Nu sänker vi koldioxidutsläppen från grunden ännu lite mer

Grunderna i våra hyreshus har varit något av ett byggtekniskt dilemma. Vi vill så gärna komma undan betongen som genererar höga koldioxidutsläpp. När vi byggde grunderna till våra två hyreshus i Västerås jobbade hårt för att hitta betong med lägre utsläpp. Här lyckades vi riktigt bra där vårt val av Swerocks ECO-Betong innebar att vi kunde sänka koldioxidutsläppen med hela 45 procent i jämförelse med traditionell betong. Hemligheten ligger i att Swerock bytte ut stora delar av kalkstenen i cementen mot slagg som är en restprodukt i stålindustrin och ger avsevärt mindre klimatpåverkan. 

Kork har massor av hållbara egenskaper

I Växjö tar vi ett nytt steg i vårt arbete med att sänka koldioxidutsläppen från grunden ännu lite mer. I en av de tre grunderna väljer vi bort cellplast, EPS, som isoleringsmaterial till förmån för kork från Portugal. Det är ett i allra högsta grad förnybart material som verkligen imponerat på oss. 

Kork kommer från korkeken vars bark man försiktigt skalar av vart nionde år och sedan låter ny bark växa ut. Materialet är i princip är ogenomträngligt för vatten och gaser och isolerande vilket gör att det fungerar toppen som just isolering. Kork är dessutom mjukt, lätt och stötdämpande och väldigt slitstarkt. 

– En annan bra sak med kork är att produktionen knappt genererar något spill alls. Den finaste delen av korkekens bark blir till vinkorkar, cirka 70 procent, men all kork tas om hand och resterande 30 procent mals ner till ett granulat, det vill säga små smulor som sedan pressas ihop och kan användas till lite allt möjligt – golv, möbler, skosulor, grytunderlägg och som i vårt fall isolering, säger Fredrik Fagerberg, byggare och utvecklare på ETC Bygg.

Korkeksskogarna som växer runt hela medelhavsområdet är inte bara bra för att de levererar kork. De bidrar även till att Nordafrikas öknar inte sprider sig upp i Europa, vilket skulle hända om inte skogen får växa.

Basaltfiberarmering ersätter traditionella armeringsjärn i stål

Sedan har vi det här med stålet som vanligtvis används som armering när man gjuter en betonggrund. Stålindustrin släpper ut störst mängd koldioxid av landets alla industrier. Även om industrin jobbar på att hitta mer klimatsmarta processer, så är man inte där ännu. Vi har därför letat efter ett material som kan ersätta stålet i våra grunder och hittat det vi söker i basaltfiberarmering. En lösning som vi också använder i vår tredje grund

Basalt är jordens vanligaste vulkaniska bergart. Det är kort och gott stelnad lava som bildats efter ett vulkanutbrott. Tillgången på basalt är nästan obegränsad eftersom vår planet varje år producerar tusentals gånger mer basalt än vad vi kan använda. 

Basalten har en fiberliknande molekylär struktur som man kan göra en vajer av. Genom att baka in vajern in i en komposit kan man tillverka armeringsstänger med massor av bra egenskaper. 

– Armeringsstänger i basalt är starkare än stål och rostar inte. De tål nästan allt och väger dessutom bara cirka 30 procent av vad traditionella armeringsjärn gör. Det är förstås bra sett till transporterna, men också ur ett arbetsmiljöperspektiv då de är lättare att handskas med. Att den här lösningen kräver mindre betong till grunden är förstås också bra eftersom det innebär minskade koldioxidutsläpp, säger Fredrik Fagerberg.

Nackdelen är att böjda detaljer i basalt måste förtillverkas eftersom man inte kan bocka stängerna på plats. Det gör att armeringsjobbet blir lite mer komplicerat. Dessutom är priset högre vilket till viss mån kompenseras av att det inte går åt lika mycket armering. 

– Vi tar ett steg i taget i vårt arbete med att utmana sättet att bygga på. När vi snart sätter spaden i marken i Malmö hoppas vi kunna bygga grunderna i granit vilket i princip innebär att vi inte behöver använda någon betong alls. Det är en lösning som vi verkligen tror på och nu jobbar vidare med tillsammans med våra konstruktörer och forskningsinstitutet Rise, säger Fredrik Fagerberg.

Vill du vara med och spara i ETC Byggs hyreshus till två procent ränta? Läs mer här.