Hoppa till innehållet

ETC-företagen

Att resa ett trähus: andra etappen

I Västerås byggs det för fullt på ETC Byggs första två hyreshus.
I Västerås byggs det för fullt på ETC Byggs första två hyreshus. Bild: Bild: Kent Vilhelmsson

ETC Bygg

Andra etappen i byggandet av ETC Byggs hyreshus i Västerås är nu klar – så här går det för bygget.

Våren 2020 kom så mobilkranen på plats, de stora trästommarna som legat och väntat efter järnvägstransporten kördes ut till bygget allt eftersom och så började väggarna resas.

Att bygga i massivt trä är lite magiskt. Med kran och duktiga snickare reser man en hel våning på ett dygn. Det gör att huset ”växer” nästan organiskt dag för dag, så att man efter bara någon vecka ser husets stomme stå på plats.

Massiva trähus kräver precision. Annars riskerar man köldhål och det vill vi ju som klimatpositiva hus slippa helt. Det är viktigt att stommen verkligen är laserskuren med rätt mått och att montaget kan ske utan att man lappar och lagar alltför mycket.

Och det har fungerat bra. Stommen fästs mot grunden med stora vinkeljärn.

Vanliga innerväggar är tunnare men de väggar som bär konstruktionen och lasterna är ofta tjockare, dvs dubbla. Mellan två lägenheter kan därför väggen vara hela ett par dussin centimeter tjock.

För att brandsäkra lägger vi sen ett material som har svårt att brinna.

Brandsäkerheten  är en av de största utmaningarna när man vill pressa klimatfrågan ännu lite mer i trähusbyggen.

Normalt använder man exempelvis stenull som isolerar och som brandsäkrar.

En alternativ lösning som vi tittat på är att jobba med lera. En tunn lervägg mellan de massiva träelementen fungerar som brandskydd.

Ett annat alternativ är olika typer av ”döda material” som gipsskivor. Men det vill vi ju undvika av flera skäl, framförallt klimatskäl. Vi vill helst ha material som binder koldioxid och gärna sånt som inte kräver en massa bearbetning energimässigt och industriellt för produktionen.

Och här blir det genast problem.

Kostnaden för hantverksmetoder blir högre än för att använda färdiga industrimaterial. Så vi måste välja kostnad, tidsåtgång och lämpligaste material.

Stenull för brandskydd

I Västeråshusen har vi valt att ha stenull mellan brandväggarna.

Lera finns att köpa men inte som färdiga skivor i rätt storlekar.

Vi ska titta mer på den lösningen när vi hittat samarbetspartner som mer industriellt kan ta fram material.

(Däremot diskuterar vi fortfarande lerväggar som något vi kan ha inne i huset, kanske vid trapporna eller i vissa sovrum. Detta då leran har så goda egenskaper när det gäller fuktvandring och isolering av ljud.)

Ett spår som vi inte hunnit jobba med är att använda biokol i väggar. Även här krävs de isåfall mer industriell produktion. Biokolen tar ju vi på ETC fram i vår solcellspark, men biokolsskivor i väggar kräver en produktion vi saknar.

När hela stommen var rest såg man ganska väl hur huset kommer se ut och när man går runt på en våning förstår man känslan.

Men då saknas fortfarande det dominerande elementet på långsidorna, nämligen de stora balkongerna. Över 2 meter breda, varje lägenhet har tillgång till sin del av balkongerna.

(Utom de som är på nedervåningen förstås. Men de får  andra sidan en ”egen uteplats” att använda.)

De stora balkongerna

Montaget av balkongerna på trähusen är ett eget projekt.

Vi reser riktigt tjocka limträbalkar som är fastsatta i egna betongfundament. De monteras med tjocka beslag i järn och skruvas fast. (Här fick vi problem med skruvarna som producerades i Italien. De fastnade i covidkarantänen så vi fick skyndsamt ta fram nya i Sverige. De italienska kommer dock kunna användas i nästa husbygge).

Balkongerna är helt i trä, längst upp med en takbeläggning och solceller.

På några sidor har vi transparenta solceller men de kommer bara att ge lite el i husen eftersom det är skugga från andra hus och från skogen söder om hustomten.

Efter stomme och balkonger var det dags att monterna taket ovanpå de tjocka massivträt. Här jobbar vi med masonitbalkar som skruvas dit. Masonitbalkar är väldigt lätta men har en rejäl hållfasthet så de kan lätt bära yttertaket.

Masonitblakarna sitter så att träulls isoleringen passar enkelt och läggs på efterhand.

Till slut täcker vi taket med solceller.  Alternativet hade varit plåttak med inbyggda solceller, men vi har den installationen på test i vår solpark i Katrineholm och vill gärna utvärdera det innan vi gör det på fler fastigheter.

Det här var andra etappen i bygget. Nästa är fönster och dörrar och så all inredning, VVS och el. Men det är ett arbete som pågår nu och som vi hoppas kunna berätta mer om senare i höst.

Att räkna klimatpåverkan

Vi genomför just nu en Livscykelanalys som vi kommer presentera för alla senare när husen är klara. Den är gjord av en tredjepartsexpert och vi kommer där redovisa både hur klimatinsatsen blir om man räknar enbart själva byggnationen med transporter och allt, och hur den blir om man tar med själva lagringen av koldioxid i huset och energiproduktionen som huset kommer kunna göra.