Att bygga klimatsmarta hyreshus. Första etappen

Ja, det blev spade i marken hösten 2019 (vi tackar alla som var med) men sen tog det tid innan allt blev klart godkänt och sen, hoppsan, en stor vattenläcka i området som gjorde att vi måste vattensanera och dessutom ändra lite på grundritningarna för att säkra ännu mer om andra rör skulle gå sönder i området. Vi förstärkte hissgroparna och gjorde dem med ett säkerhetssystem där vatten rinner bort i särskilda uppsamlingsrör/brunnar. Om det behövs pumpas det sen vidare till stadens vanliga system under gatorna.

Tid är det som går åt när man bygger. Enorm massa förberedelsetid, detaljplanering, nya ritningar och så omgjorda en gång till. Vårt mål med hyreshusen är ju att få fram färdiga typhus, de ska sen kunna byggas i många varianter runt landet, men för att få det ekonomiskt måste vi lägga mycket tid på de första. Samtidigt är det vårt jobb att utmana oss själva hela tiden. Fundera på om det finns klimatrenare lösningar i detalj efter detalj. Och det är klart även det tar extra tid.

Men nu reser sig väggarna i Västerås och husen börjar ta form. Så låt oss börja redovisa plus och minus såhär långt.

Grunden blir en smutsig historia som skulle bli ren

Vi ville utmana sättet att bygga grund i Sverige och vi tror oss ha funnit två spår att gå i, som bägge har sina särskilda problem. Dels en granitgrund som i princip innebär att man inte använder betong alls som fundament för huset. Dels en betonggrund som försöker minska utsläpp i val av material och konstruktion.

Den första grundidén har en stor nackdel som vi inte klarat av att komma runt i våra första hus. Det finns ingen kompetens inom byggindustrin för att göra stora granitgrunder i Sverige. Rättare sagt, vi hittar varken byggnadsingenjör (som ju har det juridiska ansvaret för beräkningarna) eller en van stenbyggare som kan ta sig an projektet. Det finns definitivt sten och företag som kan ta fram i de storlekar och former vi behöver, men materialet är bara halva lösningen. Kunskapen är den andra. Så efter några månader avbröt vi det här spåret och bestämde oss för att leta efter nya samarbetspartner till nästa bygge som ska vara i Växjö. Kanske vi kan få till en granitgrund där.

När man gör en grund skapas alltid utsläpp. Man gräver, byter material och maskinerna som gör detta är dieseldrivna stora saker. (Det finns väldigt få med eldrift idag).

Om marken behöver det slår man dessutom ner pålar av stål djupt ner i marken tills man når berg. Tomterna i Västerås är på gammal sjöbotten, mycket lera och mjuka material, så att inte nå berg hade varit ett problem. Men nu finns pelare ner i marken under varje hus. På dessa pelare förankras sen grunden.

För Västerås del valde vi att diskutera en betonggrund som använder mindre betong genom att vi gör tjocka balkar där träväggarna står, och tunnare golv däremellan. Det är inget unikt i sig men trähus är lättare än betonghus och det påverkar mängden betong vi behöver även i mark.

Vi diskuterade att ha fuktsäkringen och isoleringen av grunden (utan isolering blir golven kalla) genom att jobba med Hasopor (skumglas) och med Foamglas (skumglasplattor gjorda av bla returglas). Båda de produkterna är bra ekomaterial men också bra ur CO2 synpunkt. De är fuktsäkra, emitterar inte och är gjorda av material utan fossila inslag.

Alternativet till dem är cellplast, det som vi i dagligt tal kallar frigolit. Cellplast har ur klimatsynpunkt inga goda sidor, det är plast (alltså fossil olja i grunden) det emitterar mikroplast och kan i praktiken inte återanvändas utan restfrigolit blir oftast bränd i Fjärrvärmeverk. Då sker stora utsläpp. Men det är ett mycket lättarbetat material och används i princip i alla byggen då kunskapen om hur det ska skäras och bearbetas är utbredd. Det blir effektivt byggande helt enkelt.

Att bygga ett klimatsmart hyreshus handlar inte bara om material. Det handlar också om kostnader, ska vi klara att bygga hus för vanliga människor måste de vara rimliga ekonomiskt också.

Våra hus i Västerås var tänkta att byggas med det statliga investeringsstödet, men det togs bort (genom M, KD budgeten 2019) så vi har finansierat hela bygget utan stöd. (Alla pengar kommer från ETCs läsare, totalt 73 miljoner kronor.) Därför är vi extra måna om att varje krona ska göra maximal klimatnytta.

Frigolit har ett utsläpp på 58kg CO2 per kubikmeter. Foamglas har ett utsläpp på 241. Hasopor ett utsläpp på 7,7kg CO2 per kubikmeter. Klimatmässigt hade vi sparat ca 50,3 kg CO2  per kubik i utsläpp vid val av de senare jämfört med, eps/frigolit och 233,3kg jämfört med foamglas. Samtidigt har vi problemet att frigolit är fortsatt utvinning av olja som råmaterial. Totalt använder behöver husen ca 70 kubik frigolit för en vanlig grund.

