Mattias Lindahl är professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Han menar att alla produkter har ett självklart krav på livslängd.
– Javisst, tillverkare sätter krav på hur lång livslängd en produkt ska ha, säger han.
– När man utvecklar en produkt så sätter man vissa livslängdskrav. Att den ska hålla i x antal timmar. Det innebär även att man sätter en begränsning om att den inte ska hålla längre än så.
Lindahl menar att ingen egentligen tjänar på att medvetet göra elektronikprylar med kort livslängd.
– Långsiktigt tjänar ingen på det. En tillverkare säljer en produkt till en kund, då ska den hålla lagom länge för att kunden ska vara nöjd, men inte för länge, så att den ska gå att serva. Företaget vill att kunden ska komma tillbaka och köpa en ny.
”En härlig konspirationsteori”
Klas Elm, vd för branschorganisationen Elektronikbranschen, tror dock inte att det finns något planerat åldrande.
– Det låter som en härlig konspirationsteori. Jag förstår inte hur det ska gå till, säger han.
– Om man skulle göra en produkt som går sönder medvetet i förtid, hur ska man då kunna behålla den konsumenten? Ska det fungera så måste ju alla göra likadant. Då skulle ju vd:n på Apple ringa vd:n på Samsung och komma överens om att deras prylar bara ska hålla en viss tid.
2017 stämdes just Apple i USA för att göra sina iPhones långsammare. Apple medgav då att äldre modeller av telefonen blir långsammare i samband med uppdateringar, men menade att det inte beror på att de vill få konsumenterna att köpa nya modeller. I stället hävdade Apple att det handlar om att motverka plötsliga avstängningar av telefoner med äldre och dåligt laddade batterier, eller vid användning i kyla.
Böter för ”planerat åldrande”
I Italien dömdes Apple och Samsung i oktober 2018 i till 10 respektive 5 miljoner euro i böter för att ha ”planerat åldrande” i telefonerna.
– Det är ett bra exempel på att medvetet eller omedvetet slöa ner produkter. Det finns fler exempel, som bläckstråleskrivare, säger Mattias Lindahl.
Klas Elm tillbakavisar denna kritik och menar att det är en myt att företag medvetet skulle göra produkter långsammare med tiden. Man får den produkt man betalat för, menar han.
– Jag ser inte hur det ska fungera på en konkurrensutsatt marknad. Tillverkarna vill ju ha trogna kunder som fortsätter att vara lojala mot produkten. Men betalningsviljan är varierande för folk. Vissa är beredda att betala mer för högre kvalitet. LED-lampor är ett bra exempel, de kostar lite mer men håller betydligt längre.
När återvinningsföretag analyserar vad som till slut kastas, efter att ha sålts vidare i andra hand och återbrukats, är det ofta mycket äldre produkter än vad folk tror, säger Klas Elm.
– Det kommer fortfarande in tjock-tv-apparater och freonkylskåp som slutade säljas för många år sedan.