Men ute bland allmänheten finns inte riktigt samma förtjusning. Lönerna står och stampar, hyres- och elkostnader stiger och en orolig bostadsmarknad gör att allt färre vågar byta bostad.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Rapport på rapport berättar om ökande klyftor mellan dem som har och dem som inget har.

Barnfattigdom och fattig­pensioner verkar gå hand i hand med det där tåget som far förbi.

Men var finns förklaringen?

Hur kan ett samhälle bli så mycket rikare utan att det sprids?

Ett sätt att se att det inte räcker med att hjulen snurrar är att titta på BNP och jämföra med finans­företagen.

Om BNP stiger borde företag som sysslar med finansiella affärer, alltså banker och andra finansföretag vars uppgift är att fungera som ”smörjsystem” i ekonomin, stiga ungefär som BNP. Om de tvärtom minskar betyder det att andra delar av ekonomin, exempelvis löntagarna och offentlig konsumtion, fick mer av BNP.

Det skulle då kunna tyda på att ökad BNP verkligen kommer de många till del.

Gör pengar på pengar

Men riktigt så ser det inte ut.

Tvärtom, det ser alldeles ­förfärligt annorlunda ut.

Diagrammet berättar om en extrem tillväxt av de finansiella bolagen, det vill säga allt mer av BNP förvandlas till kapital som inte ”kommer ner” till den verkliga ekonomin, utan snurrar runt i en egen värld.

Man gör mera pengar på pengar.

Vi har räknat på utvecklingen sedan 1980. Då låg hela Sveriges BNP på 1 766 miljarder.

De finansiella företagen hade då tillgångar på 2 796 miljarder.

2015 har BNP verkligen vuxit till 3 485 miljarder men de finansiella företagens tillgångar har åkt en rak resa uppåt och är över 25 256 miljarder kronor.

(Vi har räknat med fasta priser, det vill säga inflationen är inte förklaringen här.)

Det här är en otrolig utveckling. Bankerna och de andra finansbolagen har alltså samlat in sju gånger landets BNP och pengarna verkar ha svårt att flytta sig till investeringar eller andra nyttigheter eftersom investeringarnas andel av vår BNP faktiskt sjunker.

En liten grupp

När man ser summan – över 25 000 miljarder – kan man blir fundersam över hur vi kan ha en debatt om huruvida vi ”har råd” med nya bostäder eller höghastighetsbanor eller andra omställningar i landet.

Men framför allt förstår man att ett rikt samhälle där finansföretagens tillgångar stiger så många gånger mer än BNP, helt enkelt inte klarar av att fördela värdet av vår produktion och våra tillgångar rättvist.

För det är inte svenska folket som äger de finansiella bolagens tillgångar.

Det är en mycket liten grupp, som också kallas landets rika.