– Jag har inte kastat bort pengar på onödig skit. Det dummaste jag har köpt var väl en kajak. 

Oskar Risberg är 28 år och har ett blancolån på cirka 200 000. Det är köp på avbetalning som har lagts på hög – transaktioner han gjort utan att tänka efter. Impulskontrollen är inte den bästa, förklarar han. 

”Kyss mig i arslet!”

Han är inte ensam om problematiken. Skulderna växer hos svenskarna, inte minst bland unga. För kvinnor mellan 18 och 25 år har skuldsättningen mer än dubblerats de senaste tio åren, enligt statistik från Kronofogden. Ändrade konsumtionsmönster och ökade möjligheter att nätshoppa på avbetalning uppges som orsaker. 

Sett till hela befolkningen är den vanligaste utlösande faktorn till överskuldsättning plötsliga händelser i livet, skriver journalisten Lena Pettersson. Det kan handla om sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet – ofta samtidigt som omvälvande förändringar på samhällsplan: ”en lågkonjunktur, en pandemi eller förändringar i sjukförsäkringen”.

Oskar Risberg säger att sambon varit avgörande för att inte ramla över den gränsen. Han nämner kajakköpet som exempel på hennes överlägsenhet i konsekvenstänk. 

– Jag är väldigt envis som människa. Hon sa i all välmening – jag är inte pinnsmal ska tilläggas – att kraftiga människor har lite svårare att hålla balansen, så de kan inte riktigt paddla kajak. Jag sa: ”Kyss mig i arslet, du ska få se!”

Vill ha kontrollfunktioner

Senare flyttade de till ett ställe längre bort från vattnet, och han fick ge sambon rätt: Kajaken var typexemplet på ett dåligt impulsköp.

– Jag är skyldig henne så mycket, säger han ömt. 

Nu har de gemensam ekonomi och bra kontroll över inkomster och utgifter. Vill han köpa något som kostar en större summa pengar är regeln att låta det dröja en vecka först. På så vis får han en ordentlig chans att tänka efter.

För att förebygga att människor faller offer för dyra snabblån på grund av dålig impulskontroll vill Oskar Risberg att det finns fler kontrollfunktioner.

– Någon som arbetar på banken borde kontakta låntagare och dubbelkolla: Vet vad du ger dig in i? Vet vad det här kommer att kosta? Vad händer om du blir sjukskriven? 

Positiv trots ökade utgifter

Från och med nästa år kommer ränteavdraget för blancolån att fasas ut över två år. För någon som Oskar Risberg, med 200 000 kronor i snabblåneskulder och åtta procents ränta, kommer det när utfasningen är klar att innebära 4 800 kronor mer i ränteavgifter om året. Trots det är han positiv till åtgärden. 

– Jag tycker att skattepengar kan användas till betydligt bättre saker. Exempelvis vägunderhåll eller vård och omsorg.

Ränteavdraget har inte varit avgörande när han har tagit lån, eftersom det är impulsiviteten som styrt, förklarar han. Dessutom har han en så pass bra inkomst att avdraget inte påverkar särskilt mycket. 

– Det är inga pengar jag kommer att sakna, men ur ett samhällsperspektiv är det väldigt mycket pengar som betalas ut – i mitt tycke till ingenting. 

”Ung och dum och fattade inte”

Den 31-årige göteborgaren André ser annorlunda på den saken. Han har ett blancolån på runt 500 000 med årlig ränta på cirka tio procent. Det innebär 50 000 kronor i ränteutgifter. 

Skulden samlade han på sig när han var yngre. 

– Man var ung och dum och fattade inte vad kredit var för något. Man bara körde på och levde loppan. 

Han handlade lite på Klarna här, köpte en TV på avbetalning där. Till slut tog han ett erbjudande och bakade ihop alla sina lån till ett. 

– Det funkar. Jag betalar varje månad och har inga problem med att betala av lånet. Men hade man varit smart och inte dum när man var yngre så hade det varit väldigt goa 5 700 kronor extra i månaden i plånboken istället.

Bort med semesterpengarna

De som har blancolån har det ofta jobbigt ekonomiskt och försöker rädda sin situation med blancolån, sedan äts månadslönen upp av räntor. 

För Andrés del har ränteavdraget inneburit en skatteåterbäring på runt 15 000 kronor årligen. Efter en utfasning på två år kommer det tillskottet att försvinna. Han tycker att det är alldeles för lätt att låna pengar, men också att det är dåligt att ränteavdraget tas bort. 

– Det har varit skönt att kunna få lite avdrag på de höga räntorna. Det har gjort att jag har kunnat åka iväg på sommarsemester med barnen. Det känns som att den möjligheten kommer att försvinna nu. 

André anser också att ändringen är orättvist fördelad. 

– Alla har inte råd att köpa villor, men de som har råd, varför ska de få tillbaka ännu mer på skatten? De får ju ha kvar ränteavdraget på sina bolån. De som har blancolån har det ofta jobbigt ekonomiskt och försöker rädda sin situation med blancolån, sedan äts månadslönen upp av räntor. 

Tusentals till Kronofogden

Tusentals människor kommer att bli oförmögna att betala av sina lån när ränteavdraget tas bort, beräknar Kronofogden. Därför föreslår flera tunga remissinstanser att skatteavdraget fasas ut över en längre period, alternativt att ändringen bara ska gälla lån som tas efter att ändringen trätt i kraft.

Oskar Risberg inte är orolig för egen del. Men han förstår att ändringen kommer att slå mot folk med tunnare plånböcker. Han tar sin mamma som exempel. Hon är ensamstående och jobbar inom vården. Efter skatt får hon ut 17 000 kronor i månaden. 

– När hon behövde byta tak för att det regnade in kunde hon ta ett lån på huset, som tur är. Hade hon varit tvungen att ta ett större blancolån så är det klart, då hade hon hamnat i en annan situation.