Under onsdagsmorgonen lämnade regeringen in vårbudgeten till riksdagen, med en efterföljande pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S).
Det är en historisk budget som läggs fram i spåren av coronavirusets utbrott, och åtgärder på 107 miljarder kronor föreslås. En stor del av förslagen har redan presenterats av regeringen och samarbetspartierna. Det handlar bland annat om den slopade karensdagen, systemet för korttidspermitteringar och åtgärder för att minska smittspridningen.
– Budgeten präglas av coronaepidemin som drabbat både Sverige och världen. Vi har skalat av en del av det innehåll som normalt brukar finnas i budgeten och fokuserat på de extra ändringar som presenterats, säger Magdalena Andersson.
Budgeten bygger på överenskommelser mellan regeringen och samarbetspartierna. Man föreslår att utgiftstaket ska höjas med 350 miljarder kronor.
– Det är första gången en sittande regering föreslår det, och höjningen är mycket omfattande. Anledningen är att vi ska kunna ta ordentlig höjd för de åtgärder som redan presenterats, och som kan bli dyrare än beräknat. Inte minst korrtidspermitteringarna, säger finansministern.
Den ekonomiska prognosen är i nuläget osäker, men ett tillväxtfall i paritet med finanskrisen är att vänta. Det innebär en minskning av BNP på 4,2 procent. Arbetslösheten förväntas hamna på omkring 9 procent för helåret, den högsta siffran sedan 90-talskrisen.
– Återhämtningen väntas pågå under flera år, säger Magdalena Andersson.
Storleken på åtgärderna saknar motstycke i svensk historia, enligt finansministern.
– Men vi har ett bra utgångsläge och har sparat i ladorna. Vi gick in i denna kris med den lägsta statsskulden sedan 1997. Men inget land har obegränsade resurser till förfogande, och vi måste göra en avvägning vilka åtgärder som ska göras nu och senare. Vi kommer att behöva lägga stora summor för att återstarta ekonomin den dag då läget vänder.