Är Alex Saab en venezuelansk hjälte, en fängslad frihetskämpe på främmande mark? Det är sådana associationer som väggmålningarna ger. Men stödkonserten på Plaza Diego Ibarra orsakade också förvirring. När konserten slutade drog sig i stort sett alla i publiken i ordnade former bort till bussar som stod parkerade i närheten. Samma bussar som kört dem dit, körde dem nu hem. Och innan de klev på bussarna fick konsertdeltagarna dessutom en kasse med mat; pasta, bönor, tonfisk, toapapper, en påse majsmjöl.
Vem är han?
Fallet Alex Saab rymmer många underligheter. Men några spontana utbrott av solidaritet handlar det inte om. Såväl väggmålningarna som konserten, tröjorna som matpåsarna var bekostade av den venezuelanska regeringen, vilket också den massiva kampanj för Alex Saab som förs i sociala medier är. I själva verket har Nicolas Maduros regering aldrig försvarat och kämpat så intensivt för någon på samma sätt som den gjort, och fortfarande gör, för Alex Saab. Och det trots att de flesta venezuelaner inte har en aning om vem Alex Saab är.
Så vem är han då?
Och varför denna kampanj för hans frihet?
Alex Saab är en colombiansk affärsman som är anklagad för penningtvätt i Colombia och USA och som har gjort omfattande affärer med den venezuelanska regeringen. Hans första kontrakt med Venezuela var 2011, då Hugo Chavez fortfarande levde. Det gällde ett projekt att bygga prefabricerade hus för fattiga, som aldrig blev färdigt. Men det var inget hinder för fortsatta kontakter. Och när Nicolas Maduro 2013 blev president tog Alex Saabs affärer med Venezuela fart på allvar. Det stora lyftet var de lådor med livsmedel, de så kallade CLAP, som den venezuelanska regeringen säljer till subventionerade priser till den del av befolkningen som visar lojalitet. Saab fyllde CLAP-lådor med livsmedel av sekunda kvalitet som han köpte i Mexiko och sålde till överpris till den venezulanska regeringen. I Mexiko pågår en rättslig process om fallet. Numera packas de importerade produkterna i CLAP-lådorna på en anläggning i Puerto de la Guaira i Venezuela, som ägs av Saab.
Förbi sanktionerna
Under åren har Saab med stor talang byggt upp ett omfattande nätverk av kontakter och brevlådeföretag över hela världen. När USA 2019 införde de tunga sanktionerna mot Venezuela blev Saabs nätverk helt avgörande för att ta sig förbi dem. Med Iran bytte Saab venezuelanskt guld mot bensin och diesel och med Turkiet mot livsmedel och mediciner. Saabs spår finns i England, Spanien, Ryssland, Ecuador, Lichtenstein, i de flesta av de transaktioner med omvärlden där Venezuela är inblandad. Journalister som följt Saab beskriver honom som ”Maduros finansiella hjärna”. Men allt tyder på att Saab också fungerat som Maduros, och andra venezuelanska ledares, bulvan för att gömma undan pengar som de med olika metoder mjölkat den venezuelanska staten på.
Även om Alex Saab alltid levt ett lyxliv – hans hus i Barranquilla i Colombia har en tennisbana på taket – har han gjort det bortanför rampljuset. Det finns nästan inga fotografier av honom. Han tillhör dem som är, men inte syns. Okänd för alla, utom för de inblandade.
Men i juni förra året raserades anonymiteten.
I juni förra året greps Saab av polis när hans privatplan, på väg från Caracas till Teheran, landade på Kap Verde för att fylla på bränsle. En domstol i USA, som anklagar honom på åtta åtalspunkter för bland annat pengatvätt till ett värde av 350 miljoner dollar, hävdade att han inte inställt sig till rättegången och krävde honom utlämnad. Saab visste att han var efterlyst, men trodde aldrig att han skulle gripas utanför USA.
