Men de stora elnätsbolagen överklagade EI:s beslut som angav att de enbart fick använda outnyttjat vinstuttag i avgiftsutrymmet inom fyraårsperioden 2012–2015, vilket låg till grund för riksdagsbeslutet om stramare regelverk och sänkta elnätsavgifter från och med 2020.

Nyligen kom domen i Kammarrätten i Jönköpings län. Den slog fast att om ett elnätsbolag inte hunnit utnyttja sin så kallade ”maximala intäktsram för perioden 2012–2015, så har det möjlighet till att ta med sig det outnyttjade beloppet två perioder”. Det vill säga inte bara till den nuvarande perioden 2016–2019, utan även den nästkommande fyraårsperioden. I praktiken innebär det att elnätsbolagen kan fortsätta höja sina avgifter även efter 2020, förutsatt att de inte slagit i det maximala intäktstaket.

”Helt orimligt”

Mikael Möller, talesperson i elnätsfrågor för SKGS (basindustrins samarbetsorgan i energifrågor), är mycket besviken över utfallet i Kammarrätten.

– Energimarknadsinspektionens analys är att elnätbolagens investeringar inte har ökat. Det som händer nu, i och med den här domen, är att de kan fortsätta ta betalt för investeringar som de inte har gjort. Det tycker vi är helt orimligt, säger han.    

Ett tydligare kundperspektiv i elnätsregleringen är viktigt för att stärka kundernas ställning på energimarknaden, anser Mikael Möller.

– För elintensiv industri är en stabil elförsörjning till konkurrenskraftig kostnad en förutsättning för framgång på de globala marknaderna. Därför är det viktigt att vi får en utveckling där elnätet över tid levererar en bättre överföring till lägre kostnad. Så fungerar det på marknader där det finns en fungerande konkurrens. Regleringen av elnäten borde tydligare kunna ställa sig på kundernas sida, säger han.

Vinsttaken redan uppnådda

Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör vid Energimarknadsinspektionen, är dock inte så säker på att domen från Kammarrätten kommer att få några långtgående konsekvenser. Detta eftersom de tre största elnätsbolagen, Vattenfall, Ellevio och Eon, med flera miljoner svenska kunder, redan har hunnit utnyttja det mesta av det berörda intäktsutrymmet, förtydligar han.

– När vi tittar på siffrorna ser vi att de här bolagen redan har plockat ut det mesta av avgiftsutrymmet, så deras kunder kan räkna med en sänkt elnätsavgift på upp emot 20 procent från och med 2020. Sedan ser det lite annorlunda ut för de mindre bolagen. Lite förenklat kan man säga att de kunder som fått högst höjningar av elnätsavgiften, kommer att få störst sänkningar av densamma, utifrån en varierande skala, säger Tony Rosten.     

När Dagens ETC kontaktar två av de stora elbolagen säger båda att de inte har några prisförändringar inplanerade – men Johan Aspegren, presschef på Eon, vilket var ett av de elnätsbolag som drev överklagandet till Kammarrätten, välkomnar utfallet i domen.   

– Ja, det är klart vi välkomnar den här domen. Den skapar ett handlingsutrymme för oss att fortsätta investera i ett utbyggt elnät, säger han.

Energimarknadsinspektionen hävdar att ni tar betalt för investeringar ni inte har gjort. Hur ser ni på prisutvecklingen framåt?

– Samhället i stort vill se en snabb omställning mot ett hållbart energisystem. Våra städer växer allt mer och industrierna bygger ut, bland annat genom nya datorhallar, vilka kräver oerhörda mängder energi. För att detta ska fungera krävs jättestora investeringar. Jag förstår folks frustration, men jag tror samtidigt att det finns en förståelse för att samhällsutveckling inte är gratis, säger han.

Eva Vitell, marknadschef på Vattenfalls eldistribution, hävdar att de senaste årens prishöjningar har gjorts för att öka satsningarna på elnätet och minska antalet elavbrott.

– Om den lagtolkning som Kammarrätten nu gjort hade varit tydlig redan från början, hade vi kunnat ha en jämnare prisutveckling. Då hade vi kunnat undvika stora höjningar under en kort period, följda av en prissänkning efter 2020 säger hon.

Enligt Eva Vitell finns det i dag inga beslut om några framtida prisändringar inom Vattenfall.