Vi gjorde därför en kalkyl mellan de två grunderna och fick priser på extrakostnader, inklusive nya ritningar och konstruktion på totalt 1,5 miljoner. Det är 50 000 kr per lägenhet (vi bygger 30 lägenheter) en kostnad som direkt skulle påverka hyran uppåt. Efter en tids diskussion valde vi därför en grund med cellplast. Vår tanke är att vi kan göra mer klimatnytta med 1,5 miljoner i fler hus än den nytta vi skulle få här. (Vi kommer jobba vidare med foamglasgrunder och hasopor med andra leverantörer inför kommande byggen. En viss fördyring blir det alltid, men denna blev helt enkelt för hög.)

Återstår en möjlighet för att göra grunden renare. Själva betongen. Kan vi välja en bättre betong än andra? I branschen publiceras ju stora annonser med ”grön betong”. Finns det verkligen att beställa? Vår byggentreprenör Fredrik Fagerberg gav sig ut i betongdjungeln för att undersöka. Det blev en genomgång av många löften men med svaga underlag och ett letande efter experter som kan blanda betong på olika sätt. Det är nämligen lätt att hamna i green washing här.

Flera producenter lovar idag i annonser särskild betong med till exempel ”70% lägre utsläpp”. Andra lovar 50%. Andra något mindre. Problemet är som alltid hur man räknar. 70% mindre än vaddå?

En producent kan få fram en sänkning på 70% genom att räkna utifrån en väldigt smutsig jämförelse. Andra kan nå 40% men räkna från en betong med ett genomsnittligt utsläpp och därmed faktiskt i verkligheten hade ett lägre klimatutsläpp än den med högre procent i reklamtexten.

Samtidigt finns det ett problem med ”grön betong”. Det man gör när man blandar den är att man ersätter cement (som har mycket höga CO2 utsläpp vid produktionen) med andra material. Det finns fortfarande en del cement men även annat blandas in. Som flygaska, en restprodukt från värmeverk som eldar med kolpulver. Vilka proportioner som blandas avgör alltså utsläppen totalt.

Men har man fel material kan man få andra problem. Vissa restmaterial ökar radioaktiviteten och vi vill ju inte bygga hus på ”radioaktiv betong”. (Det är låga doser, men ändå). Så det handlar inte om att lyfta telefonen och beställa ”renare betong”. Det handlar om att diskutera varje val och hitta rätt kompromiss. Tillslut stod vi med två alternativ. En betong blandad i Västerås av företaget Thomas Betong som skulle ge oss 55% procent lägre utsläpp. Och ett bolag inte hade slaggprodukter lokalt i Västerås utan fick köra in den från Stockholm  - Swerock –  som lovade 45% lägre utsläpp. Nackdelen var alltså en frakt från Stockholm till Västerås vilket ökade kostnaden med ca 60 000 kr.

Vi valde ändå det.

Orsaken var enkel. Thomas gav oss en betong med ett utsläpp på 156 kg CO2 medan Swerock levererade en med 139 kg CO2. (Per GWP). Eftersom vi använder totalt 80 ton av denna speciella betong i grunden har vi sparat motsvarande 16,8 ton CO2 eller 9,8 ton beroende på vad vi jämför med för betong på marknaden.

Och så kom betongbilarna. Grundens formar var byggd, stenull låg på plats att gjuta på, allt var klart och solen sken faktiskt i februarikylan. Det här var första leveransen av den här betongen som Swerock gjorde så de kom med ingenjörer såväl som med cementbilarna.

Och allt gick bra. Efter en dag var grunden gjuten och vi kunde andas ut. Steg ett var klar.

Ett tåg kommer lastat

Våra väggar är gjorda av Binderholz, ett träföretag i Österrike. Vi har valt det på grund av ett bra pris och säker leverans men också för att skogsbruk i Österrike är mer miljövänligt än det svenska som jobbar med stora kalhyggen. I motsats till normalfallen har vi dessutom lyckats få transporter med tåg ändå till Västerås från fabriken. Vår trästomme är 12-22 cm tjock normalt. (Vissa bärande delar är tjockare andra innerväggar är tunnare, 8 cm) Hela stommen är på 721 kubik och det betyder att den lagrar 551 ton CO2. Trä som inte bränns behåller ju den CO2 som bands när trädet växte. Därtill kommer isolering och kompletterande trämaterial som fasad med mera som också kommer att göras av trä.

För att kunna jobba säkert med en trästomme bygger vi en ställning runtom huset som blir högre i takt med att fler våningar snabbt sätts på plats. Den 13e mars kom de allra första väggarna upp. Det första huset ska vara helt monterat om två veckor Sen börjar vi med hus nr 2.

Den här trästommen är alltså det som bär huset och håller ihop allt. På ytterväggarna läggs sen mycket tjock träullsisolering och inne i huset isoleras både för brandsäkerhet (stenull) och ljud. På golven lägger vi sand eller grus.

Men det blir en senare berättelse.

Byggarbetsplatsen är inhägnad så man kan inte (och får inte) gå in som besökare. Men utanför stängslet ser man allt lika bra så vill du se husbygget är det bara att åka dit en solig dag och titta.

Öster Mälarstrand heter området. Vår tomt är närmast Mälaren.