Då slapp riskkapitalisterna betala, men resultatet blev ändå att kryphålet täpptes till.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Några år senare angrep skattmasen riskkapitalisternas feta inkomster – det som i branschen går under namnet carried interest – som Skatteverkets utredare ansåg vara förvaltningsarvoden och inte kapitalinkomster. Det var nämligen inte sitt eget kapital de hade riskerat, utan andras, och därför borde carried interest ses som lön.
Tyckte i alla fall Skatteverket. Dock inte riskkapitalbolagen, som förstås hellre pröjsade en låg kapitalskatt än progressiv inkomstskatt plus arbetsgivaravgifter.
Tog hem potten
Efter en segdragen rättsprocess med svindyra advokatarvoden stod emellertid riskkapitalbolagen och deras ägare än en gång som vinnare. Eller inte alla. De värsta skattesmitarna, de som var involverade i Björn Savéns bolag IK Investment Partners, hade nämligen inte skattat någonting, utan slussat allt till skatteparadis.
Men resten såg ut att ha tagit hem potten.
Skatteverket hade dock ett kort till att spela ut mot ”guldklubben i skatteparadiset”, som de kallades i Veckans Affärer för några år sedan. Nämligen att låta domstolarna pröva om delägarna borde beskattas enligt de så kallade 3:12-reglerna för de belopp de plockat ut.
Dessa regler gäller för fåmansbolag, vilket riskkapital-bolagen är, och en tillämpning skulle innebära betydligt högre skattesatser än de beskedliga 30 procent man betalat hittills, alltså mindre än en kommunalarbetare. Här handlade det i stället om uppåt 57 procent.
Skatt de hade råd med
2016 vann också Skatteverket ett antal mål i Förvaltningsrätten mot de ledande figurerna i riskkapitalbolag som Nordic Capital, Triton, Altor och IK Investment Parters, som sammanlagt dömdes att betala en halv miljard i skatt plus 160 miljoner i skattetillägg.
Riskkapitalisterna, som är vana att få som de vill, kastade dock inte in handduken utan gick till motangrepp och överklagade till Kammarrätten med gott självförtroende.
Men den här gången gick de på pumpen. I april 2017 gick Kammarrätten på Skatteverkets linje, och snart stod det klart att 85 riskkapitalister skulle tvingas betala 2,3 miljarder i skatt och skattetillägg, inräknat deklarationsåren efter de som ingick i domen.
Bara delägarna på IK Investment partners skulle tvingas punga ut med närmare 700 miljoner, och delägarna i Nordic Capital ungefär lika mycket.
Och det var ju egentligen summor de hade råd med.
På Veckans Affärers lista över Sveriges 184 miljardärer återfinns Björn Savén på IK Investment Partners (god för minst 3 miljarder), Harald Mix på Altor (1,8 miljarder), Robert Andrén på Nordic Capital (1,7 miljarder), och Conni Jonsson på EQT (1,6 miljarder) – alla föremål för Skatteverkets upptaxering.
Sannolikt finns det mer
Sannolikt finns det också mer pengar undanstoppat. Alternativt har de levt ett lyxliv av sällan skådat slag. För de har tjänat många miljarder var på att köpa och sälja företag med fondmedel och lånade pengar – däribland skattefinansierade välfärdsbolag.
Men riskkapitalisterna var inte sugna på att bidra till den välfärd de i många år hade mjölkat på vinster. ”Vi är väldigt besvikna över utfallet”, sa Klas Tikkanen, finanschef på riskkapitalbolaget Nordic Capital till Dagens Nyheter (27/4 2017). Han var ”oerhört förvånad” över rättens agerande, och förde säkert de andras talan därvidlag. ”Det här är ett väldigt svårt slag mot många individer hos oss och mot branschen”, konstaterade han.
Lika lite som förut var det en smäll man var beredd att ta. Strax innan sommarsemestern 2017 strömmade därför överklagandena in till Högsta förvaltningsdomstolen. Riskkapitalisterna hade bestämt sig – de skulle löpa linan ut, ta saken till högsta instans.
Sedan dess har det varit nervöst kring Stureplan och på Blasieholmen i Stockholm, där riskkapitalisterna huserar.
En armé av advokater
Ska de som blivit rika på att driva skattefinansierade skolor, äldreboenden, vårdcentraler och apotek tvingas skatta som andra eller ska de få fortsätta leva som ett skattefrälse?
Sedan februari i år har Högsta förvaltningsdomstolen gett besked. Och många riskkapitalister har fortsatt anledning att vara besvikna över utfallet. Bland de som fått nedslående besked utmärker sig Björn Savén och Harald Mix.
I några fall har domstolen visserligen öppnat för en prövning av ”frågan om en person kan anses verksam i betydande omfattning i fåmansföretag när denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget”.
Den typen av hårklyverier ska nu domstolen ägna sig åt, medan riskkapitalisterna sannolikt kommer att mobilisera en armé av advokater för att vinna vad som fortfarande går att vinna.
Men trots det: Många har redan förlorat striden. Och fler lär följa. För statskassan, välfärden, jämlikheten och demokratin är det goda nyheter.
Vi har nämligen inte råd med ett skattefrälse.