Den venezuelanska regeringen reagerade snabbt och högljutt. Den förklarade att colombianen Saab var venezuelansk medborgare och visade upp hans ID-kort. Strax därpå preciserades att Saab i själva verket var den venezuelanska regeringens specielle sändebud med diplomatisk status och därmed också diplomatisk immunitet. Problemet var att Kap Verde inte erkänner Maduro som Venezuelas president, utan Juan Guaidó, och därmed heller inte Saabs diplomatstatus.
Åtta advokatbyråer
Den venezuelanska regeringen anlitade åtta advokatbyråer, framför allt i USA, för att under ledning av spanjoren Baltasar Garzón, driva försvaret av Saab. Garzón, som när han 1998 ställde Pinochet inför rätta i London, vann rykte om sig som förtryckarnas skräck, hävdade nu att arresteringen av Saab var illegal och krävde hans frigivande.
Garzóns tunga juridiska argument var, förutom att Saab har diplomatisk immunitet, att Interpol ännu inte hade utfärdat någon ”röd” arresteringsorder när Saab greps. Den utfärdades först efter gripandet. Därigenom, menade Garzón, var gripandet regelvidrigt och hela processen därför ogiltig.
På en fråga från tv-bolaget Univisión om han tror att den venezuelanska regeringens ofantliga satsning för att hindra att Saab utlämnas till USA kan ha att göra med att han bär på hemligheter som Maduro till varje pris vill undvika ska bli kända, svarade Garzón att ”det får du fråga Maduro om”.
Att Garzón undviker att ta ställning till innehållet i den process som domstolen i USA driver säger han beror på att han inte fått tillgång till domstolens dokument och därför helt enkelt inte kan ta ställning, och än mindre utarbeta något försvar. Hans uppgift är att få Saab fri och att omöjliggöra utlämning till USA.
När Saab fick flytta från fängelset till ett hus där han nu sitter i husarrest gav han en intervju till en rysk nättidning. I den beskriver han sig som någon som tack vare uthållighet, noggrannhet och skicklighet som företagare vunnit de venezuelanska myndigheternas förtroende. Han säger att han är stolt över uppdraget att hjälpa till att bryta USA:s blockad. ”Orsaken till mitt gripande är inte att jag begått något brott, utan att de vill använda mig för att krossa Maduro”.
Tryck på Afrikanska unionen
Det har gått åtta månader sen Saab greps. Hittills har taktiken för att undvika utlämning fungerat. Kap Verdes högsta domstol har visserligen gett klartecken till att han ska utlämnas till USA. Men Garzón har överklagat till Kap Verdes konstitutionsdomstol som har befogenhet att upphäva HD:s beslut. För att öka trycket på konstitutionsdomstolen har Maduro utsett Saab till Venezuelas representant i den Afrikanska unionen. Och därifrån har det redan kommit signaler om att Kap Verde kan komma att uteslutas från unionen om beslutet att utlämna Saab verkställs.
En skum historia fylld av ömsesidiga anklagelser, men hittills ganska få bevis.
Men vore det så att Saab är den solidariska och duktiga affärsman han utger sig för, borde det inte vara något större problem att presentera sig för domstolen och försvara sig mot anklagelserna. Venezuela har ju dessutom satsat många miljoner dollar – 170 miljoner påstår en del källor – för att flera advokatbyråer och den internationella superstjärnan Baltasar Garzón ska försvara honom. Vad kan gå fel?
Något skevar definitivt.
Och en sak är i alla fall klar. Alex Saab är ingen hjälte som kämpat för det venezuelanska folket och som därmed vunnit venezuelanernas sympati. Han är en affärsman som vill tjäna pengar. Och som inte är särskilt noga med hur. Den venezuelanska regeringens kolossala satsning med många och dyra advokater, liksom det generösa utdelandet av diplomattitlar, i syfte att till varje pris undvika att Saab hamnar i en domstol i USA, antyder rädsla på gränsen till panik. Frågan är varför.