Historiskt stora inkomstskillnader. Så inleddes LO:s förra redovisning av inkomstskillnader mellan vanliga löntagare och Sveriges maktelit, som 2014 visade sig ligga på 18,3 industriarbetarlöner för varje topplön.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den som hoppats på minskade skillnaden för år 2015, som årets redovisning handlar om, fick sig en rejäl kalldusch när siffrorna presenterades i onsdags. Det kunde Dagens ETC berätta om i går. Skillnaden är nu uppe i 18,7 vanliga löner för varje topplön, största gapet sedan 1950.
– Svenska företag verkar ha missat den globala debatten om ojämlikhet. USA har ny lagstiftning där företag måste redovisa vd-löner och Theresa May i Storbritannien har tillsatt en utredning om maxtak för löner. Men svenska företag fortsätter leva i en gammaldags kultur, åka ut på jaktresor och jämföra sig med internationella företagsledare, säger Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO, till Dagens ETC.
Räknat i kronor är genomsnittsinkomsten för samhällstopparna 6,6 miljoner kronor, medan den genomsnittliga industriarbetarlönen ligger på drygt 350 000 kronor.
Ekonomisk elit
Allra störst skillnad är det mellan vanliga löntagare och den ekonomiska eliten, som omfattar 50 verkställande direktörer inom näringslivet, där de sistnämndas löner är 54,3 gånger högre, mer än vad en vanlig löntagare hinner tjäna på ett helt yrkesliv.
I rapporten jämförs också löneskillnader mellan vd och anställda inom samma storföretag. Ökningen av denna så kallade vd-kvot har ökat sedan början av 2000-talet. 2002 var en vd-lön på de aktuella företagen 31 gånger högre än snittlönen bland de anställda. 2015 hade gapet vuxit till 46 snittlöner för varje vd-lön.
Störst skillnad i Electrolux
Störst skillnad är det i företag med över 30 000 anställda. Där tjänar en vd 73 gånger mer än en genomsnittlig anställd. Ett av de största glappen finns hos Electrolux, där vd tjänar nästan 140 gånger mer än de anställda.
– Det finns ju ingen rimlighet i detta. Det är bara skadligt för samhället. Det handlar om en stor egoboost för dem, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Interna rekryteringar
I förra rapporten diskuterades argumentet att företagen måste ha höga löner för att locka till sig utländska toppnamn. Men det kartläggningen visade var att de allra flesta rekryteringarna sker internt.
– Samma slutsatser gäller. Det är bara hittepå att det skulle finnas en korrelation mellan höga löner och ökad tillväxt i företagen. OECD och andra har slagit fast att det är bättre att investera i de anställda och låta dem konsumera. De har räknat ut att om vi behållit ett lågt lönegap hade Sverige haft 7 procent högre tillväxt. Vi blir bara fattigare av höga vd-löner, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
1980 tjänade en vd drygt fyra gånger mer än en industriarbetare. Hur kommer det sig?
– Då fanns en jämlikhetsdebatt. Men så tog Reaganomics över, hästskitsteoremet, teorin om trickle-down, som antog att om man ger hästen så mycket mat att den storknar så kommer överskottet automatiskt att falla ner på sparvarna. Men det företagstopparna gör är att samla på sig stora pengaberg.
Finns det ingen ljuspunkt i rapporten?
– Dels har världen börjat uppmärksamma problemet, dels håller kvinnor på att gå i kapp när det gäller den byråkratiska och den demokratiska eliten, där kvinnor gått från 35 till 45 procent.
