Nu har vårsolen kommit och Egen Els parken producerar mer än nånsin. De nya 100 kW solcellerna vintern gav oss möjlighet att installera ger fin och ren el via vår nya större växelriktare på, just det, 100 kW. Men det ger oss också möjlighet att lite bättre studera hur solen fungerar under dagen. Och nu är det varning för lite övernördig soldiskussion.

Det här är två diagram från den 9:e och 10:e mars.

VI har tittat på hur solcellerna under dagen producerar och försökt se hur mycket det varierar. Staplarna innehåller produktionen från det att solen går upp till kvällen. Om vi börjar med den 9:e mars.

Solel producerad 9 mars

De blå staplarna är den minsta produktionen under timmarna. Den röda är medelvärdet under en timme och de gröna är maxvärdet. Som du ser skiftar en soltimme en del under denna dag. Och då var det ändå en ”perfekt” soldag, inte ett moln på himlen. Men lite dis då och då och ju tidigare och senare på dagen, desto mer varierade produktionen under en timme. Solceller ger inte exakt samma produktion helt enkelt. Även en solklar dag varierar det med 10-20% under varje timme. Minst. Denna dag gav denna del av parken totalt 2000 kWh.

Solel producerad 10 mars

Dagen efter var det fortfarande härlig sol, men avbrutet av moln. Det ser du på att lägsta stapeln (blå) visar väldigt låga siffror. Även medelsiffrorna, de röda, är ojämna och varierar kraftigt. Däremot är maxnivån faktiskt högre än dagen innan, det blev helt enkelt perfekt sol mellan molnen och dessutom en kylig vind som ökade effekten och maxnivån översteg därmed föregående dags sol. Men bara tillfälligt. Sammantaget producerade denna dag 1000 kWh på denna anläggning.

Så vad är lärdomen.

Tja egentligen bara att solel varierar och att det är flera faktorer som gör att man får ”rekord” eller inte en solig dag. Den riktigt intresserade ser kanske att vi dessutom hade sol kl 20-21.00, dvs efter att solen gått ner. Det finns en enkel förklaring till det. Då blåste det till och våra små vindsnurror gav ifrån sig el. Men trots att alla 12 snurrorna jobbade blev den kurvan betydligt diskretare än vad solen gav på dagen.

Solel är enkelt att förutsäga genom att titta på väderprognosen över ett område. Men detaljerna berättar om ett väder som varierar mer än vi kanske ser. Sen finns det en rolig detalj för den som räknar på solel nationellt. När solen ger som mest går också elpriset oftast upp. Det beror på att mycket sol innebär mer kylning i våra varuhus, datahallar och kontor. Elkonsumtionen ökar. Solceller gillar kyla. Men de hjälper också till att kyla ner en svettig planet.

Tack till Roger Abrahamsson på Tekniska Verken för granskning.