Vilka tjänar pengar på börsen?

Den 21 januari publicerade Aftonbladet en intervju med 28-åriga ensamstående mamman Roxanna, som handlar med aktier hemma från datorn; hon säger att det är “häftigt att någon som jag kan göra klipp på börsen” och att hon ”vill lära vanligt folk handla med aktier”.

Frågan som inte ställs, i den artikeln och i många andra sammanhang, är ”varför då?”. Är det egentligen någon mening med att köpa och sälja aktier – för den enskilde eller för samhället?

– Det är nonsens. Det är i princip omöjligt för en hemmahandlare (daytraders) att tjäna pengar, säger Doug Henwood, ekonomijournalist och författare till bland annat boken Wall Street.

Finanssidan Tradeciety har sammanställt lite statistik: ett givet år är det bara 1,6 procent av alla hemmahandlare som går med vinst, efter att ha betalt avgifter. Men en betydlig del av dem har bara haft tur: räknat över flera år sjunker andelen till 1 procent. Efter 3 år har 87 procent slutat, och 40 procent slutar redan efter en månad. Å andra sidan finns det andra som fortsätter handla efter att ha gjort förluster under mer än 10 år.

Kan inte lära sig att tjäna pengar

Tradecietys slutsats är att ”de flesta som spekulerar på börsen förlorar pengar eftersom de utgår från känslor, behovet av spänning och hoppet om att bli miljonär medan de sitter i underkläderna. Men börshandel är ett yrke och kräver skicklighet som måste utvecklas under år”. Det är kanske ingen tillfällighet att de själva säljer utbildningspaket.

Men stämmer det? Går det att lära sig tjäna pengar på börsen?

Inte enligt Doug Henwood.

– Det finns ett fåtal personer som pålitligt år efter år klarar att tjäna pengar på finansspekulation. (Ekonomen) John Maynard Keynes var en av dem. Warren Buffet och George Soros är andra. De är undantag. Det de har är antagligen en sällsynt förståelse av massans psykologi, som är vad som bestämmer rörelserna på börsen och andra finansmarknader i sista hand. För de allra flesta av oss är tron på att vi kan ställa oss vid sidan om och spela på masspsykologin en illusion. Vi är också en del av massan.

I experiment har man bland annat låtit pilkastande apor, en pinnplockande ”finansvalp” och en yuccapalm (via elektriska signaler) välja aktier – och genomgående prestera lika bra eller bättre än professionella placerare. ”Slumpindex” har vunnit över de olika lagen av börsexperter 9 av 13 år i Dagens Industris test, och personer som får hjälp av finansiella rådgivare får sämre utdelning än de som placerar sina pengar själva.

– Marknaden består i stort sett av professionella placerare som handlar med varandra. För att någon ska kunna göra en bra affär måste alltid någon annan göra en dålig affär, och därför hamnar deras resultat på genomsnittet (index), förklarar Doug Henwood.

Han påpekar att investeringsfonden Vanguard blivit en gigant genom att bara låta dataprogram följa index till mycket låga avgifter. Samma sak kan du uppnå själv genom att köpa 10-20 av de största aktierna och behålla dem utan förändring tills du behöver pengarna.

Så – vem tjänar då egentligen pengar på börsen?

– För det första alla som administrerar systemet. En fond kan gå bra eller dåligt, men förvaltarna gör alltid en god affär på avgifterna. Att hantera andras pengar är ett säkert sätt att bli rik.

Kan utnyttja kunder

Nyligen öppnades en ekobrottsutredning om ett nätverk av svenska handlare som manipulerat aktiekurser genom affärer som aldrig genomfördes. Tidigare har till exempel en av USA:s främsta ekonomijournalister, Michael Lewis, hävdat att ”New York-börsen är riggad” – handlare som använder särskilda datorprogram och hårdvara för att handla extremt snabbt och frekvent tjänar pengar på alla andra.

– De som kom på höghastighetshandel gjorde stora vinster på det till att börja med, men i takt med att fler och fler ger sig in i nischen minskar marginalerna. Men insiders är definitivt en faktor. Vanliga spekulanter har alla tillgång till samma information, men anställda på bankernas investmentavdelning, till exempel, kan se hur deras kunder agerar och utnyttja det, ofta genom att satsa i motsatt riktning, och vinna.

Ekonomihistorikern Thomas Picketty påpekar att fonderna vars avkastning finansierar amerikanska elituniversitet kontinuerligt lyckas slå marknaden med rejäl marginal. Han tolkar det som en skalfördel: med ett kapital av den storlek som de sitter på lönar det sig att lägga ned stora summor på unik research och analys. Henwood tror dock det finns en annan förklaring.

– Jag skulle gissa att det är tidigare studenter från universiteten som sitter på höga poster idag som hjälper dem med tips och förmånliga affärer.

Behöver övriga samhället börsen?

Fler och fler verkar idag inse att hoppet om ett ”klipp på börsen” är illusoriskt för medelsvensson, för fonder som passivt följer kursutvecklingen dominerar stort bland nya placeringar. Vilket dock fortfarande innebär att placera pengarna i aktier, även om man inte aktivt spekulerar med dem.

Och det är kanske inte oklokt, för fast kurserna går upp och ned, verkar på lång sikt aktier slå alla andra placeringar. Men varför?

– Det är ingen som vet. Vi kan bara konstatera att hittills har det sett ut så. Men eftersom vi inte kan säga varför och vilka andra faktorer det eventuellt hänger samman med, kan vi egentligen inte heller veta om det kommer fortsätta så i framtiden.

Webbtidningen KIT noterade 2017 de goda resultaten för apor och datoriserade indexfonder, men argumenterar att de trots allt inte på egen hand skulle kunna sätta rimliga aktiepriser, och argumenterar för att ”börshajarna behövs” (om än de medger att de skulle kunna vara färre och inte lika välbetalda).

Men frågan är kanske snarare – behöver övriga samhället börsen?

– Börsen spelar väldigt liten roll för det som påstås vara dess uppgift, att finansiera företag. Det finns undantag, som under dotcom-bubblan, men annars är det få företag som ger ut nya aktier idag. Börsen spelar en roll för hur företag styrs däremot, den påverkar till exempel företag att köpa tillbaka sina egna aktier för att hålla kurserna uppe. I det större sociala perspektivet tror jag att människor som placerar pengar på börsen blir mer benägna att identifiera sig uppåt i samhället, och mer besatta av att konkurrera, tävla och vinna över andra, istället för att lägga sina ansträngningar på något produktivt, säger Doug Henwood.