stora plånböcker, när det varit mer fokus på marmor och guld än miljömässigt hållbart. Det byggs inte tillräckligt mycket, tillräckligt bra och tillräckligt billigt. Nu ställer vi krav på låga hyror och miljö. Vi lägger in en social komponent i investeringsstödet, lägenheter ska även riktas de de som har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Faktaresistens i branschen

Han är samtidigt kritisk till att byggbranschen förnyas oerhört långsamt vad gäller klimathänsyn.

– När vi tittar på branschen som helhet ser vi att det är ganska långt kvar. Klimataspekten av byggfasen har varit något av en blind fläck. Vi måste lägga in en högre växel för att kunna lämna över en hållbar framtid till kommande generationer. Vi ska bygga så att vi minskar klimatpåverkan när vi bygger, det är en ambition.

Hus byggda i betong och stål har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren, och är fortfarande det vanligaste materialet i större byggnader idag. Än så länge finns inga krav på byggföretag att bygga miljövänligt, men när kommunen säljer mark till byggföretag skulle de till exempel kunna ställa villkoret att man måste bygga trähus på marken – men även här går det långsamt.

– Det är bekymmersamt att byggbranschen varit så dålig på att ta till sig nya lösningar. Vi ska öka träbyggandet, kunskapen ska spridas till byggsektorn. Ibland talar man om faktaresistens, det har varit svårt att få branschen att inte göra som de alltid gjort. Från Miljöpartiet tycker vi bland annat att det dessutom ska vara en norm för nybygge med solceller.

Staten kan stå för lån

Det finns idag mindre aktörer med klimatambitioner som vill bygga hyresrätter med lägre hyror än de som de stora bolagen satsar på. Men ett problem är bankerna – de kräver en vinstmarginal för att låna ut till byggprojekt. Frågan är om staten påverka detta, till exempel genom att ge andra riktlinjer till det statliga bolåneinstitutet SBAB?

– Det kan vara en väg, Boverket tittar på den här frågan. Jag tror även att det kan vara en väg att staten går in och står för en del av lånen. Jag ser att finansmarknaden är kluven, det finns banker som inte ser nyttan i att satsa klimatsmart. Men det finns samtidigt risker med att satsa på det som förstör klimatet och jag menar jag att bankerna inte tillräckligt väger in den risken.

Per Bolund tror dock att en förändring är på väg.

– Vi ser att det finns en vilja att investera i gröna obligationer, det gör mig hoppfull, för det innebär att det kommer att finnas både intresse och kapital. Men visst har vi en del arbete kvar att göra. Det har varit ett sent uppvaknande i finansbranschen men vi kommer att fortsätta att sätta tryck. En positiv förändring som vi drivit på är ju till exempel att pensionerna ska investeras i enlighet med Parisavtalet.