BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Handeln med så kallade finansiella derivat har ökat lavinartat sedan finanskrisen 2008. Lågt räknat är derivatmarknaden idag värd 630 000 miljarder dollar globalt. Högt räknat uppskattas den vara värd det dubbla, vilket skulle motsvara värdet av alla sedlar och mynt i hela världen. Plus alla lönekonton och sparkonton. Gånger femton.
Eller nästan tjugo gånger mer än alla världens börsnoterade företag.
Vi tar det en gång till. Långsamt. Derivat är en typ av värdepapper som värderas till mångdubbelt mer än alla världens företag, pengar och skulder tillsammans. Hur är det möjligt?
Ger rätten att köpa i framtiden
Lite förenklat består derivatmarknaden av värdepapper som köps och säljs på börsen precis som aktier. Skillnaden är att handeln med derivat – eller optioner och warranter som de också kallas – inte motsvaras av att något konkret byter ägare. Derivat består bara av löften, där den ena parten ges rätten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja något i framtiden (till exempel en aktie), medan den andra parten åtar sig skyldigheten att leva upp till avtalet om så önskas.
Både rättigheten och skyldigheten att slutföra avtalet kan sedan säljas vidare som nya derivat i flera led, vilket alltså gör det möjligt att sälja rätten att köpa ett derivat, som ger dig rätten att sälja en aktie, som du inte har. Har man otur skulle det rent teoretiskt kunna visa sig att man betalat för rätten att köpa sina egna aktier, vilket med tanke på de enorma värden som derivatmarknaden tycks ha skapat ur tomma intet förefaller alltmer sannolikt.
Försäkringar mot nedgång
Derivathandeln tog fart under 1990-talet som ett sätt för investerare att gardera sig mot kursnedgångar. Den som exempelvis befarar en nedgång på börsen kan köpa derivat som ökar i värde om börsen skulle falla. Idag handlas emellertid majoriteten av derivaten mellan banker som vill försäkra sig mot upp- och nedgångar av räntan.
På kort sikt har det varit väldigt praktiskt för bankerna att på så sätt skydda sig mot turbulensen på världsmarknaden genom att köpa säkerhet och sälja risk. Men på lång sikt har det istället blivit ett monster som hotar hela det ekonomiska systemet.
Osäkra derivat hade en central roll i finanskrisen 2008. Sedan dess har regler införts på finansmarknaden för att undvika att samma bubbla blåses upp igen. Men än så länge har reglerna bara införts i begränsad utsträckning och den utlovade transparensen har visat sig innehålla kryphål som kreativa handlare utnyttjat flitigt.
Finanssektorns motstånd mot regleringar är också stort och argumenten för att låta handeln fortgå obehindrat har vissa likheter med vapenlobbyn: det är inte derivaten som är farliga, det är människorna som missbrukar dem vi måste skydda oss emot (genom att köpa mer derivat).
Det låter kanske osannolikt, men kraven på minskat risktagande i osäkra placeringar som infördes efter kraschen 2008 har bankerna till stor del uppfyllt genom ökade investeringar i derivat.
Skulle snabbt bli värdelösa
Så vad skulle kunna hända? En av världens största banker, Barclays, har skissat på ett scenario där räntorna i USA höjs snabbare än vad marknaden räknat med. Effekten skulle enligt banken bli ett ras för statsobligationer, vilket skulle radera nästan en femtedel av de europeiska bankernas tillgångar. Vilket är mycket.
Denna ränterisk har bankerna därför försäkrat sig emot genom placeringar i derivat som ökar i värde när obligationer faller. Problemet är att de köpt derivaten från andra banker, som skulle få lika svårt att leva upp till avtalen när även deras tillgångar sinar och de börjar realisera sina derivattillgångar. Och så vidare.
Hela marknaden på hundratusentals miljarder dollar är ur den aspekten ett enda stort moment 22: derivaten fungerar så länge ingen använder dem, då skulle de ganska snabbt bli värdelösa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Så funkar derivat
Derivat är ett samlingsnamn på en form av värdepapper som handlas på börsen. De vanligaste derivaten är optioner, terminer, futurer, warranter och swappar.
Värdet på ett derivat är kopplat till värdet på en underliggande tillgång, exempelvis aktier, aktieindex, valutor, räntor eller råvaror.
Handeln med derivat utgör ett slags kontrakt, där den ena parten köper rättigheten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja den underliggande tillgången i framtiden, medan den andra parten åtar sig skyldigheten att leva upp till avtalet i framtiden.
Det skapar en marknad för att handla med risker, eller, annorlunda uttryckt, för att försäkra en investeringsportfölj mot kursnedgångar. Den som exempelvis befarar en nedgång på börsen kan köpa säljoptioner som ökar i värde om börsen skulle falla.
Fakta
Världens BNP: 78 000 miljarder dollar
Världens penningmängd: 81 000 miljarder dollar
Världens totala skulder: 199 000 miljarder dollar
Derivat, låg uppskattning: 630 000 miljarder dollar
Derivat, hög uppskattning: 1 200 000 miljarder dollar
