Vad menar ETC Bygg när vi hävdar att våra hyreshus är klimatpositiva?

ETC Bygg får ofta frågor om vad vi menar med att de hyreshus som byggs av biobaserade material är klimatpositiva.

Låt oss därför återpublicera delar av den text Johan Jenny Ehrenberg skrev utifrån resultaten av den livscykelanalys (LCA) professor Mauritz Glaumann räknat ut från produktskedet när ETC Byggs första hyreshus byggdes i Västerås.

Trähus vinner enkelt mot betong

Klimatutsläpp räknar man i koldioxidekvivalenter, (CO2 ekv). Alla utsläpp av växthusgaser är ju inte koldioxid men man räknar om det till koldioxidekvivalenter för att få siffror man kan jämföra enkelt med varann.

För våra hus i Västerås är summan från de ingående byggprodukterna ett utsläpp på 118 kg CO2 ekv per kvadratmeter uppvärmd yta.

Det är en mycket fin siffra. Tittar man på ett hus i betong ligger det under byggfasen på 279 kg CO2 ekv per kvadratmeter. (Här jämför vi med IVLs Rapport C 558 från oktober 2020, som beräknar olika byggsystem).

Här vinner våra trähus alltså enkelt mot betong. Men det är inte här den riktigt stora skillnaden ligger. Utan i lagring av växthusgaser.

Vår lagring

Ett trähus lagrar den CO2 som trä fångat upp under åren då trädet vuxit. Betong och andra döda material, som gips, kan inte göra det.

Våra Västeråshus har extremt tjocka väggar med mycket trämaterial. Det gör att vi lagrar mycket mer CO2 även jämfört med andra norm­ala trähus. Och ännu mer jämfört med betonghus.

Vår lagring blir hela 560 kg CO2 per kvadratmeter uppvärmd yta. Att jämföra med 180 för ”vanliga trähus” med träbaserade byggelement med lättreglar. Men för ett platsgjutet betonghus blir jämförelsen enorm. Det har bara 47 kg inlagrad CO2 . Vårt trähus är alltså mer än tio gånger bättre än ett betonghus när det gäller inlagrad CO2.

Lägger man ihop vårt hus utsläpp med koldioxidlagringen får man ett totalt plus på 445 kg CO2 ekv per kvadratmeter uppvärmd yta, vilket är en riktigt bra siffra. Men hur mycket är det totalt om man räknar allt och inte bara per kvadratmeter? Ja, då blir det stort.

Kraftig minskning

Våra hus väger faktiskt hela 1 127 206 kg. Det har därmed totala utsläpp vid bygget på 154 714 kg CO2 ekv och en total inlagring av 740 879 kg CO2 ekv. Summan blir en besparing på 586 165 kg CO2 ekv. Eftersom vi byggt två likadana hus blir det 1 172 330 kg CO2 ekv för husen i Västerås. (Kalkylen blir ungefär densamma i Växjö per hus).

Det vi gjort med trähusen är alltså att vi kraftigt minskat utsläppen jämfört med andra nya bostadshus, samtidigt som vi lagrat stora mängder CO2 i stommen, en lagring som ska gälla i hundra år minst. Det betyder att vi vågar kalla våra trähus klimatpositiva eftersom de träd som tagits ner för att bygga husen inte bränns upp utan står kvar med sin lagring.

Av naturliga skäl vill inte betonghusbyggare räkna CO2-lagring vid en klimatkalkyl, man räknar helst bara utsläppen om ens det. Det gör att trähus stora fördel inte är med i diskussionen.

Visst är det viktigt att se vilka utsläpp ett bygge skapar men vi anser att det är lika viktigt att visa vad valet av material betyder i CO2-lagring.

Vår energilösning

Våra hus får sin värme från solen, sin el från solen och det här betyder en riktigt stor skillnad mot andra hus i området i Västerås. De flesta husen värms nämligen med fjärrvärme vilket ger stora utsläpp, framförallt när fjärrvärmen skapas genom sopeldning. I en normal huskalkyl ligger energiutsläppen därför på 188 kg CO2 ekv per kvadratmeter. I vårt fall är det istället en positiv siffra.

Solpaneler minskar utsläppen i det nordeuropeiska elnätet med ungefär 700 kg CO2 ekv per 1 000 kilowattimmar. Eftersom våra hus kommer producera ungefär 150 000 kWh per år betyder det minskade utsläpp med 105 ton CO2 ekv. Den plussiffra vi har på våra hus på 580 ton förbättras då till 685 ton.

Vi tror ärligt talat att inget annat nybyggt hus i Sverige kommer i närheten av detta.

Riktigt så räknas dock inte energi i byggvärlden. Den standard som gäller för energiberäkningar räknar tvärtom. Att bränna flis anses bättre än ren el. Det här är ett gammalt tänkande där man såg el som en förädlad energiform som inte skulle användas till uppvärmning. Hus som är eluppvärmda får då ett påslag på energikalkylerna och det kanske kan vara rätt om man värmer med el skapad i fjärrvärmen, men blir helt fel när huset gör sin egen el med solceller.

Annan klimatnytta

Det finns andra delar i boendet som också kan vara med i diskussionen. ETC hyreshus har till exempel elbilspool för de boende. Och elbilsladdning med solel. I en tid då antalet dieselbilar måste minska snabbt på vägarna är en delad elbil naturligtvis en riktig klimatpositiv sak. Detsamma gäller om de boende kan odla och om många lever så att de kan cykla till vardags.

Men det är något som vi utreder på sikt, bland annat med forskning från Mälardalens Högskola.

De siffror vi har ovan ser kanske väldigt exakta ut, men det är självklart siffror med stora variationer beroende på hur noga man kunnat vara i en kalkyl eller hur exakta uppgifter om utsläpp från olika material varit. Men det visar en tendens och för våra trähus är tendensen uppenbar. Det här är en väg framåt för den som vill bygga klimatklokt.

Hur ska man tänka?

Allt vi människor gör skapar utsläpp. Det gäller oberoende om vi bygger i trä eller betong eller om vi åker med el eller med diesel i tanken. Den stora skillnaden är hur mycket utsläpp det blir och om det vi gör kan minska utsläppen genom den nytta det gör. En elbil minskar utsläppen visavi en dieselbil, ett trähus skapar mindre utsläpp än betong. Men elbilen kan inte lagra CO2 och får inga plussiffror, vilket ett trähus får om man räknar inlagringen.

Men det är fel att utgå ifrån att det inte skapas utsläpp även av klimatvänliga åtgärder. För klimatet vore det bästa om vi inte hade någon bostadsbrist alls, så att byggandet kunde minimeras. Men nu är vi i den situationen att vi behöver många hundratusentals lägenheter och de bör i första hand vara hyresrätter med rimliga hyror. För alla. Då är det extra viktigt att byggbranschen tar sitt ansvar och levererar hus med låga utsläpp och mycket koldioxidinlagring.

Det är detta som förvandlar våra hus till en politisk fråga.

Det vi gjort med våra första hus är egentligen en enda stor utmaning i byggbranschen. Kan vi, så kan alla andra!