När Tesla på första maj annonserade sin nya satsning på batterilager för hus (Powerwall) så var det en utmaning av hela elbranschen. Tesla visade inte bara hur man kan lagra el i batterier lokalt i hemmet, i byn, i staden … man visade också att världen faktiskt på bara några decennier kan bli helt försörjd av solel med batterilager. Om vi tillverkar lika många batterirack som bilar i tio år så är frågan löst!

Det är det här perspektivet som är det som ger Tesla sån spridning av sin enkla idé. (Sen är deras lösning lite snyggare än kinesiska och tyska liknande produkter.) Men för oss som gör egen el … hur ska man räkna på detta med batterilager?

Låt oss börja med det nationella perspektivet.

I Sverige behöver vi inga batterilager eftersom vi har vattenkraft som vi lagrar i när det är mycket sol. Men eftersom regering inte infört nettomätning så är systemet i Sverige onödigt krångligt med köp och sälj av el och med en skatterabatt som ingen kunnat förklara enkelt för medborgarna. (Det finns undantag. Mälarenergi nettomäter elen. En liten producent skickar ut på dagen och hämtar hem på natten. Utan krångel. Men Mälarenergi är ett unikt undantag än så länge.)

Jag tror därför att många kommer titta på batterilösningar för att det helt enkelt känns enklare. I början är man kvar på nätet, men på sikt ”klipper man sladden” mot elnätet och sparar med det in hela batterilagerkostnaden.

Så, hur ska man räkna.

Det är skillnad på batterilager kopplade till nätet och de som är utanför nätet.

Batterier som backup och förlängning av din solel

Den som har en solcellsanläggning och använder den under dess tekniska livslängd har idag ett elpris från sitt tak på 25 öre per kWh. (Räknat på 30 års användning). Tesla kommer sälja sitt batterilager på 10 kW för ca 25 000 kr. (I början blir nog priset högre). Frågan är hur mycket man kan lagra i praktiken. teoretiskt kan man lagra 10 kWh på en timme och sen tömma batterilagret på kanske 2 timmar vid hög konsumtion, men att göra det på dagen är ju meningslöst. Det finns ju ingen anledning att tömma batteriet eftersom man har sin solel då. I praktiken kommer batteriet knappast användas mer än en gång per dag, när solen går ner, dvs runt 3500 kWh per år. Och då blir det dyra kWh.

Utslaget på tio år klarar batterierna 35 000 kWh och priset per lagrad kWh blir då drygt 70 öre. Eftersom få kan lagra något alls november till februari så tror jag verkligen snarare pekar på 1 kr/kWh utslaget på tio år. Det ihop med solelens pris betyder att man närmar sig samma kostnad som för köpt el inklusive överföringsavgift. Men, som sagt, det kräver maximalt utnyttjande av batterierna.

Att det blir billigare beror på att du inte har skatt på egen el och du får ingen överföringsavgift (oftast 25 öre per kWh) till elnätsbolaget när du lagrar i batteri istället för att exportera och importera din solel via nätet. Dessutom får du elcertifikat ca 20 öre per producerad kWh solel. Å andra sidan missar du de 60 öre i skatterabatt som gäller idag för exporterad egen el. Det betyder att batterilagret gör en liten förlust jämfört med att exportera el per kWh. Den el du köper kostar dig idag ca 120 öre inkl överföringsavgift till nätbolaget. När du säljer el får du normalt ca 1 kr inkl skatterabatten. 

Om du istället lagrar i batteri sparar du 120 öre i köpt el och förlorar 1 kr i inkomst. Samtidigt kostar batterilagret ungefär 1 kr per kWh. Solel förlängd med batterilager – men med behållen koppling till nätet – är alltså ingen ekonomisk vinst men det är å andra sidan enklare för dig och det ger garanterat ren el i din konsumtion från ditt tak fullt ut.

Batterilager utan nätanslutning

Ett batterilager är däremot lönsamt för den som ansluter ett nytt hus och då får en anslutningskostnad som ibland kan vara över 100 000 kr. Då betalas ett batterilager av sig självt omgående. Det är denna marknad Tesla siktar på, USA har betydligt fler "off grid" anläggningar än vi i Skandinavien. Nackdelen är förstås att man måste göra egen reservkraft och inte kan fylla på batterierna när det inte är sol.
Det finns spännande produkter som kan göra el på vintern motsvarande solceller men de är inte riktigt ute på svenska marknaden än. (Pelletseldade stirlingmaskiner bland annat).
Så för den som vill ”klippa sladden” gäller att man helst ska göra det i hus som man inte bor i på vintern. Typ fritidshus som:

• Har värmen från andra källor, typ ved eller pellets.
• Har solfångare för varmvatten sommartid och vedvärme för vatten under vinterbesök.

Då är man nere i en årskonsumtion av el som lätt produceras av solceller och ett batterilager på 10 kW räcker mer än väl.
Ekonomin i ”off grid” är bättre av den enkla anledningen att du varken betalar nätavgift eller överföringsavgift. Du sparar minst 3000 kr per år i fast avgift och överföringen är som sagt runt 25 öre per kWh. Dessutom är det nätavgifterna som höjs mest framöver.
Nackdelen är att icke nätanslutna solcellssystem inte kan få elcertifikat (som blir runt 20 öre per producerad kWh).

Batterilager och timdebitering

I Sverige har några elbolag timdebitering. Det betyder att man betalar mycket mer för elen på dagen än på natten.
Detta kan givetvis en solcellsanläggning med batterilager utnyttja om man är kopplad till nätet. Genom att använda solelen under dag och kväll och sen bara köpa el på natten så kommer man minska sina totala kostnader per kWh. Exakt hur mycket är svårt att räkna på då det beror på det rörliga elpriset som ditt elbolag erbjuder. Men att timdebitering förbättrar möjligheten att utnyttja batterilager är tydligt.

Så, kommer Tesla och andra batterilager slå igenom i Sverige?
Ur klimatsynpunkt gör inte batterier solelen mer klimatren. Då är nätanslutning och export/import dit enklare. Men batterilager ger en säkerhet vid elavbrott som många idag saknar. Och priserna på batterier fortsätter sjunka år från år. Teslas lösning visar att världen kan lagra el och skapa en betydligt större solels produktion på jorden. Om det sen är varje hus som lagrar eller varje kvarter som delar på ett lager tillsammans i samarbete med nätägaren återstår att se.

PS: Egen El säljer ännu inte batterilösningar eftersom vi testar och jämför olika leverantörer. Teslas lösning finns inte i Europa ännu och de tyska lösningarna menar vi har för högt pris idag. Men vi återkommer.