Snart kommer solen tillbaka till Sverige och med det kommer el produceras från allt fler tak runt i landet. Marknaden för egen el växer och branschen tror på en snabb förändring när lite större anläggningar blir allt vanligare.

Hittills har det varit fritidshus och villatak som varit de flitigaste användarna av solel. Nu kommer de stora ladugårdstaken och bostadsrättsföreningar.
Orsakerna är två.
Priserna på solcellsanläggningar har fortsatt gå ner. Idag ligger offerterna normalt på 15–20 kr per installerad W. (För fyra år sen låg det snarare runt 50 kr/W.) Det betyder att man med dagens elpris får en betaltid på under 10 år. Om anläggningen får solcellsbidrag på 35 procent blir ekvationen ännu bättre. Och om man ser den egna elen som ett sätt att säkra sitt elpris decennier framåt finns det få saker som är så säkra
som solceller.
Men för större producenter har reglerna runt egen el varit oklara när det gäller ersättning för den överskottsel som produceras framförallt sommartid.

I ett stort hus sjunker ofta elkonsumtionen under sommaren, samtidigt som solelen ger som mest. Många åker bort på semester, gemensamma utrymmen används mindre och elkonsumtionen minskar. Regeringen har därför lagt ett förslag om en skatterabatt som ska börja gälla 1 juni.
Alla som har solceller och konsumerar elen själv får då 60 öre i skatterabatt för varje exporterad kWh.
Rabatten gäller även småföretag och bostadsrättsföreningar.
Det här skapar en enklare ekvation för den som vill installera lite större. I praktiken införs kvittning mellan köp av el på nätter och vinter och överskottsproduktion på dagar och sommar.
Förutom de 60 öre man drar av i deklarationen (underlaget levererar nätbolagen) så kan föreningen sälja överskottselen till normalt nordpoolpris (oftast runt 35 öre) och dessutom få elcertifikat (20 öre) och nätnytteersättning från nätbolagen (ca 4 öre). Det här ger en total inkomst motsvarande 120 öre per kWh, vilket är vad köpt el brukar kosta. (I priset ingår då överföringskostnaden, inte bara elköpet.)
Det finns vissa begränsningar. Dels får anslutningen mot nätet inte vara större än 100 A.
Dels får man inte exportera mer än 30 000 kWh per år.
(vilket är mycket, den mesta elen konsumeras direkt i huset).
Slutligen får man inte producera mer el än man konsumerar på helåret.

Att montera solceller är en förhållandevis lätt sak, många fritidshusägare gör montagearbetet själva. Men för en bostadsrättsförening är det inte lämpligt. Stora hus innebär höga tak och säkerheten runt takarbete är viktig.
Det finns ingen anledning att göra om taken för solceller, det finns färdiga system anpassade till alla tak och de monteras normalt med distans ovanpå befintligt tak så ingen påverkan sker.
Branschen har även fått nya elektroniska styrsystem som minskar problemet med skuggor från skorstenar eller träd.
Det gör att ett södertak kan utnyttjas i sin helhet, inte bara fläckvis som det var tidigare.

Även Sydöst och Sydväst blir mer intressant med ett system som jämnar ut produktionen mellan de olika panelerna.
2012 installerades det 8 MW solceller i Sverige. Det motsvarar elkonsumtionen hos 2 000 lägenheter. 2013 räknar man med högre siffra och med de nya skattereglerna kan 2014 bli ett riktigt genombrott för egen el i Sverige. En el där föreningen själv äger och styr sin elproduktion lockar mer när man vet att man får ersättning även för elen en riktigt solig sommardag.