– Det har inte gjorts någon officiell kartläggning av hur stort problemet med mensfattigdom är i Sverige. Det behöver göras och vi söker medel för att göra en, säger Rebecka Hallencreutz, verksamhetsutvecklare på Mensen.
Mensfattigdom innebär att flickor måste använda toalettpapper eller trasor istället för binda, eller tvingas snåla med mensskydden och använda dem för länge eftersom de eller deras föräldrar inte har råd att köpta mensskydd. Det ökar också risken för infektioner.
– Man vill inte gå till skolan eller delta i aktiviteter för att man är rädd att det ska blöda igenom. Oro och skamkänsla tar fokus från annat. Det blir en dubbel skam för att många tycker att det är pinsamt att be en kompis om mensskydd både på grund av att det är jobbigt att prata om mens och för att visa att man är fattig, säger Rebecka Hallencreutz.
Hjälpkampanj
Stadsmissionen i Göteborg har infört en riktad hjälpkampanj för just mensskydd efter att ha sett behovet hos unga kvinnor. Initiativet kallas Mensfadder och givaren betalar för ett eller flera paket mensskydd varje månad.
Vänsterpartiet har tidigare lagt motioner om att införa gratis mensskydd. Partiet har sett det som en jämställdhetsfråga, där kvinnor tvingas betala tiotusentals kronor för något nödvändigt under livet medan män slipper, trots att kvinnor generellt tjänar mindre än män.
– Förslagen har kommit från olika partier, så man kan inte bara se det som en bidragsfråga utan som en frihetsfråga, säger Rebecka Hallencreutz.
Rekordhög moms
När vi räknar på vad det skulle kosta att införa gratis mensskydd för alla menstruerande personer i Sverige så landar vi en kostnad på mellan 1,5 miljarder och 2,8 miljarder per år under förutsättning att alla tar del av de gratis skydden. (Se i faktarutan intill hur vi har räknat.) Skottland räknar med en kostnad på en kvarts miljard kronor för skattebetalarna per år. Skottlands befolkning är ungefär hälften så stor som Sveriges och skydden ska delas ut på exempelvis fritidsgårdar och apotek, alltså inte distribueras till hushållen.
Mensskydd som menskoppar som kan användas flera gånger blir förstås billigare. Och kostnaden för tamponger och bindor kan sänkas om den rekordhöga svenska momsen på den här typen av produkter sänks.
Men även om kostnaden skulle landa på den högsta, alltså 2,8 miljarder, är det bara omkring en femtedel av vad staten lägger på rot-avdrag varje år. Och ungefär hälften av vad vi lägger på rut-avdrag. Friskolornas samlade vinster skulle som jämförelse räcka till gratis mensskydd för alla flickor och kvinnor mellan 11–20 år.
Rebecka Hallencreutz tycker att det skulle vara positiv att göra som Skottland men att det först måste utredas hur behovet faktiskt ser ut i Sverige. Vissa svenska kommuner har eller har haft skattefinansierade mensskydd som unga kunnat hämta i skolor och på ungdomsmottagningar, men ingen har följt upp eller utvärderat det.
– Det är viktigt att de lösningar man hittar inte ska bli utpekande, för då går man inte dit. Det är också viktigt att det finns valmöjligheter mellan olika typer av mensskydd.
Så har vi räknat:
De flesta flickor får sin första mens mellan 11 och 14 års ålder och menstruerar i genomsnitt tills de är 50 år gamla. Klimakteriet inträder oftast någon gång mellan 45 och 60.
Blödningarna pågår 3–7 dagar i cykler av 21–35 dagar, men vi räknar 5 dagar blödning och 28 dagars cykel. Det blir 13 gånger per år.
Mensskydd kostar olika mycket. En återanvändningsbar menskopp kostar omkring 250 kronor och kan användas i fem år, det ger en kostnad på 50 kronor om året.
Bindor kostar omkring 28 kronor för ett paket med 10–16 stycken. Tamponger kostar omkring 32 kronor för ett paket med 16 stycken. Hur många som behövs varierar, men vi räknar med ett genomsnitt på 100 kronor per cykel för mensskydd av engångstyp. Det blir 1 200 kronor per år.
Enligt SCB finns cirka 2,5 miljoner svenska flickor och kvinnor mellan 11 och 50 år.
Det föds omkring 150 000 barn om året i Sverige. Medan deras mammor är gravida och ammar menstruerar de inte, så vi räknar bort 150 000 kvinnor. För enkelhetens skull räknar vi med att alla ammar i tre månader och att ingen får tvillingar. Då kvarstår 2,35 miljoner flickor och kvinnor.
En del av dem har inte blödningar till exempel på grund av hormonbaserade preventivmedel eller sjukdom, men det bortser vi ifrån.
Om alla kvinnor använder mensskydd av engångstyp blir kostnaden 2,8 miljarder kronor.
Om hälften istället väljer menskopp blir kostnaden 1,5 miljarder.
Som jämförelse görs det rot-avdrag för renoveringar och tillbyggnader i Sverige för omkring 10 miljarder och rut-avdrag för hemstädning och andra hushållsnära tjänster för omkring 5 miljarder
Av priset för mensskydd är 25 procent moms. Momsen på livsmedel är 12 procent och på resor, böcker, teater och konserter sex procent. Att sänka momsen på mensskydd till sex procent skulle sänka årskostnaden för engångsmensskydd till 1 053 kronor.
Om mensskydd till alla landets 570 000 flickor och kvinnor 11–20 år bekostades av skattemedel skulle det kosta 684 miljoner kronor om alla använde engångsartiklar och 356 miljoner om hälften använde menskopp.
Som jämförelse gjorde de vinstdrivande friskolorna en vinst på 639 miljoner kronor 2019.
