Vad vill du få uträttat som generalsekreterare för Institutet mot mutor?
– Jag vill att det ska fortsätta vara en aktiv institution som belyser och diskuterar frågor kring mutor, korruption och dess problem. Och som också kan bidra till att företag och organisationer agerar rätt. Som advokat har jag kommit i kontakt med den här typen av frågor på nära håll, jag har varit med i utredningar där det funnits misstankar om korruption som visat sig inte vara det, men där det ändå kan bli ett mediedrev. Jag har också sett att det kan finnas mekanismer i en affärskultur som kan göra att det går snett.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Hur utbrett är det med mutor inom det svenska näringslivet och hur tar den sig uttryck?
– Man får skilja på vad som är mutbrott i lagens bemärkelse eller om man breddar det till korruption, det som också kan vara förtroendeskadande beteende eller det som brukar kallas för vänskapskorruption. Den anmälda korruptionen rör sig om ett hundratal fall per år, där en femtedel leder till fällande dom. Mutgivaren finns ofta inom den privata sektorn och mottagaren inom den offentliga.
Det har skrivits mycket om korruption inom näringsliv och myndigheter den senaste tiden, har det blivit vanligare?
– Det är lite svårt att veta, mycket kommer inte upp till ytan. Men jag tror att media har blivit mer vaksam på korrupta beteenden och försöker leta fram korruptionsskandaler. Men också en större allmän förståelse för att vissa beteenden inte är okej. Vi har nog länge varit invaggade i en tro på att Sverige är ett korruptionsfritt land, men sen när det blir mer fokus på det så kommer mycket upp.