BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är ganska tufft vissa månader. Min son går i skolan och jag köper SL-kort till honom var tredje månad. Det kostar cirka 1 000 kronor eftersom han ska ha både skolbiljett och fritidsbiljett.
Tserenkhuu Byambadorj är fackklubbsordförande på Hotell C på Vasaplan i Stockholm och hon menar att en låglönesatsning är extra viktig ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom de sämst avlönade yrkesgrupperna inom hotell- och restaurangbranschen är kvinnodominerade.
– Det är bara kvinnor som jobbar inom housekeeping (städ) på min arbetsplats. Så är det även i restaurangen och vi tjänar minst av alla, säger hon.
I industriavtalet, som slöts den 31 mars, ingår en särskild låglönesatsning för de som tjänar under 24 000 kronor i månaden. HRF kräver en liknande satsning och vill även ha in regleringar av hyvling av arbetstid i kollektivavtalet.
”Vi ska också med”
Personal på ett 20-tal större hotell runt om i Sverige är uttagna i strejkvarslet. Hittar inte parterna en lösning lägger HRF:s medlemmar ner arbetet efter påsk.
– De senaste åren har branschen blomstrat och det betyder ju att vi gett bästa möjliga service. Vi har rätt att få en bra lön och är värda det, säger Tserenkhuu Byambadorj.
Gustav Thusberg, nattreceptionist och HRF:s platsombud på Scandic Triangeln håller med:
– Många är taggade för de känner: varför ska vi hela tiden falla efter i lön? Vi ska också med och många tycker att vi förtjänar mer eftersom vi fallit efter under många år. Sedan är man lite orolig också. Kanske inte direkt en osäkerhet men det är ändå lite spänt eftersom det är en stor sak, om det blir strejk så lägger man ju ner arbetet och går ut genom dörren, säger han.
Både Tserenkhuu Byambadorj och Gustav Thusberg jobbar just nu mycket med att informera medlemmarna på sina respektive arbetsplatser om vad en konflikt innebär och vilka rättigheter de har.
– I ett första stadie ser jag till att alla på arbetsplatsen vet att vi har ett varsel om konflikt. Sedan informerar jag också om vad som gäller, allt från strejkersättning till att kolla vilka som kan tänka sig att vara strejkvakter, förklarar Gustav Thusberg.
Arbetsgivarna avvisar kravet
Tserenkhuu Byambadorj försöker träffa både medlemmar och icke-medlemmar på arbetsplatsen för att berätta varför det blir en strejk.
– Sedan hjälper jag också till att översätta eftersom jag kommer från Mongoliet och jag har några mongoliska kollegor på jobbet, tillägger hon.
Arbetsgivarorganisationen Visita avvisar kravet om låglönesatsningen. Vd Eva Östling menar att en sådan i praktiken skulle spräcka det så kallade märket i industrins nyförhandlade kollektivavtal som innebär löneökningar på 6,5 procent över tre år.
– I två decennier har vi haft en ordning på svensk arbetsmarknad som har gett en stabilitet i svensk ekonomi och skapat reallöneökningar. HRF:s krav överstiger det av industrin satta märket och är ett direkt hot mot den svenska modellen, säger Eva Östling i ett uttalande.
Infekterad konflikt
Konflikten är infekterad. Gustav Thusberg beskriver det som att cheferna helst inte vill prata om den och försöker låtsas som ingenting.
Förra veckan avslöjade tidningen Hotellrevyn att chefer på några av de varslade arbetsplatserna försökt tvinga personal att skriftligen redovisa om de är med i facket eller inte. De påstod också att anställda var tvungna att ansöka om tjänstledighet vid en strejk.
– Personligen tycker jag det är väldigt problematiskt. Det är en kräkning av föreningsrätten och inte okej alls. Men det har vi skickat upp till förbundet att hantera så det får våra jurister ta. Nu har det inte hänt här vad jag vet, men föreningsrätten är det viktigt att vi håller på, säger Gustav Thusberg.
