I Räddningstjänstutredningen (SOU 2018:54) som presenterades i juni förslås bland annat att privata aktörer ska kunna hjälpa brandförsvaret och en ökad statlig styrning genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samtidigt har ett nytt kollektivavtal RIB 17, skrivits för deltidsbrandmännen. Det är personer med en annan anställning som har tillstånd av arbetsgivaren att lämna sina arbeten och åka på utryckning när larmet går. Men från fackligt håll har avtalet kritiserats starkt.

– De plockade bort ersättningen för obekväm arbetstid och gjorde en konstruktion där de pengarna fördelades över hela dygnet, och de plockade bort biltillägget, säger Magnus Sjöholm på Brandmännens riksförbund och fortsätter:

– Det förde med sig att vissa kårer, där de flesta larm ligger på dagtid, och larmen är få fick en bra löneutveckling, men andra med fler larm och övervägande delen på tider som tidigare hade haft OB-tillägg, de fick ett löneavdrag. En del valde att sluta helt, gissningsvis mellan 500 och 800, under 2017, det kan vara fler, säger han.

Delade meningar om behovet

Det finns olika uppgifter om hur stor personalbristen är bland deltidsbrandmännen. Brandmännens riksförbud, som står utanför LO, har genomfört en egen undersökning som uppskattar det akuta rekryteringsbehovet till 1 200 personer. Intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, som är arbetsgivarpart, har en annan uppfattning:

– Vi har inte tagit del av någon studie som på ett konkret sätt visar att det finns för få brandmän och kommunerna och räddningstjänsterna klarar i regel av de händelser som inträffar, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef vid SKL.

– I extrema eller komplexa situationer, som den vi har nu, handlar det om att samverka och samarbeta bättre snarare än att det behövs fler brandmän totalt. Det är även vad Räddningstjänstutredningen pekar på. Det vi däremot vet är att flera räddningstjänster har gett uttryck för att de behöver rekrytera fler beredskapsbrandmän framöver. säger Jeanette Hedberg.

”De uppmanades att sluta”

En tanke har varit att uppmana kommunerna att inrätta kombitjänster, som ska göra det enklare för kommunalanställda att också arbeta som brandmän.

–  Vi har bland andra Attunda, Norrtälje och Dorotea kommuner som har varit framgångsrika med att berätta vad yrket innebär och även lyckats rekrytera, säger Hedberg.

Magnus Sjöholm på facket är mer pessimistisk:

– Våra medlemmar hamnar i konflikt med kommunerna, eftersom deras verksamheter är så slimmade nu på personalsidan att de inte har möjlighet att släppa personer dagtid för att åka på brandlarm. Medlemmar som hade anmält sig blev uppmanade av sina chefer att sluta. Det här har inte fått någon effekt alls egentligen, och det visste vi från början.