Nyligen presenterade även FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Philip Alston, en rapport om basinkomst. I den uppmuntras till vidare diskussion i frågan, i syfte att lindra ekonomisk osäkerhet och främja social rättvisa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Många är positiva eftersom försäkringssystemen byggdes under en tid då de flesta hade trygga heltidsanställningar, men många nya former av arbete såsom osäkra anställningar, egenföretagare, frilansare, deltidsarbetare och konstnärer erkänns inte i de nuvarande välfärdssystemen, säger Johanna Perkiö som forskar på bland annat det finska experimentet med basinkomst vid Tammerfors universitet.
Olika fenomen
Det finns många olika fenomen som ryms inom begreppet basinkomst. Gemensamt för de flesta definitioner är att en summa, tillräckligt hög för att täcka basala behov såsom mat och husrum, delas ut villkorslöst till alla vuxna individer oavsett ekonomisk situation. Det var även den definition som de tillfrågade i Dalia-undersökningen hade att ta ställning till.
31 procent svarade att de vill att deras land inför en sådan basinkomst direkt, medan 48 procent vill vänta tills det har genomförts ett lyckat experiment. Olika sådana försök är just vad som pågår på flera håll i Europa och världen, med experiment i mycket varierande skala och av olika karaktär.
”Samhället hjälper samhället”
Italien är det land som har störst support för en basinkomst, där 75 procent uppger att de skulle rösta ja. Där pågår även ett projekt i kuststaden Livorno, som för ett år sedan införde en variant av basinkomst på strax över 5 000 svenska kronor till de 100 fattigaste familjerna. Där är det borgmästaren Filippo Nogarin, från populistiska Movimento 5 Stelle, som tagit initiativ till frågan.
Även om projektet sker i mycket liten skala och har vissa inslag av motprestation finns det en ideologisk tanke bakom.
– Jag har aldrig träffat mottagarna och det är hela poängen. Jag vill inte att de ska se mig som en patriark som sysslar med välgörenhet. Den verkliga kraften i det här projektet är att det är samhället som hjälper samhället, säger Filippo Nogarin till Basic Income News.
Finsk arbetslinje
Det projekt som för närvarande pågår i Finland är mer omfattande. 2 000 arbetslösa personer får där 5 500 kronor skattefritt varje månad, som dras av från innevarande ersättningar.
Finska regeringen förväntar sig att basinkomsten ska leda till att arbetslösa snabbare ska komma in i arbete, eftersom de inte förlorar sin ersättning om de tar ett jobb, såsom fallet är med a-kassan. Idén är alltså inte att människor genom tryggade behov ska kunna befrias från arbete, utan tvärt om.
– I Finland har huvudargumentet för basinkomst varit att det kommer att öka incitamenten för att arbeta, genom att det ska vara mer smidigt att kombinera förmåner med arbetsinkomster och att det alltid ska löna sig att ta ett betalt arbete, säger Johanna Perkiö.
Sten Gellerstedt, arbetslivsutredare på LO, är skeptisk till den finska modellen av basinkomst och anser att det är mer intressant att prata om ekonomisk demokrati för att omfördela resurser.
– Den finska regeringen gör detta för att subventionera företagen, basinkomsten hamnar i kapitalägarnas fickor eftersom de kan sänka lönerna. Omfördelning kommer inte gratis eftersom de som har pengarna kontrollerar makten. Basinkomst är att ge upp, vi måste i stället organisera oss och kämpa för demokrati på arbetsplatserna, säger han.
Villkorslöst
I Nederländerna planeras just nu experiment med ett basinkomst-liknande koncept i flera städer. Liksom i Finland är urvalsgruppen specificerad på förhand, och det som ska testas är vad som händer när ersättningar görs villkorslösa.
I dag behöver exempelvis den som tar emot a-kassa söka ett visst antal jobb per vecka samt delta i gruppmöten och jobbsökande aktiviteter för att fortsätta få utbetalningen.
Efter att forskare vid universitetet i Utrecht pekat på hur människor blir mer produktiva, motiverade och mår bättre när sådana krav tas bort ska detta nu undersökas.
I Nederländerna signerades även ett upprop av 50 000 personer förra veckan, där en basinkomst för de över 55 år föreslogs. Riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) tror att det är just den här typen av ”riktade basinkomster” som vi kommer att få se mer av.
– Fler och fler länder kommer att experimentera, och vi kommer att se hur varianter av basinkomst införs för delgrupper såsom yngre, äldre eller nyanlända, säger han.
Vilka lärdomar drar du av experimenten?
– Det mest intressanta är att fördomarna om att människor är egoistiska och slappa inte stämmer, studierna visar tvärt om att vi blir kreativa, solidariska och att det frigörs kapacitet när behoven är tryggade, säger Carl Schlyter, som vill finansiera en basinkomst genom miljöskatter och höjda skatter på dyra fastigheter, stora kapital och större arv.
Frågan aktuell
Även om idén med basinkomst är gammal och har föreslagits av allt från anarkister till libertarianer i sekler, så har frågan kanske blivit mer aktuell än någonsin i takt med teknikens framsteg och automatiseringen.
Förutom att den europeiska befolkningen är positiv drivs frågan av politiska partier såsom Podemos i Spanien, M5S i Italien, Syriza i Grekland. Även Labour-ledaren Jeremy Corbyn har uttalat sig positivt liksom både Benoit Hamon och Jean-Luc Melanchon i det franska presidentvalet.
I Sveriges riksdag är frågan dock inte särskilt het, med undantag för en falang inom Miljöpartiet som årligen motionerar för att en utredning om basinkomst ska tillsättas.
– Människor känner att pengarna rullar uppåt i hierarkin men det går att få pengarna att rulla tillbaka. Basinkomst är den största frihetsreformen som kan genomföras i Europa, säger Carl Schlyter.
