Nästan vart tionde barn i Sverige lever i fattigdom. Närmare bestämt handlar det om 186 000 barn som växer upp i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga, såsom kostnader för mat, kläder telefon och kollektivtrafik. Det framgår av ”Spelar det roll?”, Majblommans senaste rapport om barnfattigdom.
– Egentligen har barnfattigdomen, precis som i andra välfärdsländer, minskat successivt. Men klyftan mellan de som har och de som inte har ökar däremot, säger Tove Lindahl Greve, generalsekreterare för Majblomman.
– Mellan 2010 och 2015 sjönk Sverige i Unicefs mätning av ekonomisk jämlikhet mellan barn i välfärdsländer. Vi gick från plats 5 till plats 16, medan våra nordiska grannar ligger kvar i topp. Vi är alltså omsprungna av flera välfärdsländer.
Föräldrars ekonomi försvagas
Det finns flera förklaringar, konstaterar Tove Lindahl Greve. En förklaring som ofta nämns när det gäller barnfattigdom är föräldrarnas svaga ställning på arbetsmarknaden.
– Fördelningspolitiskt har det också skett flera förändringar de senaste 20 åren som inte gynnat dem som har minst. Löner har rusat medan statliga, ekonomiska stöd inte stigit i värde lika mycket.
Som Majblomman påpekar i rapporten är barns ekonomiska situation avgörande för vilka chanser dessa barn har att lyckas senare i livet. Bland annat har det sedan tidigare visats att barn i familjer med låg inkomststandard löper ökad risk för att själva få problem med ekonomin i framtiden. Mer omedelbara problem är färre möjligheter att få lugn och ro nog att arbeta med läxor och att ägna sig åt fritidsaktiviteter.
– Barn i fattigdom blir tidigt medvetna om det och utvecklar strategier för detta. De kanske inte berättar hemma att de ska på utflykter eftersom dessa kostar pengar. De vill ju hjälpa sin familj. Men det tar också uppmärksamhet från saker de borde göra i den ålder, som läxläsning och fritidsaktiviteter, säger Tove Lindahl Greve.
Försämrad självkänsla
Men det är inte bara materiellt som barn drabbas. Enligt Tove Lindahl Greve löper barn som växer upp i ekonomisk utsatthet större risk att utveckla sämre självkänsla. Det påverkar deras tro på samhället och på vuxna, vilket leder till att barnen inte satsar på sig själva i samma utsträckning som de som har det bättre ställt.
Även om genomsnittet för barnfattigdom ligger på strax under tio procent finns det stora skillnader beroende på bakgrund. Bland barn med sammanboende föräldrar som bägge är födda i Sverige är det drygt en av hundra som lever i fattigdom. När det gäller barn med utrikesfödda föräldrar och som själva är födda utomlands ligger siffran på drygt 36 procent.
– Situationen vi ser idag går inte att skylla på ett parti. Det handlar om bidragssystem som inte hängt med övriga utvecklingen samt uteblivna tidiga insatser på barn och unga. Det handlar om beslut som fattats av flera regeringar som alla varit mer attraktiva för starkare väljargrupper, säger Tove Lindahl Greve.
