När bostadsrättsföreningens ordförande Sigbritt Nordlund presenterade förslaget om solpaneler på taket var reaktionerna positiva från övriga styrelsen. Grunden var redan lagd, solpanelerna är bara en del i ett större arbete med att energieffektivisera fastigheten, ett typiskt 40-talshus som det finns många av i Stockholms förorter. Sedan 2012 har de bland annat tilläggsisolerat fönster, digitaliserat värmesystemet, satt in elementfläktar och installerat bergvärme. Solcellerna blev pricken över i.

– De senaste årens energisatsningar har genererat ett överskott på 150 000 kronor bara under förra året. Sedan hade vi sålt en av de sista hyresrätterna innan projektet startade så vi har inte behövt ta några lån eller höja avgifterna för den här investeringen, säger Sigbritt Nordlund.

Personlig övertygelse

Att hon varit drivande bakom satsningen har med ett intresse och en personlig övertygelse att göra. Hon är pensionär och har ingen yrkesbakgrund inom energibranschen utan är psykoterapeut till yrket. Men Sigbritt Nordlund tror att vi av flera skäl måste satsa på rena energikällor, gärna sådana som ”vrider det ekonomiska vapnet ur händerna på storföretagen”, som hon uttrycker det.

– Vissa som funderar på solenergi tvekar för att de menar att man bör vänta tills priserna sjunkit ytterligare. Jag tror att varje år man väntar är förlorad tid. Solceller håller länge, det finns solceller som installerades för 30 år sedan som producerar ren el än idag, säger hon.

Reaktionerna från de 23 hushållen i fastigheten har varit övervägande positiva. Sigbritt Nordlund tror att människor blir lättade när det händer något påtagligt för miljön.

– Solceller syns ju! Nu är nästa steg att engagera grannskapet och få fler att haka på, tanken är att dra ihop ett informationsmöte i höst, säger Sigbritt Nordlund.

Ingen spikrak väg

Det är inte svårt att föreställa sig hur hon kan entusiasmera en hel bostadsgästförening. Men det har inte varit en spikrak väg till det panelbeklädda taket. Inför arbetet med energieffektiviseringen tog de hjälp av ett projekt i regi av Energimyndigheten, där de sponsrades med 150 000 kronor för att få fastigheten bedömd av externa konsulter inom miljöteknik.

– Deras arbete resulterade i en oerhört akademisk rapport som är helt oläslig för oss vanliga dödliga. Förslagen var inte heller anpassade till husets behov och ekonomi, så det blev bara ett års omväg att vara med i projektet. Men lärdomarna, googlandet och envisheten gav andra kontakter som till sist ledde till åtgärder som passar oss, berättar Sigbritt Nordlund.

Det hon tar med sig från erfarenheten med konsulterna är att det är viktigt att själv söka information så långt det går, inte lita blint på vad andra ger dig för råd. Elen som produceras på taket kommer att gå till varmvatten, tvättstuga, hiss, belysning, takfläkt, hushållens kyl och frysar och matlagning för dem som är hemma dagtid. Kanske räcker elen också till en del av uppvärmningen under höst och vår när solen skiner.

– Vi räknar med att behålla avgifterna oförändrade, vilket i praktiken blir en avgiftssänkning med 3000-4000 kronor per år och hushåll eftersom hushållselen går på föreningens elkablar.

En framtidsbild?

När det är fotograferingsdags får vi ta en rundtur på taket med solcellsmontörerna Mariann Heikki Mikkelson och Tobias Liljestrand. Det är inte soligt men panelerna skiner ändå ikapp med den vackra utsikten över ett lummigt försommarsverige. Är det en bild av framtiden vi har framför oss, grön el ackompanjerad av välmående, grön natur? Det tror Sigbritt Nordlund. Förutom att hjälpa husets ekonomi är hon extra glad över att göra något för framtiden.

– Gör vi inget, så har vi ingen mänsklig civilisation kvar om några generationer, säger hon.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Klokahem. ETC företaget Egen El är det som har gjort installationen.