Den ökade försäljningen av elbilar har gjort att en rad gruv- och prospekteringsbolag börjat leta efter de metaller som behövs i bilarnas batterier. Antalet undersökningstillstånd för metaller som kobolt och litium i Sverige har ökat dramatiskt, men på sina håll möter bolagen motstånd.

Den 19 november tändes eldar på 30 platser runt om sjön Unden i Tiveden, som ligger i gränstrakterna mellan Närke och Västergötland. Aktionen var en protest mot att det australiensiska företaget European Cobalt Ltd fått tillstånd att leta efter kobolt på ett område i sjöns omedelbara närhet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det är en fantastisk miljö i området kring Unden och många som bor här är kritiska av detta skäl. Oavsett vilken verksamhet det är som kan skada det som är själen i bygden så kommer människor att protestera, säger Martha Thernsjö, som ingår i den arbetsgrupp som bildats sedan planerna på prospektering blev kända.

Det planerade letandet efter kobolt vid sjön Unden är bara en liten del av en boom för prospektering efter de ämnen som behövs i elbilarnas batterier. Förra året beviljade Sveriges geologiska undersökning Bergsstaten tio tillstånd att leta efter kobolt.

Fram till mitten av oktober i år hade 32 tillstånd beviljats och ytterligare 17 väntade på beslut. Totalt täcker de beviljade och sökta tillstånden en yta på 800 kvadratkilometer.

– Det är fler som prospekterar efter de ämnen som används i batterier än för några år sedan. Det handlar om kobolt, litium, vanadin och grafit. Det är inte bara i de traditionella gruvdistrikten det prospekteras, utan också i andra delar av landet, säger bergmästaren Åsa Persson.

Lång process

Samtidigt understryker Åsa Persson att vägen är lång från ett tillstånd att undersöka berggrunden till starten av en gruva. Men den ökade försäljningen av elbilar pekar mot att intresset för att leta efter dessa ämnen kommer fortsätta att vara stort. Sedan början på 2016 har priset på litium fördubblats och koboltpriset har tredubblats.

Världsbanken har i en ny rapport (The Growing Role of Minerals and Metals for a Low Carbon Future) tittat på hur efterfrågan på ämnen som behövs i batterier kommer att öka fram till 2050 om målet om högst två graders temperaturökning ska klaras.

Enligt denna beräkning kommer behovet av kobolt, bly, litium, mangan och nickel mer än tiodubblas. Även om rapporten pekar på behovet av ökad återvinning och effektivare batteriteknik så är bedömningen att behovet av nya gruvor kommer att vara stort.

”Osunda förhållanden”

Frågan om utvinningen av kobolt är särskilt komplicerad. I dag utvinns mer än hälften av all kobolt i världen i Demokratiska republiken Kongo. Det har kommit upprepade rapporter om usla arbetsförhållanden, barnarbete och närmast obefintlig miljökontroll i landets gruvor.

Att utvinningen kan ske under miljömässigt och socialt acceptabla former är ett av prospekteringsbolagens argument för att satsa på prospektering i de nordiska länderna – en uppfattning som delas av branschorganisationen Svemin.

– Branschen tycker att vi absolut inte ska ha den typen av produktion som vi har i länder som Kongo, men frågan är om konsumenterna är beredda att betala extra för detta. Det är osunda förhållanden på marknaden som gör att det ser ut så här, säger Per Ahl, vd för Svemin.

– Vi skulle vilja se ett system för certifiering av hållbarhet för metaller. Det skulle gynna svensk gruvindustri, för i ett internationellt perspektiv är vi bra på att utvinna metaller på ett hållbart sätt.

Överklagas

Per Ahl menar att det kommer att krävas stora insatser för återvinning av de ämnen som finns i batterier för att det ska gå att klara den växande efterfrågan.

– Jag tror att vi kommer att köpa betydligt mer funktion än produkt i framtiden. Exempelvis borde det vara naturligt att leasa mobiltelefoner som man vill byta ut efter något år. En sådan förändring kommer att innebära att möjligheterna till återvinning ökar, säger Per Ahl.

Men föreningen Urbergsgruppen, som arbetar för ett minskat uttag av ”ändliga råvaror ur jordskorpan”, har ett helt annat perspektiv på frågan.

– Även om vi behöver elbilar så kan vi inte bara fortsätta som förut. Vi måste fundera på hur vi kan återvinna och återta de resurser som redan har tagits upp, säger Lisa Wanneby.

– Självklart vill vi också komma bort från användandet av fossila bränslen. Men har det till exempel forskats tillräckligt mycket på ersättningsmaterial till kobolt eller kring hur elbilarnas batterier ska återvinnas? Jag tror inte det, utan i stället satsar man på nya gruvor för att det är det enklaste alternativet, säger Lisa Wanneby.

Som exempel på vad som går att göra redan i dag nämner hon den forskning vid Linköpings universitet som visar att det finns stora mängder metaller i landets soptippar och i urkopplade ledningsnät i marken under städer.

På de flesta håll har sökandet efter fyndigheter som kan leda till framtida gruvor, där det utvinns kobolt och andra ämnen som behövs i batterier, gått obemärkt förbi. Men i trakterna kring Unden finns ett beslutsamt motstånd. En mängd överklaganden av undersökningstillståndet har lämnats in.

– Vi har tänkt sammanställa ett brev till European Cobalts styrelse. De får jättegärna komma hit och uppleva det fantastiska Tiveden och Gränsbygden, men de ska inte fortsätta med planerna på en gruva, säger Martha Thernsjö.

Fotnot: Vi har försökt komma i kontakt med företaget European Cobalt Ltd, men bolaget har inte svarat på mejl.