– Det är på överstatlig nivå vi måste arbeta, säger Åsa Gunnarsson. Det gör man i OECD, som tagit upp frågan om de multinationella bolagens vinstskatt, och att de överför stora pengar mellan bolag i olika länder. EU har mycket att göra på den fronten, vi har medlemsländer som Luxemburg som ägnar sig åt att på statlig nivå undanhålla skatter genom att hjälpa internationella företag med gynnsamma skatteupplägg.

Ökade klyftor efter finanskrisen

Finanskrisen för tio år sedan skapade stora budgetunderskott som finansierades med ökade skatter på konsumtion och arbetsinkomster vilket bidragit till ökade inkomstklyftor inom medlemsländerna.

– Vi kritiserar att kapitalbeskattningen är för låg på grund av en generellt sänkt progressivitet för inkomstbeskattningen. Framförallt menar vi att de länder som tillämpar den duala modellen, det vill säga att förvärvsarbete och kapital separeras, har valt att gynna kapitalinkomster med en lägre skatt, säger Åsa Gunnarsson.

”Utnyttja EU”

Det är svårt att ändra principerna för beskattning, både eftersom staterna använder skatter som konkurrensmedel och eftersom principen om neutrala, fiskala och effektiva skatter, som gynnar tillväxt snarare än rättvisa, ännu är stark inom de olika medlemsländernas finansdepartement. 

– Det här är sådant som inte kan göras på nationell nivå, säger Åsa Gunnarsson. Det måste göras på överstatlig nivå, och då har vi EU. Jag tycker att vi ska utnyttja den möjligheten. Som skattejurist har jag alltid undrat varför vi låter multinationella bolag ha ett sådant utrymme.

Åsa Gunnarsson konstaterar att vi vet alldeles för lite om hur olika typer av beskattning bidrar till att skapa klyftor i samhället.

– En del av den svängning mot populism som vi ser nu handlar om att folk tycker att de får betala för mycket och får för lite tillbaka. Staten måste kunna säga att vi har fixat till det här så att fördelningsprofilen ser okej ut. Medel- och låga inkomster bär en alldeles för stor del av skattebördan idag.

Det är också svårt att hävda att de skattesystem som finns i EU är utformade för att vara effektiva, eftersom de i många länder är utformade så att det inte lönar sig för gifta kvinnor att arbeta.

– Vi skrev en rapport till EU-parlamentet eftersom Gröna/EFA-gruppen har drivit frågan jämställdhet och skatter. Den 19 januari i år antog EU-parlamentet en resolution byggd på vår forskning som säger att jämställdhet och skatter hänger ihop. Man har investerat jättemycket pengar i Tyskland, Spanien och andra länder på att ha ett hemmafrusystem. Att vända på den tankegången är oerhört svårt, men just nu står det fönstret öppet, precis som det gjorde i Sverige 1971 när vi avskaffade sambeskattningen av makar.

Rättvis skatt på dagordningen

Åsa Gunnarsson ser att rättvisa skatter står på dagordningen, inte bara i EU. Även OECD och IMF har lyft frågan, senast i Davos och hon menar att initiativen behöver omvandlas till konkreta förslag.

– På EU-nivå borde man överstatligt kunna komma överens om att man ska ha en form av förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Då ökar trycket på de nationella parlamenten. En överenskommelse om detta inom EU kan ta bort en del av de låsningar som finns på nationell nivå.